- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 50. 12 dec. 1941 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43.000.000 mil i världsrymden, av Vladimir Semitjov - II. Genom världsrymden - III. Livets triumf - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det hade inte varit hennes mening,
och hon bad John om hjälp att komma
ned igen, Han fälktade med armaär och
ben som en förtvivlad men kom inte ur
fläcken, Synen var minst sagt maka
ber, I detsamma syntes ingenjör Hekard
i dörren till manöverhytten; han hade
hört dem och undrade vad som stod på,
Denne surmulne man, som aldrig tycktes
kunna dra på munnen, brast i ett hjärt-
ligt skratt, I handen hade han en fläkt,
liknande en solfjäder, med vars hjälp
han liksom paddlade sig fram i luften.
Så tog han sig fram till ett av skåpen
och hämtade åt de bägge nödställda var
sin fläkt, varefter liven de kunde för-
flytta sig efter behag,

Det känns litet ovant i början, men
den känslan går nog snart över, sade in«
genjör Eekard tröstande, Ni kan före-
ställa er att vi befinner oss I en fäöl-
lände låda, som vi svävar fritt I, ..

Det var en fullt tydlig och acceptabel
förklaring, men inte verkade den lug-
nande, Det tyckte åtminstone Frank
Hardman, som inne i sin hytt förde ett
förfärligt liv för att komma ut, men inte
fick täg i något, som han kunde ge sig
fart med, Professor Mac, som satt i en
stol framför instrumenten, höll sig för-
siktietvis fast med bägge händerna I sit
Ecekard fick ett anfall av tjuv-
pojkshkumör och lyfte honom 1 kragen;
professorn följde med och blev sittande i
ställning som förut, fastän en

Sen,

sAmma
meter över golvet,

Det var som en förtrollad värld, där
alla begrepp blivit upp- och nedvända,

Ett hederstecken

TfA-nålen

de tek-
i Lå
Land

niskt in-

tressera-

des kän-

nemärke

kan varje intresserad TfFA-läsas

te förvärva genom att bliva tids

ningens ombud, Samtidigt gör Ni

en god extraförtjänst. Ombudse

villkor gratis!

Sänd in kupongen i dag!

Fill Tekmk tör Alla

30x 3137, Stockholm 3,
Undertecknad önskar
sänt ombudsvillkor

få sig till:
och material
Namn :

FREE RERRRE RARE KARA KA

Bostad:

FRANKE KKR RK RR KKR

Adress: sessvon sve
Ännpet livert = porto 5S Are

FRA KK KK

10 TEKNIK för ALLA

MR

= Slig mig, Ingenjörn, står vi stilla
nu? undrade John oroligt,
Visst inte, Vi går med normal haäs-
tighet,
« Jäsk,
het?”
= Trettio kilometer I sekunden, sva
rade Hekard och svävade bort till skå
pet för att hämta fläktar ven ft pro
fessorn och Hardman,
John kände hur håret reste sig, Det
underliga var, att man inte hade någon
förnimmelse av fart,

Och vad lir normal haästig-

Det här var ruskigt, sade han till
Marion, Jag törs inte tänka på det, ..

= Värför det? Jorden går ju med
samma fart genom rymden I sin bana
kring solen utan att vi märker det,

= Jo, men 1 alla föll, ..

Genom fönstret såg han nu jorden
under sig som en stor skära med opal
färgad glans, Skäirans inre kant var
näggad som en såg; det var de jordiska
bergen och deras skuggor,

Under tiden ökade månen alltmer i
storlek,
Den ser preels ut som gammal

sehwelizerost, full med hål och sprickor,
anmärkte Hardman,

Tiden gick hastigt, medan passagerar
na kollationerade sina intryck, När de
nästa gång tittade ut genom fönstren,
hade månen vuxit, så att den upptog en
stor del av rymden,

Efter 3 1/2 timme befann de sig på ett
sövstånd av endast något tusental kilo
meter från månen, Ingenjör Eekard, som
Atervänt in I manöverhytten, kunde tyd
ligen sin sak, Han fick fartyget att ind-
ra riktning, samtidigt som han minska
de farten; det svävade över månens yta
och sänkte sig mer och mer, John kun-
de urskilja fartygets skugga mot det
ödsliga månlandskapet,

