Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmens ”gröna år”, av Sixten Rönnow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filmens föregångare: från v. stroboskop eller ”levande hjul”, phenakistoskop och
zootrop eller ”trolltrumma”, alla från 1800-talets mitt.
terade uppfinningar och hade konstiga
namn, som slutade på -skop eller
-trop. Det äldsta av dessa ”levande
hjul” var den 1827 i Paris uppfunna
taumatropen: en med en tråd vridbar
pappskiva, på vars ena sida exem-
pelvis en fågel var målad, på den
andra en fågelbur. Vreds nu skivan
hastigt runt med hjälp av tråden, såg
det ut, som om fågeln flög in i buren.
Mera utvecklade hjul, men med sam-
ma = rörelsesyntetiska princip, voro
Plateaus phenakistoskop 1829 och
Hormers zgootrop 1833. Den sist-
nämnda ”trolltrumman” blev på våra
farföräldrars tid under 1800-talets
senare hälft såld i stor utsträckning
jorden runt. Den bestod av en låg
cylinder med många små bilder på
insidan och med mot dessa svarande,
utskurna titthål i kanten. När nu
cylindern roterade kring sin mittaxel,
såg man bilderna passera förbi genom
öppningarna, och intrycket av en
rörlig bild uppkom.
MS celluloidfilmens tillkomst på
1880-talet (den uppfanns 1887
av amerikanska prästen Hannibal
Goodwin och tillverkades fabriksmäs-
sigt från 1889 av George Eastman,
kodakkamerans skapare) uppkom
filmkonstens viktigaste förutsättning,
rullfilmen, som kunde först exponeras
i en kamera och sedan framkallas,
kopieras, förses med perforerade kan-
ter och medelst en projektor före-
visas i ett rum. Men utvecklingen
gick icke fullt så fort. Först lärde
man sig på 1870-talet konsten att taga
seriefotografier (kronofotografier) av
djur och människor i rörelse. Vid en
hästkapplöpning i Amerika uppstod
en livlig diskussion, om en häst under
galoppen har alla fyra benen i luften
på en gång, eller inte. Man slog vad
om saken, och fotografen Eadward
Muybridge engagerades för att med
kamerans hjälp avgöra frågan om,
hur en häst rör sig under galopp. Han
s
4 TEKNIK för ALLA
satte upp ett helt batteri med starka
ögonblickskameror utmed en väg, där
en häst skulle galoppera fram. Till
slutaren på varje kamera gick ett
snöre, och exponeringen — tid blott
någon tusendels sekund! — skedde
Också en filmens föregångare, fickkine-
matografen.
Amerikanske fotografen E. Muybridge
gjorde 1872 en serie ögonblicksbilder av
en galopperande häst medelst 24 bredvid
varandra uppställda kameror. (Tekn.
Museet.)
elektriskt, just då hästen passerade
kameran och snöret. På så sätt er-
höll Muybridge 1872 en mängd hastigt
exponerade ögonblicksfotos av den
galopperande hästen. För första
gången i historien kunde man noga
analysera hästens rörelser; och man
kunde konstatera, att den i galoppen
samtidigt lyfter upp alla fyra fötter-
na från marken. Därpå konstruerade
Muybridge en laterna-magica-apparat,
kallad zoopraxiskop, varmed han kun-
de visa sina fotografier hastigt efter
varandra och på så sätt ge åskådaren
intryck av en levande häst på duken
-— filmen var alltså på väg (1881).
Samma år mötte han fransmannen
E. J. Marey, som blev så intresserad,
att han dels tog seriefotografier på
samma plåt av t. ex. en fäktare och
då fick fram hela dennes rörelsesche-
ma på en och samma bild, och dels
konstruerade en kamera i form av ett
”fotografiskt gevär”, med vilket han
fotograferade fåglars, insekters och
andra djurs rörelser (1882).
A. Edison började sitt ar-
bete för filmen 1889, då han kon-
struerade den första filmkameran för
den samma år av Eastman tillverkade
rullfilmen. För att visa sina levande
bilder framställde Edison ett tittskåp,
kinetoskopet, i vilket filmremsan
rycktes fram av en motor och för be-
traktaren visade 48 små bilder i
sekunden, genombelysta inuti tittskå-
pet av en elektrisk lampa. Åskåda-
ren — det kunde bara vara en i sän-
der, som lutade sig framåt och tittade
ned i skåpet — erhöll då full illusion
av rörelse. Med detta sitt kinetoskop
höll Edison den 9 maj 1893 den första
filmföreställningen i världen, i Brook-
lyninstitutet i New York. Sommaren
samma år fick han stor succé på
världsutställningen i Chicago, där all-
mänheten stod i kö framför kineto-
skopen. Men Europa kom icke efter
i konkurrenskampen.
Tysken Ottomar Anschätz i Berlin
låg ett tag i täten. Han tog förträff-
liga seriefotografier, som monterades
på en med motor driven, roterande
skiva. Bakom denna fanns elektrisk,
intermittent belysning, som åstadkom
en betydligt starkare rörelseillusion av
de förbisnurrande bilderna, än tidi-
gare uppnåtts med leksakshjulen.
Anchutz, som också är uppfinnare av
filmprojektionen viktiga
det för
Framsmannen Mareys fotografiska ge-
vär, konstruerat 1882, användes mest
vid fågelfotograferimg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
