Vart ta ljudvågorna vägen? Vart ta ljudvågornas vibrationer vä- gen när ljudet inte längre hörs? + När ljudet dör bort förvandlas ljud- vågornas energi till värmeenergi. Om det inte förekom någon friktion i luften i ett rum och väggarna voro absolut elastiska, så skulle ett en gång upp- kommet ljud aldrig dö bort. Varje not skulle klinga i evighet i rummet. I ett rum av normalformat återkastas ljudet 200—300 ggr från väggarna, vilka för varje gång få mottaga en viss en- ergimängd. När ljudet slutligen dör bort har väggarnas temperatur stigit en smula. Denna temperaturstigning är emellertid ytterst obetydlig. För att på detta sätt åstadkomma en enda liten värmekalori, skulle en sångare få lov att sjunga oavbrutet i 2—3 dygn. Då är det betydligt svårare att svara på frågan ”Vart ta ljusvågorna vägen?” när man tänker på ljuset från stjärnor och glödande himlakroppar. WVetenska- pen har hittills varit oförmögen att lösa denna gåta. & Tuftens tredje beståndsdel. Vad heter den, vad kvantiteten beträf- far, tredje beståndsdelen i luften? + Många fortsätta av gammal vana att räkna kolsyregasen som luftens tredje beståndsdel efter kväve och syre. Det är emellertid ganska länge sedan man upptäckte en gas, av vilken det finns 25 ggr. mer i luften än kolsyregas. Denna gas heter ar gon och är en av de s. k. ädelgaserna. Ungefär 1 volym- procent av luften (exakt 0,94 proc.) ut- göres av denna gas, medan endast 0,04 proc. utgöres av kolsyregas. » Den röda signalen. Varför ha järnvägarna valt det röda ljuset till stoppsignal? x - Det röda ljuset har de längsta vågor- na och sprids därför mindre av lösa par- 28 TEKNIK för ALLA tiklar i luften än något annat ljus. Rött ljus tränger därför längre än ljus av någon annan färg. Att stoppsignalerna äro synliga på så långt håll som möj- ligt är naturligtvis utomordentligt vik- tigt. Lokföraren måste nämligen börja bromsa på ganska långt avstånd från hindret för att hinna stanna tåget. Numera användes rött ljus ofta även i fyrar. Ljuset från en klarröd neon- lampa kan nämligen ses tvärs igenom en tät dimma på 4 km. avstånd, medan vitt ljus inte når längre än 2 km. under dimma. På atmosfärens större genomskinlig- het för ljus med långa vågor bygger för övrigt också 'astronomernas användan- de av infraröda ljusfilter vid fotogra- fering av planeter (särskilt Mars). De- taljer som äro omärkbara på ett vanligt fotografi framträda tydligt på en bild, som tagits genom glas som endast ge- nomsläpper infrarött ljus. I det senare fallet lyckas man fotografera själva planetytan, medan en vanlig bild endast återger planetens atmosfäriska hölje. Fotografering med infrarött ljus har även kommit till stor användning inom den moderna flygspaningen, bl. a. för kartläggning från stora höjder. + Det varma rummet. Värme kan endast överföras från en kropp med högre temperatur till en kropp med lägre temperatur. Vår kroppstemperatur är högre än luftens temperatur i ett varmt rum. Varför tycka vi att det är varmt i ett sådant rum? Rx Kroppsytans temperatur varierar mel- lan 20 gr (fotsulan) och 35 gr (ansik- tet). I ett bostadsrum är luftens tem- peratur i allmänhet ej högre än 20 gr Celsius. En direkt överföring av vär- me från luften till vår kropp kan där- för inte äga rum. Hur kan det då kom- ma sig att vi tycka, att det är varmt i rummet? Inte för att vår kropp mottar värme från luften utan för att den om- givande luften, som är en dålig värme- ledare, i stor utsträckning hindrar kroppsvärmen från att lämna kroppen, d. v. s. gör vår värmeförlust långsam- mare. Härvid uppvärmes de närmaste luftlagren, vilka, när de stiga uppåt, dra med sig kallare luft, som i sin tur också uppvärmes och lämnar rum för ny luft o. s. v. Det är klart, att varm luft måste ta mindre värme från vår kropp under denna process än kall så- dan. Det är av denna orsak vi känna värme i ett rum som är varmt, men lik- väl kallare än vår kropp. Xx Fett och värme. Varför kan man ta ut fettfläckar ur en kostym med ett hett strykjärn? + Fläckuttagning genom uppvärmning bygger på att vätskors ytspänning min- skas vid ökad temperatur. ”Om därför temperaturen är olika i olika delar av en fettfläck, så strävar fettet bort från de varma ställena och till de kalla. Om vi trycka ett hett strykjärn mot tyget och under detsamma lägga ett läskpap- per så går fettet in i papperet.” (Max- well: ”Värmeteori”.) r Bruset i snäckan. Varför brusar det i en snäcka när man håller den mot örat? Lå Att det brusar i en snäcka när man håller den mot örat beror på, att snäc- kan fungerar som en resonator re IE FYSIK FÖR ALLA Några enkla frågor och svar