- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 51-52. 19 dec. 1941 /
6

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmens ”gröna år”, av Sixten Rönnow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

satte 1896 en filmstudio, som hade
andra och större möjligheter än Edi-
sons gamla svarta plåtlåda ”Black
Marie”, som varit världens första i
sitt slag (1893). Méliés bad Lumiére
att få köpa uppfinningen för prak-
tiskt utnyttjande, men denne svarade
honom blott nej: ”Min uppfinning
kan kanske exploateras som en veten-
skaplig kuriositet, men den har inte
alls någon kommersiell framtid.”
Men Melies blev inte avkyld, han
skaffade sig utensilier från London,
slutade med sina trolleriföreställnin-
gar och gick på kamerajakt på Paris
boulevarder. En förväxling med en
buss och en likvagn, som hans film-
kamera noterade, gav uppslag till den
första trickfilmen, och så blev Mélieés

de fantastiska hokuspokus-filmernas

stora mästare vid 1900-talets början.
Han lät människorna promenera i
taket, plötsligt försvinna eller gå upp
i rök, flyga genom luften som: flad-
dermöss, förvandlas till. rovdjur: eller
groteska monster.

« I filmen ”Djävulen i klostret”, som

jag såg på den s. k. busbiografen på

Södermalm - omkring 1905, - driver
djävulen med de hyggliga nunnorna,
som fly bort, men han blir själv be-
segrad av S:t Georg och försvinner
1 ett moln av rök, en rolig happy-end.
Méliés använde en mängd trick, dub-

Den första filmajfischen 1900 visade en scen urLumieres komi-
ska ”Den nedstänkta vattnaren” i Paris (Tekn. Museet.)

6 TEKNIK för ALLA

Muybridges ögonblicksfotografier 1872 bevisade, att en galopperande häst i ett
visst ögonblick lyfter alla benen över marken. (Tekn. Museet)

bel och flerdubbel exponering genom
användning av speglar, nerbländning
och ultrarapid; den första ultrarapid-
filmkameran hade konstruerats något
tidigare
Jenkins.

Meélies tycks ha använt sig av den

av amerikanaren Francis

Tysken Anschitz visade på 1880-talet

elektriskt belysta levande fotografier,

menterade på hjul, som hastigt vevades
runt.

dåtida teknikens alla möjligheter vid
inspelningarna av Spökslottet, Me-
fistofeles laboratorium, Satans glada
upptåg, Cagliostros spegel, En hyp-
notisör i arbete och framför allt Ask-
ungen, den första sagofilmen, En resa
till månen och Den otroliga resan
(1904). . Något senare gick han över
till att i sin ateljé spela in aktuella
händelser såsom Dreyfusprocessen,

e

Nordpolens erövring, Edward VIT:s
kröning och historiefilmen Mänsklig-
heten genom tiderna. ”En resa till
månen” var inspirerad av Jules Ver-
nes bok, och underströk dennes ironi
över de vurmiga teknikprofessorerna
och de kufiska vetenskapliga säll-
skapen. Men filmen är mera fantas-
tisk än Jules Verne själv vågade vara,
Mera ViSiONart tlMmVSka ot ex oda
astronomiprofessorerna, vandrande
på månen, se stjärnbilderna dansa
förbi i kvinnoskepnader eller då
de tillfångatagas av månfolket, sele-
niterna. Sedan månresenärerna lyc-
kats fly och rest till jorden i sin raket,
hamna de som skeppsbrutna i Atlan-
ten, men räddas, föras i triumf i land,
dekoreras som hjältar och få ett ståt-
ligt monument till sin ära.

Den som varken firade triumfer
eller fick något monument — det var
Georges Mélieés själv. Vid förra
världskrigets utbrott beslagtogs hans
ateljé för militära ändamål, och hans
400 filmer slumpades bort och för-
stördes. Det gick sedan utför för ho-
nom, så att han 1928 påträffades som
fattig tidningsförsäljare i Paris. Han
dog 1938 på ett hem för gamla skåde-
spelare. Först nu har han fått sin
areräddning som filmens första troll-
karl, filmpoet och satanist; och våra
dagars Walt Disney är en direkt efter-
följare till honom som sagoberättare
och illusionist.

De svenska insatserna för filmens
utveckling bilda sitt eget kapitel. Tek-
niskt sett må ihågkommas de för sin
tid viktiga insatserna av Sven Berg-
lund — som uppfann ljudfilmens
princip 1911 och blev ett av dess stora
föregångsnamn, ehuru verksam i
Tyskland — samt svensk-amerikanen
John P. Berggrens stereoskopiska film
på 1920-talet.

Filmupptagning i världens första filmateljé, Edisons ”Svarta
Maria” omkring 1895. Märk synkroniseringen av filmkamera
och fonograf — ljudfilmens föregångare. (Tekn. Museet)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-51-52/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free