- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 50. 12 dec. 1941 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEE

Dr

JULNUMRET

utkommer 19 dec.
förse. 502

ställning så, att när den var i verksam-
het, svängde den regelmässigt fram och
tillbaka.

I styrhytten ombord på ”Elettra” hade
uppfinnaren placerat en mottagarappa-
rat med högtalare. När strålarna sväng-
de åt höger, hördes en djup ton, när de
svängde åt vänster en hög. De växlade
regelbundet, ifall yachten höll rätt kurs,
men blev den ena tonen försvagad, var
detta tecken på oriktig kurs, och den,
som skötte rodret, kunde rätta felet,
vägledd av sitt öra.

— Men varför skola strålarna svänga
fram och tillbaka? frågade en av her-
rarna. — Vore det icke bättre att de
finge vara jämna utan svängningar, när
riktig kurs hålles, men låta högtalaren
ange, om man styr fel?

— Då kunde man inte alltid veta, om
radiofyren är i ordning och fungerar på
rätt sätt, svarade uppfinnaren. — Tyst-
naden kunde ju även bero på att sän-
darapparaten var i oordning.

Marconi, hans medhjälpare och de
många, som numera sysslade med de
elektromagnetiska vågorna, vunno se-
ger efter seger. Människorna hade lik-
som fått nya, osynliga, tjänande an-
dar, som foro med tankens hastighet
genom rymden. De nya uppfinningarna
omskapade världssamfärdseln till lands
och vatten och i luften. Med radions till-
hjälp kunde en enskild man tala till en
hel nation, ja, en hel mänsklighet. Ord,
sång, musik och bilder buros av radio-
vågorna ut i världen till kulturens yt-
tersta utposter i öknar, urskogar och
polartrakter, till de avlägsnaste och en-
sammaste hyddor och nybyggen. De
gjorde de största avstånd till obetydlig-
heter och knöto samman de avlägsnaste
platser med de stora kulturorterna. De
ledde skeppen säkert fram över vatt-
nen, de meddelade väderleksutsikterna,
mätte djupen, sammanknöto folk ombord
på skeppen med de i land o. s. v. På
enahanda sätt blevo de oumbärliga för
flygare och för luftskeppens förare.
Soldater använde sig av radion i krig,
polismännen nyttjade den vid sina ef-
terspaningar. I de stora städerna har
man god hjälp av radion vid regleran-
det av trafiken m. m. Att räkna upp
allt, som man kan utnyttja de elektro-
magnetiska vågorna till, skulle föra
långt. Och ändå är det endast 40 år
sedan en ung pojke kom den stora hem-
ligheten på spåren och började de för-
sta famlande försöken att göra dem till
mänsklighetens tjänare,

I Skandinavien liksom i andra länder
har den trådlösa gjort sitt segertåg med
en fart, som ingen kunnat drömma om.
Vad Norge beträffar, fick det vid nyår
1919 sitt eget Marconibolag, som arbe?
tar med fabrikation för drift av radio-,
telegraf- och telefonstationer samt le-
vererar radiopejlingsapparater, radio-

lodningsapparater och rundradiomate-
riel. Över ett tusental norska skepp ha
vid den tidpunkt, då detta skrives, in-
stallerat radiosändare ombord. Av dessa
tillhöra dock mer än hälften ännu det
gamla gnistsystemet, men efterhand ut-
bytes gammalt materiel och ersättes med
nytt, modernt.

Det allra nyaste och finaste i fråga
om radioanläggningarna är att finna
på de stora passagerareskeppen och på
valfångarna. Redan år 1924 började
Marconitelegrafister ombord på den sto-
ra trankokningsångaren ”Sir James
Clark Ross” att experimentera med
kortvågor, och året därpå lyckades det
att få till stånd den första kortvågsför-
bindelsen tvärs över Stilla havet till San
Francisco. Sedermera igångsattes för-
bindelse mellan Bergens radio och ko-
keriet i Rosshavet.

Efter den tiden ha de norska valko-
kerierna i allmänhet skaffat sig kort-
vågsanläggningar. Många av dem kun-
na när som helst komma i förbindelse
med hemlandet. Och valfångarrederier-
na i Sandefjord. Tonsberg "eller Larvik
kunna lätt och ledigt sända sina order
direkt till expeditionerna och få svar
från dem under loppet av ett dygn.

Under flera år har vidare ordnats
med billiga jul- och nyårstelegram till
och från valfångarna. De senaste åren
ha genom rundradion förmedlats häls-
ningar till manskapet ombord från släkt
och vänner hemma.

