Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - Marconi under världskriget - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och sorg långt utanför Italien. Men
svårast var det naturligtvis för honom
själv att få veta, att han sannolikt skul-
le bli blind. Han tyckte, att han hade
så mycket att uträtta ännu.
Flera läkare blevo efterskickade och
rådfrågade. Särskilt farligt såg det ut
med det högra ögat, men det var svårt
att ordentligt undersöka det, eftersom
det svullnat upp så mycket. Då det
emellertid visade sig, att synnerven blev
svagare och svagare, tillkallades två av
Europas främsta ögonläkare. De kom-
mo överens om att det var nödvändigt
att taga bort det högra ögat, om synen
överhuvudtaget skulle kunna räddas.
Det vänstra ögat var nämligen nu ock-
så starkt hotat.
Operationen gick lyckligt. Det första
uppfinnaren yttrade vid uppvaknandet
efter bedövningen var:
— Gud ske tack, att det är över!
Läkarna ordinerade fullkomlig still-
het hela dagarna under första tiden. En-
dast under den betingelsen kunde för-
bättringen fortgå raskt och oavbrutet.
Det var inte lätt för en man med Mar-
conis verksamhetslust att lyda en sådan
ordination.
Närmaste tiden efter operationen var
även det vänstra ögat mycket svagt, men
ju längre det led, desto fortare gick
förbättringen. Marconi glömde aldrig
den dagen, då bandaget togs bort och
han återigen fick se ut över det blå Me-
delhavet. Snart kunde han börja göra
bilturer igen. En läkare skaffade ett
konstgjort öga, som var så väl gjort,
att det var mycket svårt för den, som ej
visste om det, att se, att det var konst-
gjort. Frampå hösten kunde Marconi
börja arbeta igen.
I början av år 1914 blev Marconi ut-
nämnd till senator. Det är en ärebevis-
ning, som endast kommer de italienare
till del, som kastat särskild glans över
Italiens namn genom stora insatser på
vetenskapens, konstens eller litteratu-
rens områden,
I Rom höll han en föreläsning om den
trådlösa inför 3000 åhörare med konun-
gen och drottningen i spetsen. Överallt
var han visade sig skallade ropet:
— Leve Marconi!
I början av detta år hade tyskarna
fått färdig den stora stationen vid Nau-
en nordväst om Berlin. Härifrån hade
de öppnat direkt förbindelse med New
York och Syd-Afrika. Men Marconi och
hans folk hade inte heller legat på lat-
sidan. I juli månad hade han lyckats
uppnå en telegraferingshastighet på 300
ord per minut. Lyckade försök hade
även gjorts med trådlös telefonering.
Ombord på några italienska krigsskepp,
som lågo utanför Sicilien, hade man
lyckats upptaga samtal per trådlös både
från Rom och Clifden. Skepp på 70 ki-
lometers avstånd från varandra hade
med lätthet kunnat stå i telefonförbin-
delse under flera timmar i sträck.
— Den dag är ej avlägsen, då den
mänskliga stämman skall nå över Atlan-
ten, sade Marconi.
Ett par skepp hade redan skaffat sig
en ny uppfinning — Marconi-Bellini-To-
:sis apparat att per radio finna kursen i
dimma och snötjocka. Ett av dessa far-
tyg var ångaren ”Eskimå”, som gick
mellan Hull och. Oslo. Apparaten be-
fanns fungera på ett alldeles utmärkt
sätt.
Så bröt världskriget ut. Det var tyd-
"ligt, att de krigförande folken på alla
sätt sökte utnyttja de elektromagnetiska
vågorna för sitt signaleringssystem.
England lyckades snart lägga beslag på
den då starkaste trådlösa stationen i
världen, nämligen den tyska stationen i
Togo i Afrika. Alla privata trådlösa
stationer förbjödos. Marconi hade upp-
funnit en apparat, som gjorde det möj-
ligt att finna hemliga stationer, som
kunde vara i en fiendes tjänst.
Under de sista månaderna av året
1914 gjorde Marconi en rad nya för-
bättringar av den trådlösa, vilka särskilt
kommo England och Frankrike till godo.
