satte 1896 en filmstudio, som hade andra och större möjligheter än Edi- sons gamla svarta plåtlåda ”Black Marie”, som varit världens första i sitt slag (1893). Méliés bad Lumiére att få köpa uppfinningen för prak- tiskt utnyttjande, men denne svarade honom blott nej: ”Min uppfinning kan kanske exploateras som en veten- skaplig kuriositet, men den har inte alls någon kommersiell framtid.” Men Melies blev inte avkyld, han skaffade sig utensilier från London, slutade med sina trolleriföreställnin- gar och gick på kamerajakt på Paris boulevarder. En förväxling med en buss och en likvagn, som hans film- kamera noterade, gav uppslag till den första trickfilmen, och så blev Mélieés de fantastiska hokuspokus-filmernas stora mästare vid 1900-talets början. Han lät människorna promenera i taket, plötsligt försvinna eller gå upp i rök, flyga genom luften som: flad- dermöss, förvandlas till. rovdjur: eller groteska monster. « I filmen ”Djävulen i klostret”, som jag såg på den s. k. busbiografen på Södermalm - omkring 1905, - driver djävulen med de hyggliga nunnorna, som fly bort, men han blir själv be- segrad av S:t Georg och försvinner 1 ett moln av rök, en rolig happy-end. Méliés använde en mängd trick, dub- Den första filmajfischen 1900 visade en scen urLumieres komi- ska ”Den nedstänkta vattnaren” i Paris (Tekn. Museet.) 6 TEKNIK för ALLA Muybridges ögonblicksfotografier 1872 bevisade, att en galopperande häst i ett visst ögonblick lyfter alla benen över marken. (Tekn. Museet) bel och flerdubbel exponering genom användning av speglar, nerbländning och ultrarapid; den första ultrarapid- filmkameran hade konstruerats något tidigare Jenkins. Meélies tycks ha använt sig av den av amerikanaren Francis Tysken Anschitz visade på 1880-talet elektriskt belysta levande fotografier, menterade på hjul, som hastigt vevades runt. dåtida teknikens alla möjligheter vid inspelningarna av Spökslottet, Me- fistofeles laboratorium, Satans glada upptåg, Cagliostros spegel, En hyp- notisör i arbete och framför allt Ask- ungen, den första sagofilmen, En resa till månen och Den otroliga resan (1904). . Något senare gick han över till att i sin ateljé spela in aktuella händelser såsom Dreyfusprocessen, e Nordpolens erövring, Edward VIT:s kröning och historiefilmen Mänsklig- heten genom tiderna. ”En resa till månen” var inspirerad av Jules Ver- nes bok, och underströk dennes ironi över de vurmiga teknikprofessorerna och de kufiska vetenskapliga säll- skapen. Men filmen är mera fantas- tisk än Jules Verne själv vågade vara, Mera ViSiONart tlMmVSka ot ex oda astronomiprofessorerna, vandrande på månen, se stjärnbilderna dansa förbi i kvinnoskepnader eller då de tillfångatagas av månfolket, sele- niterna. Sedan månresenärerna lyc- kats fly och rest till jorden i sin raket, hamna de som skeppsbrutna i Atlan- ten, men räddas, föras i triumf i land, dekoreras som hjältar och få ett ståt- ligt monument till sin ära. Den som varken firade triumfer eller fick något monument — det var Georges Mélieés själv. Vid förra världskrigets utbrott beslagtogs hans ateljé för militära ändamål, och hans 400 filmer slumpades bort och för- stördes. Det gick sedan utför för ho- nom, så att han 1928 påträffades som fattig tidningsförsäljare i Paris. Han dog 1938 på ett hem för gamla skåde- spelare. Först nu har han fått sin areräddning som filmens första troll- karl, filmpoet och satanist; och våra dagars Walt Disney är en direkt efter- följare till honom som sagoberättare och illusionist. De svenska insatserna för filmens utveckling bilda sitt eget kapitel. Tek- niskt sett må ihågkommas de för sin tid viktiga insatserna av Sven Berg- lund — som uppfann ljudfilmens princip 1911 och blev ett av dess stora föregångsnamn, ehuru verksam i Tyskland — samt svensk-amerikanen John P. Berggrens stereoskopiska film på 1920-talet. Filmupptagning i världens första filmateljé, Edisons ”Svarta Maria” omkring 1895. Märk synkroniseringen av filmkamera och fonograf — ljudfilmens föregångare. (Tekn. Museet)