Många av de fiskebåtar, som driva
fiske ute i Atlanten, ha numera försetts
med radio. Detta möjliggör för dem både
att taga emot väderleksrapporter och
andra telegram samt att själva sända
meddelanden. Fångstfartygen, som dri-
va sälfångst uppe i Norra Ishavet, ha
likaledes haft stor nytta av sina radio-
apparater.

Alla snabbgående skepp, som gå längs
den norska kusten från Stavanger till
Kirkenes, äro försedda med trådlös te-
legraf, och de flesta av dem äro dess-
utom utrustade med radiopejlingsappa-
rater och modern trådlös telefon. Ge-
nom den sistnämnda stå de i förbindelse
med telefonnätet i land via radiostatio-
nerna vid kusten. Man kan alltså som
passagerare på en av dessa båtar föra
telefonsamtal med vänner och bekanta i
Skandinavien, Italien, Afrika etc.

Men först och främst äro fartygens
radioutrustningar till för att säkra sjö-
farten. Skeppen kunna nu i varje stund
meddela, var de befinna sig, både till
varandra och till land. Det blir en lång
rad av fartyg längs kusterna, vilka så-
Iunda stå i förbindelse med varandra,
hänga samman, likt länkarna i en ked-
Ja:

Vi ha redan anfört flera exempel på
hur Marconis uppfinning räddat sjö-
mäns liv och stora värden av dyrbara
skeppslaster. Ville man fortsätta berät-
telserna därom, skulle de fylla böcker
i långa rader. Jag erinrar mig emeller-
tid just nu en händelse från något år
sedan, som blev mycket omtalad i tid-
ningarna. Ångaren ”Otto” låg hjälplös
ute i Nordsjön och drev redlöst omkring
med krossat roder. ”Stavangerfjord”
kom tillstädes och förde genom sin ra-
diopejlingsapparat bärgningsångaren
”Jason” till olycksplatsen. Denna släpa-
de haveristen i hamn. En tid senare räd-
dades ångaren ”Stiklastad” på ungefär
enahanda sätt.

En norsk lastångare ”Concordia” be-
fann sig vid en av sina färder långt ute
på Stilla havet, då en av manskapet blev
farligt sjuk. Genom den trådlösa kom
kaptenen i förbindelse med en ameri-
kansk passagerarbåt belägen på hundra
mils avstånd. Skeppsläkaren ombord på
denna gav per radio noggranna ordina-
tioner om den sjukes behandling, och
denne blev frisk igen.

Något liknande hände ombord på en
engelsk båt i Syd-Atlanten. En av be-
sättningen blev plötsligt sjuk. Det fanns
medicinskåp ombord, men ingen förstod
vad som fattades den sjuke. Kaptenen
kom då per radio i förbindelse med en
norsk valfångare i trakterna av Sydpo-
len, som hade kortvågsradio. Valfånga-
rens telegrafist i sin tur fick förbindelse
med Bergen, och därifrån telefonerade
man till överläkaren på Haukelands
sjukhus. Om en liten stund hade man på
den engelska ångaren fått noggranna
ordinationer angående den sjukes vård.

(Forts. i nästa n:r.)

Ett gott verktyg är halva arbetet!
Vi äro specialister på

SNICKERIVERKTYG
Köp kvalitet och gör det hos

AXEL SIFVERT A-.-B.

Järn- och Verktygsaffär. Tel. 23 4455
Regeringsgatan 63 Stockholm

STHLMS TEKNISKA INSTITUT

DAG- & AFTONSKOLOR.

CENTRUM

KUNGSGATAN 2

Sveriges största enskilda tekniska läroanstalt.

Inspektion: Prof. B. Afzelius, Överinsp. G. Moberg, Major E. Råberg (f. elevkåren)
Ingenjörs- och verkm.-examen från folkskola, real- och studentexamen. Fackavd. för elektro-
starkström, radio och svagström, ångteknik, motorteknik, flygteknik, värme och sanitet,
hus-, väg- och vattenbyggnadskonst, kemisk teknologi. Vägmästarekurs. Elektr, installatör-
kurs. Stipendier, Avgiftslindring för obemedlade. Prospekt på begäran. Nya kurser börja
15 januari 1942, Anmäl i tid. Expeditionstid 10—19. Tel. 2337 05 (växel).

E. WALTER HOLMSTEDT. Civ.-ing., Rektor.

TEKNIK för ALLA 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-50/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free