Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik för alla, av J. Perelman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vart ta ljudvågorna vägen?
Vart ta ljudvågornas vibrationer vä-
gen när ljudet inte längre hörs?
+
När ljudet dör bort förvandlas ljud-
vågornas energi till värmeenergi. Om
det inte förekom någon friktion i luften
i ett rum och väggarna voro absolut
elastiska, så skulle ett en gång upp-
kommet ljud aldrig dö bort. Varje not
skulle klinga i evighet i rummet.
I ett rum av normalformat återkastas
ljudet 200—300 ggr från väggarna, vilka
för varje gång få mottaga en viss en-
ergimängd. När ljudet slutligen dör
bort har väggarnas temperatur stigit
en smula. Denna temperaturstigning är
emellertid ytterst obetydlig. För att på
detta sätt åstadkomma en enda liten
värmekalori, skulle en sångare få lov
att sjunga oavbrutet i 2—3 dygn.
Då är det betydligt svårare att svara
på frågan ”Vart ta ljusvågorna vägen?”
när man tänker på ljuset från stjärnor
och glödande himlakroppar. WVetenska-
pen har hittills varit oförmögen att lösa
denna gåta.
&
Tuftens tredje beståndsdel.
Vad heter den, vad kvantiteten beträf-
far, tredje beståndsdelen i luften?
+
Många fortsätta av gammal vana att
räkna kolsyregasen som luftens tredje
beståndsdel efter kväve och syre. Det
är emellertid ganska länge sedan man
upptäckte en gas, av vilken det finns 25
ggr. mer i luften än kolsyregas. Denna
gas heter ar gon och är en av de
s. k. ädelgaserna. Ungefär 1 volym-
procent av luften (exakt 0,94 proc.) ut-
göres av denna gas, medan endast 0,04
proc. utgöres av kolsyregas.
»
Den röda signalen.
Varför ha järnvägarna valt det röda
ljuset till stoppsignal?
x
- Det röda ljuset har de längsta vågor-
na och sprids därför mindre av lösa par-
28 TEKNIK för ALLA
tiklar i luften än något annat ljus. Rött
ljus tränger därför längre än ljus av
någon annan färg. Att stoppsignalerna
äro synliga på så långt håll som möj-
ligt är naturligtvis utomordentligt vik-
tigt. Lokföraren måste nämligen börja
bromsa på ganska långt avstånd från
hindret för att hinna stanna tåget.
Numera användes rött ljus ofta även
i fyrar. Ljuset från en klarröd neon-
lampa kan nämligen ses tvärs igenom en
tät dimma på 4 km. avstånd, medan vitt
ljus inte når längre än 2 km. under
dimma.
På atmosfärens större genomskinlig-
het för ljus med långa vågor bygger för
övrigt också ’astronomernas användan-
de av infraröda ljusfilter vid fotogra-
fering av planeter (särskilt Mars). De-
taljer som äro omärkbara på ett vanligt
fotografi framträda tydligt på en bild,
som tagits genom glas som endast ge-
nomsläpper infrarött ljus. I det senare
fallet lyckas man fotografera själva
planetytan, medan en vanlig bild endast
återger planetens atmosfäriska hölje.
Fotografering med infrarött ljus har
även kommit till stor användning inom
den moderna flygspaningen, bl. a. för
kartläggning från stora höjder.
+
Det varma rummet.
Värme kan endast överföras från en
kropp med högre temperatur till en
kropp med lägre temperatur. Vår
kroppstemperatur är högre än luftens
temperatur i ett varmt rum. Varför
tycka vi att det är varmt i ett sådant
rum?
Rx
Kroppsytans temperatur varierar mel-
lan 20 gr (fotsulan) och 35 gr (ansik-
tet). I ett bostadsrum är luftens tem-
peratur i allmänhet ej högre än 20 gr
Celsius. En direkt överföring av vär-
me från luften till vår kropp kan där-
för inte äga rum. Hur kan det då kom-
ma sig att vi tycka, att det är varmt i
rummet? Inte för att vår kropp mottar
värme från luften utan för att den om-
givande luften, som är en dålig värme-
ledare, i stor utsträckning hindrar
kroppsvärmen från att lämna kroppen,
d. v. s. gör vår värmeförlust långsam-
mare. Härvid uppvärmes de närmaste
luftlagren, vilka, när de stiga uppåt,
dra med sig kallare luft, som i sin tur
också uppvärmes och lämnar rum för
ny luft o. s. v. Det är klart, att varm
luft måste ta mindre värme från vår
kropp under denna process än kall så-
dan. Det är av denna orsak vi känna
värme i ett rum som är varmt, men lik-
väl kallare än vår kropp.
Xx
Fett och värme.
Varför kan man ta ut fettfläckar ur
en kostym med ett hett strykjärn?
+
Fläckuttagning genom uppvärmning
bygger på att vätskors ytspänning min-
skas vid ökad temperatur. ”Om därför
temperaturen är olika i olika delar av
en fettfläck, så strävar fettet bort från
de varma ställena och till de kalla. Om
vi trycka ett hett strykjärn mot tyget
och under detsamma lägga ett läskpap-
per så går fettet in i papperet.” (Max-
well: ”Värmeteori”.)
r
Bruset i snäckan.
Varför brusar det i en snäcka när
man håller den mot örat?
Lå
Att det brusar i en snäcka när man
håller den mot örat beror på, att snäc-
kan fungerar som en resonator
re
IE
FYSIK FÖR ALLA
Några enkla frågor och svar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>