Det blev nu en oerhörd efterfrågan på
radiomateriel av olika slag: sändarappa-
rater, mottagare, radiotelefoner, pej-
lingsapparater o. s. v. De trådlösa med-
delandena kunde lätt och ledigt nå fram
över minfyllda hav eller där främman-
de krigsfartyg och undervattensbåtar lu-
rade. Det livsfarliga området mellan
skyttegravarna hejdade dem ingalunda.
På en sekund, ja, mindre, kunde radio-
signalerna från en flygmaskin högt up-
pe i luften, där fiendens ställningar iakt-
togos, sändas till batterierna nere på
marken, vilka med ledning därav utsat-
tes för förödande eld.
"När Italien inträdde i kriget, befann
sig Marconi i Amerika. Han beslöt sig
omedelbart för hemresa med ångaren
”S:t Paul”. Det var naturligtvis stor
fara för att tyskarna skulle snappa upp
honom under överfarten, och han måste
därför resa under falskt namn. Passa-
gerarna invigdes i hemligheten och 1o-
vade samfällt, att ej förråda honom,
ifall skeppet stoppades av någon tysk
u-båt och det frågades, om Marconi
fanns ombord. Alla lappar på hans
koffertar, vilka kunde förråda honom,
togos bort. Och maskinisterna på far-
tyget förklarade, att de hade gömställen,
där det skulle bli omöjligt att finna ho-
nom ens av kaptenen själv. Till alla
andra åtgärder vidtog Marconi även den,
att han klädde sig i gamla, smutsiga
kläder.
Skeppet blev verkligen förföljt av en
tysk u-båt ända fram till engelska kus-
ten, men det kom dock lyckligt fram.
Från England reste Marconi vidare hem
till sitt land. Där blev hans första upp-
gift att organisera och utveckla den
trådlösa telegraftjänsten för armén och
flottan. Viktigt var det därvid, att te-
legrammen ej kunde uppsnappas av fi-
enden. Särskilt goda resultat nådde han
med kortvågor. Han arbetade med an-
tenner, som hade en sådan konstruktion,
att de samlade vågorna och sände dem
fram i en stråle, ungefär som en strål-
kastare samlar och sänder ut ljus.
Men han kämpade ej blott bakom
fronten. Han var med i flera stora
slag i Norditalien. En gång kom han
mitt i den häftigaste kanonelden. Det
var ett öronbedövande larm. Projektiler
veno genom luften, slogo ned och explo-
derade med förfärligt brak. Hela jord-
högar kastades upp, när projektilerna
splittrades. Döden gjorde rika skör-
dar, men Marconi slapp undan med liv
och lemmar i behåll.
Alltemellanåt kom det ut rykten, att
han gjort någon ny, märklig uppfinning;
t. ex. en ”dödsstråle”, som skulle kunna
döda soldater i tusental på långa av-
stånd, förstöra motorerna i flygmaski-
nerna, luftskepp och bilar samt bringa
minor och bomber att explodera. Men
allt detta var blott fantasier och tomt
prat. Han ville, att den trådlösa skul-
le rädda liv, icke förstöra och öde-
lägga.
(Fortsättn. i nästa n:r.)
Gör en knop
på näsduken, så kommer Ni ihåg att i
närmaste bokhandel köpa den nyutkomna
Handbok i
sjömansarhbete
av Sam Svensson
en oumbärlig rådgivare för yrkesmän och
.” o ”e . o
amatörer på sjön och i fråga om knopar
den första fackmässiga framställningen på
svenska. Illustrerad av konstnären
Kai Bäåling
5:50
KF:s bokförlag
5 timmars teori.
SKOMDE PRAKTISKA SKOLA
Kungsgatan 1, Skövde Tel. Skövde 1249, Hjo 316, Moholm 94.
Bilreparatörskurs (fullödig grundutbildning) om 4 å 6 månader vari ingår fullständig
svetsningskurs börjar den 7 januari 1942 och 9 mars 1942.
Svetsningskurs POrJat den 14 febr. 1942 omfattande 70 timmars praktisk svetsning och
Chaufförskurser med fullständig gengasutbildning och motorundervisning börja den
12 jan. 1942 och 14 febr. 1942
Prospekt och upplysningar mot två porton då tidningens namn angives.
=)
TEKNIK för ALLA 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>