Det hade inte varit hennes mening, och hon bad John om hjälp att komma ned igen, Han fälktade med armaär och ben som en förtvivlad men kom inte ur fläcken, Synen var minst sagt maka ber, I detsamma syntes ingenjör Hekard i dörren till manöverhytten; han hade hört dem och undrade vad som stod på, Denne surmulne man, som aldrig tycktes kunna dra på munnen, brast i ett hjärt- ligt skratt, I handen hade han en fläkt, liknande en solfjäder, med vars hjälp han liksom paddlade sig fram i luften. Så tog han sig fram till ett av skåpen och hämtade åt de bägge nödställda var sin fläkt, varefter liven de kunde för- flytta sig efter behag, Det känns litet ovant i början, men den känslan går nog snart över, sade in« genjör Eekard tröstande, Ni kan före- ställa er att vi befinner oss I en fäöl- lände låda, som vi svävar fritt I, .. Det var en fullt tydlig och acceptabel förklaring, men inte verkade den lug- nande, Det tyckte åtminstone Frank Hardman, som inne i sin hytt förde ett förfärligt liv för att komma ut, men inte fick täg i något, som han kunde ge sig fart med, Professor Mac, som satt i en stol framför instrumenten, höll sig för- siktietvis fast med bägge händerna I sit Ecekard fick ett anfall av tjuv- pojkshkumör och lyfte honom 1 kragen; professorn följde med och blev sittande i ställning som förut, fastän en Sen, sAmma meter över golvet, Det var som en förtrollad värld, där alla begrepp blivit upp- och nedvända, Ett hederstecken TfA-nålen de tek- i Lå Land niskt in- tressera- des kän- nemärke kan varje intresserad TfFA-läsas te förvärva genom att bliva tids ningens ombud, Samtidigt gör Ni en god extraförtjänst. Ombudse villkor gratis! Sänd in kupongen i dag! Fill Tekmk tör Alla 30x 3137, Stockholm 3, Undertecknad önskar sänt ombudsvillkor få sig till: och material Namn : FREE RERRRE RARE KARA KA Bostad: FRANKE KKR RK RR KKR Adress: sessvon sve Ännpet livert = porto 5S Are FRA KK KK 10 TEKNIK för ALLA MR = Slig mig, Ingenjörn, står vi stilla nu? undrade John oroligt, Visst inte, Vi går med normal haäs- tighet, « Jäsk, het?” = Trettio kilometer I sekunden, sva rade Hekard och svävade bort till skå pet för att hämta fläktar ven ft pro fessorn och Hardman, John kände hur håret reste sig, Det underliga var, att man inte hade någon förnimmelse av fart, Och vad lir normal haästig- Det här var ruskigt, sade han till Marion, Jag törs inte tänka på det, .. = Värför det? Jorden går ju med samma fart genom rymden I sin bana kring solen utan att vi märker det, = Jo, men 1 alla föll, .. Genom fönstret såg han nu jorden under sig som en stor skära med opal färgad glans, Skäirans inre kant var näggad som en såg; det var de jordiska bergen och deras skuggor, Under tiden ökade månen alltmer i storlek, Den ser preels ut som gammal sehwelizerost, full med hål och sprickor, anmärkte Hardman, Tiden gick hastigt, medan passagerar na kollationerade sina intryck, När de nästa gång tittade ut genom fönstren, hade månen vuxit, så att den upptog en stor del av rymden, Efter 3 1/2 timme befann de sig på ett sövstånd av endast något tusental kilo meter från månen, Ingenjör Eekard, som Atervänt in I manöverhytten, kunde tyd ligen sin sak, Han fick fartyget att ind- ra riktning, samtidigt som han minska de farten; det svävade över månens yta och sänkte sig mer och mer, John kun- de urskilja fartygets skugga mot det ödsliga månlandskapet, Hardman, som liksom de andra fter- tagit en stående ställning på golvet, gjor- de ett glädjehopp på tre, fyra meter, John tittade upp och väntade att få se honom svliva kvar däruppe, men till hans förvåning sjönk den jovialiske direktö- ren långsamt mot golvet utan att be höva använda fläkten, Gåtan fiek sin lösning, när doktor Sternborn förklarade, att fastin månen 1 jämförelse med jorden var en miniae tyrvärld, hade den ändå en tyngdlag ... Men allting vägde här sex gånger mind- re in på jorden, Doktor Sternborn med sina 120 kilo rörde sig alltså så lätt som om han bara vägt 20, Fartyget sänkte sig alltmer, Doktor Sternborn gav ingenjör Eckard order att landa på en plats just mellan den belysta delen och den som befann sig 1 mörker, Efter några minuter stod faär- tyget på fast mark, vilande på sitt sta- diga stativ, — Nu ska vi först och främst ha 088 litet till livs, sade doktor Sternborn och torkade svetten ur pannan, Han hade nog varit litet orolig för landningen, fast han inte låtsades om det, JULNUMRET utkommer 19 dec. 48 sid. 50 öre John hjälpte Marion med dukningen och tog fram tallrikar, knivar och gaff- lär, glas och flaskor . , , fön av flaskor- nä, som han råkade tappa, fångade han upp, utan att behöva göra sig fe särskild brådska, innan den hamnade I golvet, Alla föremål verkade löjligt lätta, På ona sidan av förtyget låg landska pet I klaraste solsken, på den andra si dan utbredde sig becksvart mörker, Frånvaron av atmosfär gjorde att alla skuggor föreföll tecknade i tuseh, Det fanns inga halvtoner eller nyanser som på jorden, På något avstånd från solen urskilde man jordens blå skära, Den var betyd ligt större in månskliran, sedd från jor- den, Runt omkring strålade stjärnorna som briljanter, Man åt och drack och skålade, gratu- lerande varandra till den lyckligt full- böordade färden, Medan herrarna sött vid kaffet och cigarrerna, gick Marion fram till fönst- ret och tittade ut, Nej men . , . Vad är det där? ute brast hon, Livets triumf D: andra störtade fram till henne, Ne- re på marken, just där den uppghende solen kastade sina strålar, blev det som en liten bula I marken, Bulan sprack, och upp kom en vnderlig figvr, ett mel- lanting mellan mask och larv, Någon minut därefter bildades en n bula ett par meter ifrån den första, oc ett nytt huvud stack upp, följt av en maskliknande kropp, De båda djuren rullade ihop sig och tycktes gona sig i solskenet, = Jag kan livligt fatta, att det skall vara skönt med litet värme och ljus efter två veckors natt, sade Hardman, som inte föreföll vidare imponerad av vad han såg, Det var däremot professor Mae, — Jäg skulle ha vågat vad som helst på att här inte fanns ett spår av liv, ut- brast han, Det ir alldeles obegripligt... Det strider mot naturen, Här saknas ju de viktigaste betingelserna för en orga nisk tillvaro — här finns varken vatten Se luft . . . Säg mig, vad lever de dir 17 / Doktor Sternborn hade som alltid en plausibel förklaring till hands, (Toörta, 4 nästa nir). KEN renen börjar 13 Jon INSTITUT för affirsutbildning, Ars Mariannelunds Praktiska Skola. Kortaste HÅ Hill REAL: och STUDENTEXAMEN, och terminskurser, 1 jull—10 atngusti HOÖMMARKURSKIR, obverträffade och passande nlln, DERAKURAER med proktisk och gedigen undervisning, Statsstip, Idigsta kostnad. Prospekt och upplysningar omg, från rektor 0, Gustafsson, tndividuella metoder, HANDELS- HUNMO-