Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TefA-spalten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbättra cykeln!
|: Red. har mottagit nedanstående brev,
i vilka vissa synpunkter framkomma,
som kanske kunna ha sitt intresse för
en större allmänhet. Praktiska förslag
i anslutning till vad som här framföres
möottagas givetvis med glädje.
Det är givetvis med största intresse
man emotser de olika förbättringar,
som på alla områden inom tekniken dag-
ligen ge sig tillkänna.
Till de områden som dock mycket säl-
lan bli föremål för förändringar hör
velocipeden, den vanligaste av.alla ma-
skiner. Undertecknade, som länge haft
ögonen riktade på några detaljer hos nu-
tidens velociped, ta sig härmed friheten
tillskriva Eder tidning för att om möj-
ligt få några frågor besvarade.
En av dessa frågor är velocipedbelys-
ningen, anordningen för denna är ju en
från velocipeden helt skild del och som
sådan:
1) Sittande på en onödigt framskju-
ten plats och därför i mycket hög grad
utsatt för skador av olika slag.
2) På grund av den enkla anordning
varmed den är fästad lätt att stjäla (i
varje ortstidning förekommer varje
vecka bevis härför).
3) En i velocipeden inbyggd anlägg-
ning skulle kunna göras mera formskön
och harmonierande med velocipedens öv-
riga delar. En på så sätt inbyggd gene-
rator borde kunna göras kraftigare och
ha högre spänning med åtföljande för-
måner ifråga om ljusstyrka. Härvid
torde beaktas att strålkastaren göres
rörlig endast till viss del, den borde så-
lunda icke kunna ändras till ett sådant
läge att dess ljuskägla stör mötande for-
don som nu är fallet, detta såväl när
den är för högt som för lågt inriktad.
Dessutom skulle den bidraga till att
den velocipedåkande allmänheten verkli-
gen hade lykta och icke som nu är fal-
let efter påstötning, i flera fall böter,
skaffade sig sådan.
Som jämförelse kan erinras om be-
lysningsanordningarna å våra bilar.
Dessa hade ju från början och ända till
för ett par år sedan sina lyktor fästade
vid bilen medels en skruv eller liknande
anordning. Numera ha så gott som
samtliga bilmärken sina lyktor inbygg-
da i skärmarna eller å annan plats,
vilket ger intryck av att lyktan tillhör
bilen och icke kan skiljas från denna.
Man bör härvid erinra sig vår gäl-
lande trafikstadga som föreskriver for-
donsbelysning.
Vi äro icke fackmän på området och
kunna ej uttala oss om huruvida försla-
get kan realiseras eller ej. Vi ansågo
det ej heller lämpligt vända oss till nå-
gon velocipedfabrik utan tyckte det vore
bättre höra Eder mening om saken. Vi
ha särskilt i minnet den tävlan som
JULNUMRET
48 sid. 50 öre
BLIR ÅRETS BÄSTA
Utkommer den 19 dec.
förekom i Eder tidning, som gällde prak-
tiskt användbara cykelbilar.
Troligtvis finnes många goda idéer
som aldrig realiseras även beträffande
den vanliga velocipeden, varför vi be
Eder (om plats finnes och om Ni anser
det lämpligt) införa någon artikel.
Skulle intresset för saken finnas inom
den övriga läsekretsen vilja vi gärna
återkomma.
I. Svensson. K. G. Antonsson.
Ett enkelt elektro-urverk,
gjort av en gammal
väckarklocka.
err Gottfrid Lundh i Gävle har haft
vänligheten sända oss vidstående foto,
visande ett av honom konstruerat elek-
triskt urverk. Det egentliga urverket
har tagits från en gammal men i gott
skick varande väckarklocka, och övriga
anordningar äro av så pass enkelt slag,
att varje händig och intresserad amatör
lätt kan förfärdiga dem. Herr Lundh
skriver:
”Ur ett uttjänt — men icke utslitet
— väckarur avlägsnas alla delar, som
höra till ringverket liksom gångverkets
fjäder med tillhörande hjul samt an-
kare och balans (oron). Verket vändes
om så anses behövligt, så att sekund-
visaren kommer i övre änden. Bakre
plåtens nu vordna nedre del avsågas för
att få bättre plats för pendeln, och
gångfjäderns spärrskiva placeras nu på
Hemgjord el-cykel.
Her Bengt Edbom i Bollnäs har sänt
oss denna bild, som visar en elcykel,
konstruerad och byggd av insändaren.
Maximihastigheten uppges vara 47
km/tim, aktionsradien 35 km, vikten 75
kg. Motorn är på 3/4 hkr; transmissio-
nen sker med tillhjälp av en dubbel kil-
rem. Laddningen av batterierna sker
med en likriktare, som monterats under
sittdynan.
den förlängda axeln till steghjulet.
Denna spärrskiva hade på mitt urverk
15 kuggar, och fordrar således en pen-
del, som gör 100 svängningar per minut.
Längden på densamma blir då från upp-
hängningspunkten till järnankarets cen-
trum ungefär 100 mm och blybalansens
höjande tillåter reglerande ruckning
inom fullt tillräckliga gränser. Med an-
nat kugghjul, och annan pendellängd,
kunde ju driften lika bra — och kanske
bättre — läggas på sekundhjulet, men
om man vill ha ett lågt ur av bordsmo-
fell, passar steghjulets axel bättre. Den
drivande spärrens läge på pendeln får
iu utprovas i varje särskilt fall i likhet
med dess längd, ty den får — hur
”djupt” pendeln än svänger — inte ta
mer än en kugge åt gången. En liten
vinkelböjd och mot pendeln vilande klack
på spärren lyfter ur densamma i rätt
ögonblick, och i pendelns andra läge för-
hindrar anordningen att den går så
”djupt” så att den tar två kuggar. Mot-
spärren får även tjänstgöra som kon-
takt, vilken utföres på vanligt sätt med
fjäder och ställskruv. Tack vare den
korta pendeln med åtföljande snabba
svängningar blir strömimpulsen synner-
Vigen kort. För att motverka gnistbild-
ving och oxidering av silverkontakten,
har en c:a 2 mikrofarads kondensator
visat sig vara mycket användbar. Denna
har rullats i samma form som spolen
vch placerats som pendang till denna —
se fotot!”
Till slut kan nämnas, att herr Lundhs
elektro-urverk drives med två 1,5 volts
seriekopplade torrelement, och att an-
ordningen verkar fullt tillfredsställande.
Största svårigheterna tycks dock ligga i
rätt dimensionering av magnetspolen,
men även denna detalj kan säkert göras
perfekt genom praktiska försök och litet
experimenterande.
Driftkostnad 2—3 öre pr mil.
Bygg om Eder cykel till elektrisk drift.
Monter. och arbetsbeskrivn.
Kr. 2:30 (30 öre i frim. bifogas best.). .Undervisningsboken innehåller bl. a. mon-
tering — ledningsdragning — motor-utväxling — startrelä — hur jag själv kan ladda
batteriet — utrustningsdetaljer och var man kan köpa dem, m. m.
Ing. E. GRAHN. Brännkyrkagatan 60, Stockholm.
sändes mot postförskott
TEKNIK för ALLA 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
