Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsexperiment för amatörkemister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Många av Teknik för |
Allas läsare äro in-
tresserade amatör-
kemister. Här kom- |
mer en artikel
| speciellt för dem.
NN I
V ad menas med förbränning? Svaret
verkar så självklart — är det inte
när någonting brinner i luft eller i syr-
gas? Men stopp ett tag! I en lärobok
definieras förbränning som varje ke-
miskt förlopp, där det utvecklas värme
och ljus.
Men kanske någon försökt experimen-
tet att få en stearinljuslåga eller en
ström av brinnande vätgas att tyna bort
i en flaska fylld med klorgas och obser-
verat att lågan fortfar att brinna där.
Vid denna speciella form av förbränning
behövs ingen syrgas alls! Likaså erbju-
da andra kemikalier som förenas under
märkbar utveckling av värme och ljus,
t. ex. svavel och vissa metaller, mindre
vanliga former av förbränning som läm-
pa sig bra att experimentera med hem-
ma i laboratoriet.
Häll en blandning av järnfilspån och
svavel i ett provrör och tag ungefär
dubbelt så mycket svavel som järn, räk-
nat på volymen. Upphetta provröret i
botten med en bunsenbrännare. (En
spritlåga åstadkommer inte den erfor-
derliga hettan!)
Snart börjar rörets innehåll att glöda.
Tag då bort röret från lågan, och glöden
sprider sig det oaktat genom massan.
Förklaringen till detta är att värme ut-
vecklas när svavel och järn kemiskt för-
enas. Sedan reaktionen upphört och rö-
ret svalnat, taga vi upp innehållet och
undersöka den förening som bildats. Det
är järnsulfid, vilken kan användas vid
de experiment, som här skall beskrivas.
K oppar reagerar med svavel på unge-
fär samma sätt. Lägg en bit i spi-
ral upplindad koppartråd eller ett stycke
av ett koppargaller i ett provrör och
fyll därefter röret till hälften med pulv-
riserat svavel. Upphetta som förut. Även
denna gång börjar innehållet att glöda,
men blott så länge röret kvarhålles över
lågan.
För att variera detta experiment kan
en nypa svavel placeras på en koppar-
Som glödande eldsvansar kryper
förbränningen fram över papperet
vid denna kemiska ”kapplöpning”.
&
plåt och upphettas över en bunsenlåga.
Svavlet brinner och förenar sig med kop-
parn och bildar en svart fläck bestående
av kopparsulfid. Att denna olikfärgade
yta skiljer sig från kopparn runt om-
kring kan lätt prövas genom dess spröd-
het. Man kan med lätthet sticka en
tändsticka igenom!
Eldfenomenen uppträda även när sva-
vel förenas med zinkpulver eller mag-
nesiumpulver. Men använd inte prov-
rör vid detta försök. Ty blandningen
brinner som krut, och risk finnes för att
den kastas ut med ansenlig kraft. An-
tänd i stället en liten nypa av blandnin-
gen med en glödhet järnstång eller en
lång brinnande trästicka. Zinksulfid el-
ler magnesiumsulfid bildas beroende av
vilken metall som användes.
I motsats härtill reagerar andra me-
taller betydligt långsammare och svaga-
re med svavel. En droppe kvicksilver
t. ex. bildar när den sammanföres med
svavel, svart kvicksilversulfid.
Papperet prepareras.
B lysulfid, som förekommer i naturen
under benämningen blyglans, och
aluminiumsulfid framställas genom att
upphetta metallspånor med dubbla voly-
men svavel. Detta bör göras i en sluten
degel av lera eller porslin för att hind-
ra massan att oxidera i luften. Alumi-
niumsulfid, som bildar en gråaktig sön-
dersmulad rest, måste förvaras i väl
korkade flaskor, den sönderdelas nämli-
gen av vatten, till och med av luftens
fuktighet, och frigör illaluktande sva-
velväte. ;
Om syre deltager vid förbränning,
bruka ofta kemikalier som i sig själva
innehålla syre tjäna som ett bättre me-
del än luftens syre. En sådan samman-
” sättning är t. ex. kaliumnitrat (salpe-
ter). 7
FÖRBRÄNNINGSEXPERIMENT
för amatörkemister
26 TEKNIK för ALLA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
