Förbättra cykeln! |: Red. har mottagit nedanstående brev, i vilka vissa synpunkter framkomma, som kanske kunna ha sitt intresse för en större allmänhet. Praktiska förslag i anslutning till vad som här framföres möottagas givetvis med glädje. Det är givetvis med största intresse man emotser de olika förbättringar, som på alla områden inom tekniken dag- ligen ge sig tillkänna. Till de områden som dock mycket säl- lan bli föremål för förändringar hör velocipeden, den vanligaste av.alla ma- skiner. Undertecknade, som länge haft ögonen riktade på några detaljer hos nu- tidens velociped, ta sig härmed friheten tillskriva Eder tidning för att om möj- ligt få några frågor besvarade. En av dessa frågor är velocipedbelys- ningen, anordningen för denna är ju en från velocipeden helt skild del och som sådan: 1) Sittande på en onödigt framskju- ten plats och därför i mycket hög grad utsatt för skador av olika slag. 2) På grund av den enkla anordning varmed den är fästad lätt att stjäla (i varje ortstidning förekommer varje vecka bevis härför). 3) En i velocipeden inbyggd anlägg- ning skulle kunna göras mera formskön och harmonierande med velocipedens öv- riga delar. En på så sätt inbyggd gene- rator borde kunna göras kraftigare och ha högre spänning med åtföljande för- måner ifråga om ljusstyrka. Härvid torde beaktas att strålkastaren göres rörlig endast till viss del, den borde så- lunda icke kunna ändras till ett sådant läge att dess ljuskägla stör mötande for- don som nu är fallet, detta såväl när den är för högt som för lågt inriktad. Dessutom skulle den bidraga till att den velocipedåkande allmänheten verkli- gen hade lykta och icke som nu är fal- let efter påstötning, i flera fall böter, skaffade sig sådan. Som jämförelse kan erinras om be- lysningsanordningarna å våra bilar. Dessa hade ju från början och ända till för ett par år sedan sina lyktor fästade vid bilen medels en skruv eller liknande anordning. Numera ha så gott som samtliga bilmärken sina lyktor inbygg- da i skärmarna eller å annan plats, vilket ger intryck av att lyktan tillhör bilen och icke kan skiljas från denna. Man bör härvid erinra sig vår gäl- lande trafikstadga som föreskriver for- donsbelysning. Vi äro icke fackmän på området och kunna ej uttala oss om huruvida försla- get kan realiseras eller ej. Vi ansågo det ej heller lämpligt vända oss till nå- gon velocipedfabrik utan tyckte det vore bättre höra Eder mening om saken. Vi ha särskilt i minnet den tävlan som JULNUMRET 48 sid. 50 öre BLIR ÅRETS BÄSTA Utkommer den 19 dec. förekom i Eder tidning, som gällde prak- tiskt användbara cykelbilar. Troligtvis finnes många goda idéer som aldrig realiseras även beträffande den vanliga velocipeden, varför vi be Eder (om plats finnes och om Ni anser det lämpligt) införa någon artikel. Skulle intresset för saken finnas inom den övriga läsekretsen vilja vi gärna återkomma. I. Svensson. K. G. Antonsson. Ett enkelt elektro-urverk, gjort av en gammal väckarklocka. err Gottfrid Lundh i Gävle har haft vänligheten sända oss vidstående foto, visande ett av honom konstruerat elek- triskt urverk. Det egentliga urverket har tagits från en gammal men i gott skick varande väckarklocka, och övriga anordningar äro av så pass enkelt slag, att varje händig och intresserad amatör lätt kan förfärdiga dem. Herr Lundh skriver: ”Ur ett uttjänt — men icke utslitet — väckarur avlägsnas alla delar, som höra till ringverket liksom gångverkets fjäder med tillhörande hjul samt an- kare och balans (oron). Verket vändes om så anses behövligt, så att sekund- visaren kommer i övre änden. Bakre plåtens nu vordna nedre del avsågas för att få bättre plats för pendeln, och gångfjäderns spärrskiva placeras nu på Hemgjord el-cykel. Her Bengt Edbom i Bollnäs har sänt oss denna bild, som visar en elcykel, konstruerad och byggd av insändaren. Maximihastigheten uppges vara 47 km/tim, aktionsradien 35 km, vikten 75 kg. Motorn är på 3/4 hkr; transmissio- nen sker med tillhjälp av en dubbel kil- rem. Laddningen av batterierna sker med en likriktare, som monterats under sittdynan. den förlängda axeln till steghjulet. Denna spärrskiva hade på mitt urverk 15 kuggar, och fordrar således en pen- del, som gör 100 svängningar per minut. Längden på densamma blir då från upp- hängningspunkten till järnankarets cen- trum ungefär 100 mm och blybalansens höjande tillåter reglerande ruckning inom fullt tillräckliga gränser. Med an- nat kugghjul, och annan pendellängd, kunde ju driften lika bra — och kanske bättre — läggas på sekundhjulet, men om man vill ha ett lågt ur av bordsmo- fell, passar steghjulets axel bättre. Den drivande spärrens läge på pendeln får iu utprovas i varje särskilt fall i likhet med dess längd, ty den får — hur ”djupt” pendeln än svänger — inte ta mer än en kugge åt gången. En liten vinkelböjd och mot pendeln vilande klack på spärren lyfter ur densamma i rätt ögonblick, och i pendelns andra läge för- hindrar anordningen att den går så ”djupt” så att den tar två kuggar. Mot- spärren får även tjänstgöra som kon- takt, vilken utföres på vanligt sätt med fjäder och ställskruv. Tack vare den korta pendeln med åtföljande snabba svängningar blir strömimpulsen synner- Vigen kort. För att motverka gnistbild- ving och oxidering av silverkontakten, har en c:a 2 mikrofarads kondensator visat sig vara mycket användbar. Denna har rullats i samma form som spolen vch placerats som pendang till denna — se fotot!” Till slut kan nämnas, att herr Lundhs elektro-urverk drives med två 1,5 volts seriekopplade torrelement, och att an- ordningen verkar fullt tillfredsställande. Största svårigheterna tycks dock ligga i rätt dimensionering av magnetspolen, men även denna detalj kan säkert göras perfekt genom praktiska försök och litet experimenterande. Driftkostnad 2—3 öre pr mil. Bygg om Eder cykel till elektrisk drift. Monter. och arbetsbeskrivn. Kr. 2:30 (30 öre i frim. bifogas best.). .Undervisningsboken innehåller bl. a. mon- tering — ledningsdragning — motor-utväxling — startrelä — hur jag själv kan ladda batteriet — utrustningsdetaljer och var man kan köpa dem, m. m. Ing. E. GRAHN. Brännkyrkagatan 60, Stockholm. sändes mot postförskott TEKNIK för ALLA 29