ABC i JÄRN och STÅL TfÅ:s stålkurs 3: Från tackjärn till stål I nr 46 och 48 har teknolog Thore Norén redogjort för järnmalmens omvandling till tackjärn, vars vidare förädling till stål enligt bessemer- metoden vi nu få följa. Visste Ni, att det är be- roende på kolhalten, om järn är smidbart eller inte? rodukterna från en masugn är Piia masugnsslagg och mas- ugnsgas. Tackjärnet går, beroende på halten av olika legeringsämnen och på förekomsten av förorenin- gar, under ett flertal olika benäm- ningar, oftast härrörande sig från de metoder, enligt vilka det efter masugnsprocessen behandlas. Som ovan antytts, kräver nämligen tack. järnet olika bearbetning allt efter kvalitet och ingående beståndsde- lar. Man skiljer i detta avseende huvudsakligen på följande tack- järnssorter: Gjuteritackjärn, surt och basiskt martintackjärn, besse- mer- och thomastackjärn samt pud- del- och lancashiretackjärn. Skill- naden dem emellan ligger helt i de- ras kemiska sammansättning, och ett närmare ingående på detta fal- ler utom ramen för denna fram- ställning. Slaggens kemiska sammansätt- ning är i viss grad beroende på den bergart, i vilken malmen funnits. Trots att en stor del av all masugnsslagg kastas bort som avfall, kan ganska mycket utnyttjas för olika ändamål. Så- lunda använder man den till ut- fyllningar vid vägbyggen och dy- likt. Genom att gjuta slagg till ett sorts tegel, vilket armeras med järntråd, har man fått ett lämpligt material för enklare byggnader och grundläggningar. Slaggsand, eller som det också kallas, granulerad slagg, kan användas vid cementbe- redning (slaggcement) och som in- blandning i betong, och -slaggull har betydelse som värmeisoleran- Thomaskonvertrur i ett svenskt järnverk 16 TEKNIK för ALLA de material. Det kan vara av in- tresse att omtala, att slaggull fram- ställes genom Ssönderdelning av slagg medelst en kraftig ångstråle, varvid mycket fina slaggtrådar bil- das. Slaggullen kan också använ- das som ljudisolerande packnin- gar. Masugnsgasen är ett mycket gott bränsle, då den innehåller brännbara gaser såsom koloxid (huvudsakligen) och väte. Emeller- tid är gasen i hög grad förorenad av sot, små malmpartiklar och tjä- ra, och kräver före användningen som bränsle en omsorgsfull rening. Vid järnverken kommer masugns- gasen till mångsidig användning, vilket man lätt förstår, då i gas från blästermasugnar inte mindre BROTTYTA AV TACKJÄRNSGALT Tackjärn är ej smidbart. Det innehåller cirka 4,5 Fo kol i form av järnkarbid : och grafit. än hälften av kolets värmevärde återstår. Skillnaden mellan tack- Järn och stål. D e flesta människor har mycket dunkla begrepp om vari skill- naden mellan tackjärn och stål lig- ger. Som förut nämnts, är järnets egenskaper starkt beroende på den kolhalt den håller. Ju högre kol- halten är, ju lägre blir järnets smältpunkt. Rent järn smälter allt- så vid en temperatur av 1.528 gra- der C, under det att järn med en kolhalt av 4,3 proc. redan vid 1.145 grader C övergår i smält tillstånd. Vidare erhåller järn en betydelse- full ändring i sina mekaniska egen- skaper vid en viss bestämd. kol-