PARADOXERNAS VÄRLD Er stor del av ingenjörskonstens bemö- danden gå ut på att förminska de skadliga verkningarna av friktionsmot- stånden. Ej minst gäller detta det mot- stånd, som farkoster i luft och vatten utsättas för vid sin färd genom dessa media. Som en allmän regel gäller det, att ju slätare och glattare yta en kropp har, desto mindre motstånd uppstår där- vid. Om man experimentellt prövar denna regel, kan man dock bliva utsatt för överraskningar. Antag sålunda, att man hänger upp en kula i luftströmmen genom en vindtunnel och uppmäter den kraft, varmed kulan vill ryckas med av strömmen. Därefter tager man ned ku- lan, som antages ha en tämligen skrov- lig yta, och utsätter den för en ytbe- handling, som gör den blank och glän- sande. Om man nu på nytt mäter dess motstånd i en luftström av samma styr- ka, kan det visa sig, att detta motstånd trots den slätare ytan blivit större än den var förut. I själva verket uppenbaras dylika pa- radoxala förhållanden utomordentligt ofta, när man underkastar tekniska el- ler naturvetenskapligt anmärkningsvär- da förlopp en noggrann analys. Man har exempelvis kommit ett visst natur- fenomen på spåren, och hoppas kanske kunna utnyttja detta i industriell ska- la genom att renodla de faktorer, som antagas ligga till grunden för fenome- net i fråga. Man gör sålunda experi- ment och hoppas naturligtvis att dessa skola förlöpa i den riktning man vill sty- ra dem. Experimenten visa dock ofta, att män- niskans fantasi är fattig och torftig i jämförelse med vad moder Natur kan hitta på, ty ett experiment förlöper säl- lan i fullständig överensstämmelse med de alternativ man lyckats utfundera i förväg. Om man från början konsta- terat, att endast en enda utgång av för- söket kan vara möjlig, så måste man ef- teråt medge att verkligheten var åt- minstone ett alternativ rikare än man förutsett, ty det gick inte så som man beräknat. Om man från början tänkt sig två alternativ som möjliga, så måste man efteråt medge existensen av ytterligare ett tredje alternativ, d. v. s. det som verkligen inträffade; och så vidare. Allt detta gäller naturligtvis, när man under- För den okunmige är allting redan upptäckt... Fitt tekniskt kåsert av civiling. I. SCHWALBE söker nya, förut icke fullständigt kända områden av naturens värld. et är emellertid först, när man kom- mer underfund med, hur stor och hemlighetsfull världen är, som man kan förstå uppfinnares eller vetenskapsmäns trollbundenhet inom sin verksamhets- sfär. För den okunnige och ointresse- rade är allting redan upptäckt och självklart, men ju mer man tränger in i vetenskapens värld, desto större del av tillvaron finner man vara ouppkla- rad och hemlighetsfull, men därför ock- så lockande och lovande. Columbus” färd till Indien — som han trodde — står ännu i dag som mönster för mycket av uppfinnares och vetenskapsmäns arbete i sina laboratorier. Man går således of- ta dit in för att finna en bättre väg till ett eftersträvat mål, men man finner ofta i stället ett nytt Amerika av oana- de möjligheter. Vetenskapsmannen lyckas ju alltid att på ett mer eller mindre lyckat sätt för- klara paradoxala eller egendomliga för- hållanden, som han finner, samt att sammanställa dem med förut kända fak- ta. Kanske förlora de då något av sin tjusning för honom. Så är dock inte fallet för lekmannen. Alla de kunska- pens kuriosa, som utgå från den veten- skapliga världen, tjänstgöra i stället som hållpunkt för gemene mans vetande på dessa områden. Man kan kanske Fiskarna ha varit den idealiska modellen för strömlinjeformen. jämföra den bild lekmannen småningom får av de olika domäner vetenskapsmän- nen lägga under vetandets herravälde med den bild en studerande i matema- tisk analys får av kurvor, som så att säga avbilda invecklade ekvationer. En studerande i högre matematisk analys får lära sig, att vid undersöknin- gen av en kurva, given genom en viss ekvation, först taga reda på alla punk- ter, där det händer någonting, d. V. s. där den vänder eller ändrar karaktär i ena eller andra avseendet. Med särskil- da metoder kan man finna alla såda- na punkter, och man är sålunda till slut berättigad att antaga ett kontinuerligt förlopp mellan de funna punkterna, som sålunda på ett naturtroget sätt kunna förenas. Kurvan blir i huvudsak fast- slagen utan att dess detalj behöver fast- läggas. iVenligen motsvara egendomliga förhål- landen inom <:naturvetenskaperna framträdande punkter enligt ovan eller säregna oregelbundenheter hos de gra- fiska kurvor, med vilka man söker av- bilda funktionssammanhangen mellan de uppträdande faktorerna. Så är det exempelvis vid det ovan relaterade fal- let med kulan, vars motstånd under vis- sa förhållanden är mindre om ytan är skrovlig, än om den är glatt. Denna egendomlighet förklaras sålunda med grafisk förebild på det sättet, att mot- ståndet varierar (under inflytande av andra faktorer) enligt två kurvor, mel- lan vilka icke finnes något kontinuer- ligt sammanhang. När man hade glät- tat ytan av kulan inträdde s. k. ”lami- när” strömning, kännetecknad av att oli- ka skikt av det strömmande mediet (i detta fall luft) glida förbi varandra utan att blandas. När kulan, som först antogs, hade skrovlig yta, blandades emellertid de olika partierna av det strömmande mediet intill kulan intimt Vid undersökning av en kurva får den studerande först ta reda på alla punkter, där det händer någonting. Tecknaren föreställer sig antagligen saken något annorlunda än författaren. samman med varandra under bildande av virvlar, samtidigt som strömnings- motståndet då var mindre. Detta var ”turbulent” strömming. Övergången mel- lan laminär och turbulent strömning sker plötsligt och eventuella mellanlä- gen saknas eller äro labila. Ett brant hopp förenar vid denna ”kritiska” punkt de tämligen jämna kurvor, som motsva- ra den laminära och turbulenta ström- ningen. JOS och särskilt dess aero- dynamiska del äro för övrigt rika på egendomliga och förvånande feno- men. Man kan som exempel härpå näm- na en så banal sak som strömlinjefor- men eller droppformen hos de kroppar, vilka erbjuda det minsta motståndet vid relativ rörelse i media så som luft och vatten. Trots att man sedan urmin- nes tider kunnat iakttaga den mest idea- (Forts. å sid. 29.) JULNUMRET 48 sid. 50 öre Utkommer den 19 dec. TEKNIK för ALLA 23