- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 50. 12 dec. 1941 /
17

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ABC i järn och stål. TfA:s stålkurs 3: Från tacjkjärn till stål, av Thore Norén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 Plåtmantel Infodring Tackjärnsbad Botten med luftkanaler Blästerlåda med blästerrör Skänk Kokill ad Schematisk framställning av bessemer- konvertrar. halt, nämligen 1,7 proc. Med lägre kolhalt än detta värde är järnet smidbart, över detta värde icke smidbart i varmt tillstånd. Det ic- ke smidbara järnet är just tack- järn, vilket i färdiggjuten form också kallas gjutjärn. Man skiljer vidare på grått och vitt tackjärn, beroende på brottytans utseende. Detta i sin tur beror på det sätt, på vilket kolet är bundet vid jär- net. I grått tackjärn förekommer kolet mekaniskt inblandat i form av grafitfjäll, i det vita tackjärnet kemiskt bundet som järnkarbid. Stål kallas ett metalliskt mate- rial, där järn är huvudbeståndsde- len, och som utan särskild behand- ling efter framställningen direkt i varmt tillstånd kan smidas eller valsas. Allt efter framställnings- metoden skiljer man på martinstål, bessemerstål, degelstål och elektro- stål, vilka sedan ytterligare indelas efter sina kemiska egenskaper. Skillnaden mellan tackjärn och stål ligger alltså huvudsakligen i kolhalten, vilken gör det först- nämnda icke smidbart och det ser nare smidbart. : Skall man av tackjärn framstäl- la stål, blir således huvuduppgif- ten att nedbringa kolhalten i tack- järnet. Framställning av stål. (E kol skall bortskaffas ur tack- Järn måste det kemiskt för- enas med ett annat ämne, var- efter det kan avskiljas från jär- net. Som ovan nämnts har kol stor benägenhet att förena sig med syre, varvid koloxid eller kol- dioxid bildas. Eftersom båda dessa är gaser, fyller de alltså kravet på att lätt kunna skiljas från järn- massan, och det är på denna prin- cip, som den äldsta av de nutida stålframställningsprocesserna byg- ger, nämligen bessemerprocessen, uppkallad efter sin uppfinnare, engelsmannen «Henry Bessemer. Det var denna metod, som förde upp det svenska stålet till den po- sition, som det alltsedan dess in- tagit i tillverkningen av högklas- sigt kvalitetsstål. Det var den sven- ske bruksägaren G. F. Göransson, som genom sina förbättringar slut- giltigt fullbordade bessemerproces- sen till en metod för framställning av verkligt högvärdigt stål, under det att den ursprunglige uppfinna- ren aldrig tänkt sig metoden mer än som lämplig för framställning av billigare stålsorter. Som besse- merprocessen mycket tydligt åskåd- liggör de olika kemiska reaktioner- na i stålframställningen, skall vi följa tackjärnets behandling enligt denna, trots att den i Sverige nu- mera delvis utträngts av en annan metod, martinmetoden. Bessemerprocessen. essemerprocessen försiggår i en B stjälpbar ugn, en s. k. konver- ter, där den smälta tackjärnsmas- (Forts. å sid. 22.) Bessemerblåsningen är ett grant skådespel. TEKNIK för ALLA 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:52:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-50/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free