Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ABC i järn och stål. TfA:s stålkurs 3: Från tacjkjärn till stål, av Thore Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Plåtmantel
Infodring
Tackjärnsbad
Botten med luftkanaler
Blästerlåda med blästerrör
Skänk
Kokill ad
Schematisk framställning av bessemer-
konvertrar.
halt, nämligen 1,7 proc. Med lägre
kolhalt än detta värde är järnet
smidbart, över detta värde icke
smidbart i varmt tillstånd. Det ic-
ke smidbara järnet är just tack-
järn, vilket i färdiggjuten form
också kallas gjutjärn. Man skiljer
vidare på grått och vitt tackjärn,
beroende på brottytans utseende.
Detta i sin tur beror på det sätt,
på vilket kolet är bundet vid jär-
net. I grått tackjärn förekommer
kolet mekaniskt inblandat i form
av grafitfjäll, i det vita tackjärnet
kemiskt bundet som järnkarbid.
Stål kallas ett metalliskt mate-
rial, där järn är huvudbeståndsde-
len, och som utan särskild behand-
ling efter framställningen direkt i
varmt tillstånd kan smidas eller
valsas. Allt efter framställnings-
metoden skiljer man på martinstål,
bessemerstål, degelstål och elektro-
stål, vilka sedan ytterligare indelas
efter sina kemiska egenskaper.
Skillnaden mellan tackjärn och
stål ligger alltså huvudsakligen i
kolhalten, vilken gör det först-
nämnda icke smidbart och det ser
nare smidbart. :
Skall man av tackjärn framstäl-
la stål, blir således huvuduppgif-
ten att nedbringa kolhalten i tack-
järnet.
Framställning av stål.
(E kol skall bortskaffas ur tack-
Järn måste det kemiskt för-
enas med ett annat ämne, var-
efter det kan avskiljas från jär-
net. Som ovan nämnts har kol
stor benägenhet att förena sig
med syre, varvid koloxid eller kol-
dioxid bildas. Eftersom båda dessa
är gaser, fyller de alltså kravet på
att lätt kunna skiljas från järn-
massan, och det är på denna prin-
cip, som den äldsta av de nutida
stålframställningsprocesserna byg-
ger, nämligen bessemerprocessen,
uppkallad efter sin uppfinnare,
engelsmannen «Henry Bessemer.
Det var denna metod, som förde
upp det svenska stålet till den po-
sition, som det alltsedan dess in-
tagit i tillverkningen av högklas-
sigt kvalitetsstål. Det var den sven-
ske bruksägaren G. F. Göransson,
som genom sina förbättringar slut-
giltigt fullbordade bessemerproces-
sen till en metod för framställning
av verkligt högvärdigt stål, under
det att den ursprunglige uppfinna-
ren aldrig tänkt sig metoden mer
än som lämplig för framställning
av billigare stålsorter. Som besse-
merprocessen mycket tydligt åskåd-
liggör de olika kemiska reaktioner-
na i stålframställningen, skall vi
följa tackjärnets behandling enligt
denna, trots att den i Sverige nu-
mera delvis utträngts av en annan
metod, martinmetoden.
Bessemerprocessen.
essemerprocessen försiggår i en
B stjälpbar ugn, en s. k. konver-
ter, där den smälta tackjärnsmas-
(Forts. å sid. 22.)
Bessemerblåsningen är ett grant skådespel.
TEKNIK för ALLA 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
