ning och sorg långt utanför Italien. Men svårast var det naturligtvis för honom själv att få veta, att han sannolikt skul- le bli blind. Han tyckte, att han hade så mycket att uträtta ännu. Flera läkare blevo efterskickade och rådfrågade. Särskilt farligt såg det ut med det högra ögat, men det var svårt att ordentligt undersöka det, eftersom det svullnat upp så mycket. Då det emellertid visade sig, att synnerven blev svagare och svagare, tillkallades två av Europas främsta ögonläkare. De kom- mo överens om att det var nödvändigt att taga bort det högra ögat, om synen överhuvudtaget skulle kunna räddas. Det vänstra ögat var nämligen nu ock- så starkt hotat. Operationen gick lyckligt. Det första uppfinnaren yttrade vid uppvaknandet efter bedövningen var: — Gud ske tack, att det är över! Läkarna ordinerade fullkomlig still- het hela dagarna under första tiden. En- dast under den betingelsen kunde för- bättringen fortgå raskt och oavbrutet. Det var inte lätt för en man med Mar- conis verksamhetslust att lyda en sådan ordination. Närmaste tiden efter operationen var även det vänstra ögat mycket svagt, men ju längre det led, desto fortare gick förbättringen. Marconi glömde aldrig den dagen, då bandaget togs bort och han återigen fick se ut över det blå Me- delhavet. Snart kunde han börja göra bilturer igen. En läkare skaffade ett konstgjort öga, som var så väl gjort, att det var mycket svårt för den, som ej visste om det, att se, att det var konst- gjort. Frampå hösten kunde Marconi börja arbeta igen. I början av år 1914 blev Marconi ut- nämnd till senator. Det är en ärebevis- ning, som endast kommer de italienare till del, som kastat särskild glans över Italiens namn genom stora insatser på vetenskapens, konstens eller litteratu- rens områden, I Rom höll han en föreläsning om den trådlösa inför 3000 åhörare med konun- gen och drottningen i spetsen. Överallt var han visade sig skallade ropet: — Leve Marconi! I början av detta år hade tyskarna fått färdig den stora stationen vid Nau- en nordväst om Berlin. Härifrån hade de öppnat direkt förbindelse med New York och Syd-Afrika. Men Marconi och hans folk hade inte heller legat på lat- sidan. I juli månad hade han lyckats uppnå en telegraferingshastighet på 300 ord per minut. Lyckade försök hade även gjorts med trådlös telefonering. Ombord på några italienska krigsskepp, som lågo utanför Sicilien, hade man lyckats upptaga samtal per trådlös både från Rom och Clifden. Skepp på 70 ki- lometers avstånd från varandra hade med lätthet kunnat stå i telefonförbin- delse under flera timmar i sträck. — Den dag är ej avlägsen, då den mänskliga stämman skall nå över Atlan- ten, sade Marconi. Ett par skepp hade redan skaffat sig en ny uppfinning — Marconi-Bellini-To- :sis apparat att per radio finna kursen i dimma och snötjocka. Ett av dessa far- tyg var ångaren ”Eskimå”, som gick mellan Hull och. Oslo. Apparaten be- fanns fungera på ett alldeles utmärkt sätt. Så bröt världskriget ut. Det var tyd- "ligt, att de krigförande folken på alla sätt sökte utnyttja de elektromagnetiska vågorna för sitt signaleringssystem. England lyckades snart lägga beslag på den då starkaste trådlösa stationen i världen, nämligen den tyska stationen i Togo i Afrika. Alla privata trådlösa stationer förbjödos. Marconi hade upp- funnit en apparat, som gjorde det möj- ligt att finna hemliga stationer, som kunde vara i en fiendes tjänst. Under de sista månaderna av året 1914 gjorde Marconi en rad nya för- bättringar av den trådlösa, vilka särskilt kommo England och Frankrike till godo. Det