Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ABC i järn och stål. TfA:s stålkurs 3: Från tacjkjärn till stål, av Thore Norén - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålkursen...
(Forts. från sid. 17.)
san genomblåses av blästerluft,
kommande från ett antal öppnin-
gar i ugnens botten. Principen är
alltså att medelst syret i luften oxi-
dera tackjärnets kol till koloxid och
koldioxid och således minska kol-
halten i järnet.
En bessemerkonverter består av
en päronformad mantel av plåt.
Insidan är klädd med eldfast ma-
terial, och hela ugnen är upphängd
på ett par kraftiga tappar. Genom
en kugghjulsanordning vid den ena
av tapparna är ugnen stjälpbar,
och den andra tappen, som är ihå-
lig, tjänstgör som tilledare för bläs-
terluften, vilken sedan genom rör
fortsätter ned till ugnens botten.
När ugnen skall fyllas med smält
tackjärn, stjälpes den till vågrätt
Ritning & arbetsbeskrivning
till den i n:r 29 av TefA inf.
SKIVVÄXLAREN
säljas. Pris Kronor 5: —
Åke Granath, G:a Tanneforsvägen 54, Linköping.
MUSKLER AV STÅL...
får den som tränar efter
anvisningarna i vår nya
upplysningsskrift ”Styr-
kans hemlighet”, som sän-
des mot 45 öre i frimärken.
Grip din chans och mång-
dubbla din muskelstyrka!
Världens starkaste män vi-
sa vägen.
SWINGS SPORTAFFÄR,
Sveavägen 49, Stockholm 3.
RÄLS - RÄLS - RÄLS
Skala 0 = 32 mm :s spårvidd per
meter LZ uinklioms. -Kataloo
utkommer slutet jan.
Skandia-Modeller
Lindingö 1.
läge, och från en skänk sker så
ifyllningen. Ugnen reses därefter,
och från den under botten belägna
blästerlådan, dit blästerluften ledes
under ett tryck på cirka 2
kg/kvmm sker sedan den s. k.
blåsningen. Genom en mängd smala
kanaler, som dragits genom eldfast
material, får blästerluften tillträde
till järnsmältan och passerar den-
na under kraftig oxidation av kol
och andra oxiderbara ämnen i
tackjärnet.
Efter denna summariska över-
sikt skall vi nu något närmare stu-
dera processens förlopp.
Ovan antyddes, att förutom kol
även en del andra ämnen oxidera-
des av blästerluften. Dessa ämnen
är mangan och kisel, som till större
delen övergår till motsvarande oxi-
der, varför järnets halt av mangan
och kisel avsevärt minskas samti-
digt med kolhalten.
I och med att kolhalten sjunker,
höjes järnets smältpunkt, och man
skulle nu kunna befara, att järn-
badet plötsligt stelnade. Så är
emellertid icke fallet, ty vid de
kraftiga oxidationsprocesserna fri-
göres stora värmemängder, var-
igenom badets temperatur höjes.
Det är brukligt, att man placerar
bessemerkonvertrarna i omedelbar
närhet av masugnarna. Detta beror
på att man behandlar tackjärnet
medan det ännu efter urtappningen
befinner sig i flytande tillstånd.
Härvid tappas tackjärnet i en
skänk, vilken därefter omedelbart
på en rälskärra föres till konver-
tern, där itappning sker.
Under itappningen hålles konver-
tern i sådant läge, att tackjärnet
icke kommer i beröring med bläs-
terlådans tillförselkanaler, även be-
nämnda tätthålen, då det annars
God ekonomi-prenumeration
på TEKNIK för ALLA!
Tekniska
Dag- och Aftonskolor Nybrogatan 8
Tel. 61 65 14, 61 65 15, 61 65 16, 65 15 13, 11 34 61.
Prof. Wolmar Fellenius. Rektor:
Studieråd:
Institutet
Stockholm
Exp.-tid. kl, 9—16, 19—20.
Civilingenjör Gustaf Goldkuhl. Ingen-
jörsexamen inom såväl dag- som aftonskolan i samtliga fackavd. fr. folkskola, real-
och studentexamen.
Vägmästarkurs om 4 mån.
El. installatörskurs om 6 veckor.
Specialkurser. Kort studietid. Platsansk. Avgiftslindring o. stip. Billig inack. an-
skaffas.
22 [TEKNIK för ALLA
Vårterminen börjar 16 januari, Begär skolans prospekt.
kan befaras, att järnet stelnar i
dessa och stoppar blästerlufttill-
förseln. - Tätthålens antal brukar
uppgå till mellan 100 och 200 st.,
och deras diameter är vanligtvis
cirka 1 cm.
Samtidigt med itappningen igång-
sättes en kompressor, som skall
lämna den erfoderliga luften för
blåsningen.
När dessa förberedelser är klara,
kan man igångsätta blåsningen.
Blåsningen karakteriseras av ett
flertal väl urskiljbara perioder, av
vilka den första är raffineringspe-
rioden.
O medelbart efter konverterns
uppresande kommer <:järn-
smälten i kontakt med tätthålen,
och genom <blästerluftens höga
tryck pressas densamma genom
smältan och förorsakar ett gnist-
regn av brinnande järndroppar i
konvertermynningen. Under denna
period, som alltså benämnes raffi-
neringsperioden, oxideras nästan
enbart mangan och kisel.
Efte r några minuter börjar så i
konvertermynningen blåa lågor vi-
sa sig som ett tecken på, att även
kol börjar oxideras. Efter hand
växer lågan samtidigt som den blir
allt vitare i skenet, och den får
snart en längd, som överstiger kon-
verterns. Nu börjar ett våldsamt
larm, och slagg i droppform bör-
jar kastas ut. Snart inträder emel-
lertid en ny period, i det att lar-
met mattas och slagg på allvar bör-
Jar rinna ur mynningen. Man ser
också röda ångor, vilket tyder på
att järnet själv angripits av bläs-
terluften och börjat oxideras. Detta
är oundvikligt, men det är blott
små mängder järn som på detta
sätt gå förlorade. Denna sista. pe-
riod benämnes koket. Det är nu
den verkliga koloxidationen pågår,
och nu bortgår stora mängder kol-
oxid ur ugnen.
Så småningom minskar förbrän-
ningens våldsamhet och det s. k.
oljekoket sätter in. Det är nu tid
att avbryta processen, allteftersom
önskad kolhalt erhålles. Ett långt
efterkok ger alltså ett stål med
mycket ringa kolhalt, och således
kan med längden på efterkoket reg-
lera stålarten.
Bessemerprocessen är mycket
kort och pågår vanligen ej längre
än cirka en kvart. Då det visat sig,
att den är relativt dyrbar i drift,
(Forts. å sid. 29.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>