Hardman, som liksom de andra fter-
tagit en stående ställning på golvet, gjor-
de ett glädjehopp på tre, fyra meter,
John tittade upp och väntade att få se
honom svliva kvar däruppe, men till hans
förvåning sjönk den jovialiske direktö-
ren långsamt mot golvet utan att be
höva använda fläkten,

Gåtan fiek sin lösning, när doktor
Sternborn förklarade, att fastin månen
1 jämförelse med jorden var en miniae
tyrvärld, hade den ändå en tyngdlag ...
Men allting vägde här sex gånger mind-
re in på jorden, Doktor Sternborn med
sina 120 kilo rörde sig alltså så lätt som
om han bara vägt 20,

Fartyget sänkte sig alltmer, Doktor
Sternborn gav ingenjör Eckard order
att landa på en plats just mellan den
belysta delen och den som befann sig 1
mörker, Efter några minuter stod faär-
tyget på fast mark, vilande på sitt sta-
diga stativ,

— Nu ska vi först och främst ha 088
litet till livs, sade doktor Sternborn och
torkade svetten ur pannan, Han hade
nog varit litet orolig för landningen, fast
han inte låtsades om det,

JULNUMRET

utkommer 19 dec.
48 sid. 50 öre

John hjälpte Marion med dukningen
och tog fram tallrikar, knivar och gaff-
lär, glas och flaskor . , , fön av flaskor-
nä, som han råkade tappa, fångade han

upp, utan att behöva göra sig fe
särskild brådska, innan den hamnade I
golvet, Alla föremål verkade löjligt
lätta,

På ona sidan av förtyget låg landska
pet I klaraste solsken, på den andra si
dan utbredde sig becksvart mörker,
Frånvaron av atmosfär gjorde att alla
skuggor föreföll tecknade i tuseh, Det
fanns inga halvtoner eller nyanser som
på jorden,

På något avstånd från solen urskilde
man jordens blå skära, Den var betyd
ligt större in månskliran, sedd från jor-
den, Runt omkring strålade stjärnorna
som briljanter,

Man åt och drack och skålade, gratu-
lerande varandra till den lyckligt full-
böordade färden,

Medan herrarna sött vid kaffet och
cigarrerna, gick Marion fram till fönst-
ret och tittade ut,

Nej men . , . Vad är det där? ute
brast hon,

Livets triumf

D: andra störtade fram till henne, Ne-
re på marken, just där den uppghende
solen kastade sina strålar, blev det som
en liten bula I marken, Bulan sprack,
och upp kom en vnderlig figvr, ett mel-
lanting mellan mask och larv,

Någon minut därefter bildades en n
bula ett par meter ifrån den första, oc
ett nytt huvud stack upp, följt av en
maskliknande kropp, De båda djuren
rullade ihop sig och tycktes gona sig i
solskenet,

= Jag kan livligt fatta, att det skall
vara skönt med litet värme och ljus efter
två veckors natt, sade Hardman, som
inte föreföll vidare imponerad av vad
han såg, Det var däremot professor
Mae,

— Jäg skulle ha vågat vad som helst
på att här inte fanns ett spår av liv, ut-
brast han, Det ir alldeles obegripligt...
Det strider mot naturen, Här saknas ju
de viktigaste betingelserna för en orga
nisk tillvaro — här finns varken vatten
Se luft . . . Säg mig, vad lever de dir

17
/ Doktor Sternborn hade som alltid en
plausibel förklaring till hands,

(Toörta, 4 nästa nir).

KEN renen börjar 13 Jon

INSTITUT för affirsutbildning, Ars

Mariannelunds Praktiska Skola.

Kortaste HÅ Hill REAL: och STUDENTEXAMEN,
och terminskurser,

1 jull—10 atngusti HOÖMMARKURSKIR, obverträffade och passande nlln,
DERAKURAER med proktisk och gedigen undervisning, Statsstip, Idigsta kostnad.
Prospekt och upplysningar omg, från rektor 0, Gustafsson,

tndividuella metoder, HANDELS-
HUNMO-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-50/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free