blev nu en oerhörd efterfrågan på radiomateriel av olika slag: sändarappa- rater, mottagare, radiotelefoner, pej- lingsapparater o. s. v. De trådlösa med- delandena kunde lätt och ledigt nå fram över minfyllda hav eller där främman- de krigsfartyg och undervattensbåtar lu- rade. Det livsfarliga området mellan skyttegravarna hejdade dem ingalunda. På en sekund, ja, mindre, kunde radio- signalerna från en flygmaskin högt up- pe i luften, där fiendens ställningar iakt- togos, sändas till batterierna nere på marken, vilka med ledning därav utsat- tes för förödande eld. "När Italien inträdde i kriget, befann sig Marconi i Amerika. Han beslöt sig omedelbart för hemresa med ångaren ”S:t Paul”. Det var naturligtvis stor fara för att tyskarna skulle snappa upp honom under överfarten, och han måste därför resa under falskt namn. Passa- gerarna invigdes i hemligheten och 1o- vade samfällt, att ej förråda honom, ifall skeppet stoppades av någon tysk u-båt och det frågades, om Marconi fanns ombord. Alla lappar på hans koffertar, vilka kunde förråda honom, togos bort. Och maskinisterna på far- tyget förklarade, att de hade gömställen, där det skulle bli omöjligt att finna ho- nom ens av kaptenen själv. Till alla andra åtgärder vidtog Marconi även den, att han klädde sig i gamla, smutsiga kläder. Skeppet blev verkligen förföljt av en tysk u-båt ända fram till engelska kus- ten, men det kom dock lyckligt fram. Från England reste Marconi vidare hem till sitt land. Där blev hans första upp- gift att organisera och utveckla den trådlösa telegraftjänsten för armén och flottan. Viktigt var det därvid, att te- legrammen ej kunde uppsnappas av fi- enden. Särskilt goda resultat nådde han med kortvågor. Han arbetade med an- tenner, som hade en sådan konstruktion, att de samlade vågorna och sände dem fram i en stråle, ungefär som en strål- kastare samlar och sänder ut ljus. Men han kämpade ej blott bakom fronten. Han var med i flera stora slag i Norditalien. En gång kom han mitt i den häftigaste kanonelden. Det var ett öronbedövande larm. Projektiler veno genom luften, slogo ned och explo- derade med förfärligt brak. Hela jord- högar kastades upp, när projektilerna splittrades. Döden gjorde rika skör- dar, men Marconi slapp undan med liv och lemmar i behåll. Alltemellanåt kom det ut rykten, att han gjort någon ny, märklig uppfinning; t. ex. en ”dödsstråle”, som skulle kunna döda soldater i tusental på långa av- stånd, förstöra motorerna i flygmaski- nerna, luftskepp och bilar samt bringa minor och bomber att explodera. Men allt detta var blott fantasier och tomt prat. Han ville, att den trådlösa skul- le rädda liv, icke förstöra och öde- lägga. (Fortsättn. i nästa n:r.) Gör en knop på näsduken, så kommer Ni ihåg att i närmaste bokhandel köpa den nyutkomna Handbok i sjömansarhbete av Sam Svensson en oumbärlig rådgivare för yrkesmän och .” o ”e . o amatörer på sjön och i fråga om knopar den första fackmässiga framställningen på svenska. Illustrerad av konstnären Kai Bäåling 5:50 KF:s bokförlag 5 timmars teori. SKOMDE PRAKTISKA SKOLA Kungsgatan 1, Skövde Tel. Skövde 1249, Hjo 316, Moholm 94. Bilreparatörskurs (fullödig grundutbildning) om 4 å 6 månader vari ingår fullständig svetsningskurs börjar den 7 januari 1942 och 9 mars 1942. Svetsningskurs POrJat den 14 febr. 1942 omfattande 70 timmars praktisk svetsning och Chaufförskurser med fullständig gengasutbildning och motorundervisning börja den 12 jan. 1942 och 14 febr. 1942 Prospekt och upplysningar mot två porton då tidningens namn angives. =) TEKNIK för ALLA 21