Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ABC i järn och stål. TfA:s stålkurs 3: Från tacjkjärn till stål, av Thore Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABC i JÄRN och STÅL
TfÅ:s stålkurs 3: Från tackjärn till stål
I nr 46 och 48 har
teknolog Thore Norén
redogjort för järnmalmens
omvandling till tackjärn,
vars vidare förädling till
stål enligt bessemer-
metoden vi nu få följa.
Visste Ni, att det är be-
roende på kolhalten, om
järn är smidbart eller inte?
rodukterna från en masugn är
Piia masugnsslagg och mas-
ugnsgas. Tackjärnet går, beroende
på halten av olika legeringsämnen
och på förekomsten av förorenin-
gar, under ett flertal olika benäm-
ningar, oftast härrörande sig från
de metoder, enligt vilka det efter
masugnsprocessen behandlas. Som
ovan antytts, kräver nämligen tack.
järnet olika bearbetning allt efter
kvalitet och ingående beståndsde-
lar. Man skiljer i detta avseende
huvudsakligen på följande tack-
järnssorter: Gjuteritackjärn, surt
och basiskt martintackjärn, besse-
mer- och thomastackjärn samt pud-
del- och lancashiretackjärn. Skill-
naden dem emellan ligger helt i de-
ras kemiska sammansättning, och
ett närmare ingående på detta fal-
ler utom ramen för denna fram-
ställning.
Slaggens kemiska sammansätt-
ning är i viss grad beroende på
den bergart, i vilken malmen
funnits. Trots att en stor del
av all masugnsslagg kastas bort
som avfall, kan ganska mycket
utnyttjas för olika ändamål. Så-
lunda använder man den till ut-
fyllningar vid vägbyggen och dy-
likt. Genom att gjuta slagg till
ett sorts tegel, vilket armeras med
järntråd, har man fått ett lämpligt
material för enklare byggnader och
grundläggningar. Slaggsand, eller
som det också kallas, granulerad
slagg, kan användas vid cementbe-
redning (slaggcement) och som in-
blandning i betong, och -slaggull
har betydelse som värmeisoleran-
Thomaskonvertrur i ett svenskt järnverk
16 TEKNIK för ALLA
de material. Det kan vara av in-
tresse att omtala, att slaggull fram-
ställes genom Ssönderdelning av
slagg medelst en kraftig ångstråle,
varvid mycket fina slaggtrådar bil-
das. Slaggullen kan också använ-
das som ljudisolerande packnin-
gar.
Masugnsgasen är ett mycket
gott bränsle, då den innehåller
brännbara gaser såsom koloxid
(huvudsakligen) och väte. Emeller-
tid är gasen i hög grad förorenad
av sot, små malmpartiklar och tjä-
ra, och kräver före användningen
som bränsle en omsorgsfull rening.
Vid järnverken kommer masugns-
gasen till mångsidig användning,
vilket man lätt förstår, då i gas
från blästermasugnar inte mindre
BROTTYTA AV TACKJÄRNSGALT
Tackjärn är ej smidbart. Det innehåller
cirka 4,5 Fo kol i form av järnkarbid
: och grafit.
än hälften av kolets värmevärde
återstår.
Skillnaden mellan tack-
Järn och stål.
D e flesta människor har mycket
dunkla begrepp om vari skill-
naden mellan tackjärn och stål lig-
ger.
Som förut nämnts, är järnets
egenskaper starkt beroende på den
kolhalt den håller. Ju högre kol-
halten är, ju lägre blir järnets
smältpunkt. Rent järn smälter allt-
så vid en temperatur av 1.528 gra-
der C, under det att järn med en
kolhalt av 4,3 proc. redan vid 1.145
grader C övergår i smält tillstånd.
Vidare erhåller järn en betydelse-
full ändring i sina mekaniska egen-
skaper vid en viss bestämd. kol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>