Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmens ”gröna år”, av Sixten Rönnow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”malteserkorset”, ställde upp sina
”Schnellseher” (elektrotachyskop) i
det fria. De sattes igång genom iläg-
gandet av en slant och åskådaren fick
se kapplöpningshästar, boxare och
framförallt — det var ju Wilhelm
IT:s Tyskland! — stora trupprevyer,
som beledsagades av marschmusik
från automatiska musikinstrument
bredvid lådan. Skladanowsky filmade
1895.
I Sverige visades Edisons kineto-
skop i Industripalatset vid Karlavägen
1895 — de första svenska filmföre-
visningarna, ehuru de första film-
föreställningarna på duk kommo först
1896, i Malmö (Pilstorp) och Stock-
holm (Strandvägen 11). Dessa senare
försiggingo enligt bröderna Lumiéres
metod med kinematografen, där film-
bilderna kastades av en projektor på
en vit duk, så att många i samma sal
församlade åskådare kunde samtidigt
njuta av filmföreställnihgen — den
moderna biografen var född! Bröder-
na Louis och Auguste Lumiére, foto-
grafifabrikörer 1 Lyon, hade gått ett
steg längre än Edison; och dem till-
hör förtjänsten att vara den nutida
kinematografiens direkta upphovs-
män. Europa hade besegrat Förenta
Staterna i den mångåriga kampen om
lösningen av problemet levande bilder.
Bröderna Lumiére hade fått patent
på sin filmprojektor 13 febr. 1895,
och de hade 22 mars 1895 ordnat den
första filmföreställningen på duk i
världen, då de i ”Sällskapet för stöd
åt den nationella industrien” i Paris
visade sin upptagning av ”Arbetarna
lämna Lumiérefabriken”. Senare
samma år, den 28 dec. 1895, hölls den
första verkliga biografföreställningen
i Indiska salongen på Grand Café
vid Rue des Capucines i Paris. Un-
der en halv timme visades 12 små
filmer, var och en med en längd på
2 å 3 minuter: arbetarna vid fabriken,
kavallerister, danserskor, tåg i gång,
kortspelare, havet i storm, ”den ner-
rv
Ung dam på 7880-talet hoppar över en pall. Levande fotografier av E. Muybridge.
(Tekn. Museet)
blötta vattnaren”, aktualiteter m. m.
På Stockholmsutställningen 1897
slog biografen igenom hos oss. Pro-
grammet innehöll ”prestationer av
dansöser, fäktare, akrobater, jong-
lörer, gymnaster (såsom simhopp från
Edison konstruerade sitt ”kinetoskop”
redan 1889. Detta tittskåp gav möjlig-
het till de första filmförevisningarna.
(Tekn. Museet)
trampolin, även baklänges) etc., lik-
som elementernas utbrott, naturunder,
vattenfall, vilda folkstammars liv, allt
som lever och rör sig i naturen, vim-
Lumiere visade film
i London 1896 med
realistiska = ljudef-
fekter bakom den
vita duken.
Museet)
(Tekn.
let på gator och torg, havets vågor,
som torna upp sig och rulla mot
stranden, bantågens ilande färd (med
järnvägsolycka) etc.” Aktualiteter
med kunglighet och berömda per-
soner voro lika gärna sedda då som
nu. Edison, som grundade världens
första filminspelningsbolag och redan
1887 upptagit dansösen Carmencitas
klockkjolspiruetter, skickade ut en
mängd journalfotografer för att jaga
sensationer.
Vid denna tid visade man biograf-
bilderna icke ensamma utan som på-
bröd efter varietéföreställningar. Den
nya konstarten, liksom dess lokaler,
föraktades som ett sjundeklass nöje
— först i vår tid har filmen fått
socialt anseende. Nu se 120 miljoner
människor film varje vecka, i alla
jordens länder. Av leksakshjulen, titt-
skåpen och <vwvarietéunderhållningen
har blivit en världsindustri och ett
världsnöje i miljardformat.
ET av Edisons reporterfotografer,
Edwin S. Porter, skapade 1902 det
första amerikanska filmdramat, The
life of an American Fireman, som
hade en dramatiskt laddad handling
med fart och spänning samt införde
närbilder, dubbelexponering och klipp-
ning. Året därpå kom Porters ”Den
stora tågplundringen”, föregångaren
till alla senare wild-west- och gangs-
terdramer. Men även här var Europa,
d. v. s. Frankrike, före Amerika. Den
första stora filmregissören, laddad
med entusiasm, energi, sprudlande
fantasi och en för sin tid oerhörd
kunnighet, var fransmannen Georges
Meéelies. Visserligen hade hans lands-
man Zecca redan 1900 — alltså två
år före Porter — skapat ”Ett brott”
(I Histoire d’un chime), världens för-
sta filmdrama och avhandlande her-
tigen av Guise’s mord på 1500-talet.
Men först Mélieés förstod utnyttja
filmens möjligheter. Han hade tidi-
gare fört en växlingsrik tillvaro, varit
mekaniker, målare, karikatyrtecknare
och senast professionell illusionist,
d. v. s. trolleriprofessor och det med
en sin egen pantomimteater. Han upp-
TEKNIK för ALLA 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>