- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 5. 31 jan. 1941 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - ”Pulver-metaller” - Lättmetallernas tidsålder - Gengasplogens möjligheter - Dödsriskerna i trafiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"PULVER-METALLER”

Inom maskintekniken - användes en
mängd smådelar av metall, vilka ofta äro
av en rätt komplicerad form men som
ej utsättas för allt för stora mekaniska
påfrestningar. Dessa ha tidigare till-
verkats genom svarvning etc. antingen
av stänger eller av gjutgods. Ofta bli
på detta sätt både material- och arbets-
kostnaderna höga genom att en mängd
material måste tagas bort, speciellt om
bitarna äro av komplicerad form. Man
har därför börjat tillverka sådana de-
lar genom att pressa tillsammans pulve-
riserad metall i pressformar. På så
sätt kan man vid massfabrikation for-
ma bitar mycket billigt, vilka icke be-
höva någon ytterligare maskinbearbet-
ning. Om tillräckligt högt tryck använ-

des kan man få ett lika bra material
som om det varit gjutet eller valsat.

Icke alla delar kunna med «fördel
framställas på detta sätt, beroende på
att pulveriseringen av materialet är en
rätt dyrbar procedur, men om man
sparar mycket maskinarbete lönar det
sig. Om delarna äro gjorda av mate-
rial, som tillåter pressgjutning, blir det-
ta ofta billigare, åtminstone om det ej
kräves alltför exakta dimensioner, Ofta
måste man emellertid använda material
med hög smältpunkt och då går det ej
bra med pressgjutning.

Vid framställningen av pulvret använ-
der man sig av olika metoder för olika
material. Av en del såsom krom, nickel,

Wwolfram erhålles pulvret genom att me-
Zz FR ESAESIER SSE

Lättmetallernas TIDSÅLDER

Stora gjutgodsstycken — men lätta! Att vi feda i lättmetallernas tidsålder illu-
streras på ett slående sätt av bilderna ovan. Lägg märke till hur lätt flickan
bär två stora cylinderblock! i; |

10 TEKNIK för ALLA

tallen utfälles elektrolytiskt. Andra me-
taller och legeringar såsom koppar,
brons, mässing etc., vilka äro spröda
vid hög temperatur, värmas upp och
krossas och malas i kvarnar, som även
värmas upp ti’l lämplig temperatur. Vid
krossningen siktas produkten och de de-
lar som ej äro nog finmalda få stanna
kvar i kvarnar tills de krossats ned till-
räckligt. När pulvret är färdigt läg-
ges det i formar och komprimeras me-
delst en hydraulisk press. Man får på
så sätt en produkt, som ser ut precis
som om den varit tillverkad av ett helt
stycke metall och man behöver faktiskt
ett mikroskop för att se att den består
av sammanpressat pulver.

Gengasplogens möjlig-
heter

på igensnöade vägar synas vara ganska
ringa enligt de erfarenheter, som vun-
nits i övre Ådalen under de häftiga snö-
fallen nyligen. Ett par tillfrågade
vägmästare däruppe förklara, att de
förut bensin- men nu gengasdrivna plog-
bilarna visat sig för svaga och att det
fordras specialbyggda vagnar. Som be-
kant få bensindrivna plogar endast före-
komma på huvudvägar, medan man på
övriga vägar måste försöka klara plog-
ningen med gengas.

Dödsriskerna i trafiken

I Amerika bedriver man s. k. jäm-
förande olycksfallsforskning: Den visar,
enligt en sammanställning i A. B., att
rattfylleristen inklusive rattfylleristens
passagerare är utsatt för exakt lika stor
risk att bli dödad som passagerare på

ett fartyg, som går med kontraband ge-

nom en av fientliga undervattensbåtar

bevakad krigszon i Atlanten eller Medel-

havet.

Under en normal körning är rattfylle-
ristens dödsrisk 55 gånger större än den
nyktre förarens. Men om en nykter
chaufför under en nattkörning håller
sin hastighetsmätare på 100 km., så ut-
sätter han sig för samma dödsrisk som
en pilotelev vid en amerikansk flygskola
under en vanlig övningsflygning.

"En chaufför, som under en körning
— låt oss säga på Broadway — inte bryr
sig om stoppsignalen utan kör vidare,
när signalen visar rött, utsätter sig för
dubbelt så stor dödsrisk som husmodern
vid sin bensintvätt, och han kunde — vad
dödsrisken beträffar — lika gärna fun-
gera som stridsflygare vid brittiska ma-

rinen och befinna sig i full stridsaktion. :

Hans dödsrisk är bara 20 proc. mindre.
I förhållande till piloteleven, som befin-
ner sig uppe på en övningsflygning, är
hans dödsrisk fyra gånger större.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-5/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free