Oljeutvinning ur skiffer ger fina biprodukter. Sverige kan göra sig fullständigt obe- roende av brännoljeimport och detta till på köpet med en nationalekonomisk vinst av betydande mått, framhåller en icke namngiven författare i Stockholms-Tid- ningen. Vi återge härnedan en del av hans synpunkter. Givetvis kunna vi inte gå i god för att siffrorna äro helt rik- tiga, men hans resonemang äro ändå av ett visst intresse. Råmaterialet till brännoljorna skulle tas ur våra väldiga skifferförekomster. Det har talats mycket om oljeutvin- ning ur våra skiffrar, och det har änt- ligen verkligen gjorts något på sista tiden för att dra nytta av dessa natur- tillgångar. Litet var vet väl vid detta laget, att vi kunna ur skiffer framställa brännoljor och bensin. Ganska dyra saker, visserligen, men just nu i alla fall begärliga. Däremot har blott ett ringa fåtal teknici vetat om att dessa arbeten på nyttiggörandet av skiffern lett till resul- tat, som kanske komma att sätta större spår i vår ekonomiska historia än upp- arbetandet av malmfälten i Norrland. Det paradoxala synes nämligen vara att "oljeutvinningen ur skiffern kan bli i eko- nomiskt avseende en bisak, medan till- varatagandet av ”avfallet” blir huvud- sak. Stor produktion är möjlig. — Därmed förhåller sig på följande sätt: Låt oss tänka oss en anläggning för bearbetning av 0,5 milj. ton skiffer pr år. Kostnaden kan anslås till 11 miljoner kr. Brytningen av råmaterialet å 1.50 kr. pr ton går till 750.000 kr. Genom den sedan förra världskriget ut- vecklade dotteringsmetoden kan skiffern anrikas till någonting, som vi för kort- hetens skull kalla ”briketter”. <Kost- naden härför anslås till 2 kr. pr ton, totalt 1 milj. kr. - Briketterna ha ett värmevärde av 5.500 kgceal pr enhet, d. v. s. likvärdiga med brunkol. Av den angivna <skifferkvantiteten <erhålles 15.000 ton sådana briketter. Vid insätt- : 23/3 39. ning av förslagsvis 750.000 kr. för ränta och amortering av anläggningen erhål- les en kostnad för dessa briketter av cirka kr. 16.70 pr ton. — Billigt bränsle just nu. Om man destillerar dessa briketter på olja, får man ut 20.000 ton olja. Destilla- tionen anses kosta 750.000 kr. <Total- kostnaden för oljan blir då 3,25 milj. kr., d. v. s. pr ton 163 kr. En mycket dyr olja. Men. I den aska, som slutligen er- hålles vid förbränningen av briketterna, finnas åtskilliga värdefulla saker. Rest- mängden har beräknats till 60.000 ton, och där finnes — enligt undersökningar, som gjordes 1913—14 — bl. a. följande ”biprodukter”: milj. kr. 0,5 mg Radium pr ton å 100 kr.-mg 3,0 1 kg. Uran pr ton å 200 kr.-kg. .... 1,2 2 kg. Vanadin pr ton å 5 kr.-kg. .. 0,6 EE TR ESS SR RR SA SSR AR 0,5 Summa 5,3 Askans bearbetning anses dra en kost- nad av cirka 2,8 milj. kr., varvid askan skulle ge en vinst av 2,5 milj. kr. De efter destillationen återstående ”skifferkoksen” ha ett visst bränslevär- de och kunna användas vid fabrika- tionen. Det är nog ej för djärvt att sätta detta värde till 7 kr. pr ton. - Un- der sådana förhållanden kommer askan att ge cirka 3,25 milj. kr., d. v. s. lika mycket som oljan kostar i tillverkning. Man får med andra ord oljan gratis. Den betalas av biprodukterna! Nya svenska patent. (Överstående från föreg. vecka.) N:r 101137. Fjädrande patronutdra- gare. Ceskoslovenskå Zbrojovka A. S., Bränn. Fr. 15/7 39. (D. N:r 3907/39.) Prioritet beg. fr. 21/7 38. N:r 101138. Frammatningskedja för patroner, särskilt till luftvärnskanoner. A. von Fliedner, Geneve och O. Häfliger, Lucern Schweiz. Fr, 22/11 38. (D. N:r 6230/88.) Prioritet beg. fr. 24/11 37. N:r 101139. Med bimetallorgan arbe- tande tidinrättning för tidbrandrör till projektiler och bomber. A.-B. Bofors, Gr Fr. 13/12 38. (D. N:r 6685/ 38. N:r 101140. Genom magnetostriktion verkande vibrator. C. L. Florisson och L.Dubrulle samt Société de Condensation et d'Applications Mécaniques, Paris. Fr. (D. N:r 1684/39.) Prioritet beg. fr. 23/3 38. ; N:r 101193. Anordning vid skidor. S. A. Damielson, Motala, Fr. 17/1 38. (D. N:r 234/38.) ) Anordning vid en plåtbe- S. 4. Danielson, Motala. (D. N:r 15381/40.) Anordning för räkning av föremål. M. Hansen, Oslo. Fr. 17/9 38. (D. N:r 4988/88.) 'Prioritet beg. fr.. 20/9 37. ; ; N:r 101196. Anordning vid vertikala eller lutande transportrännor för stycke- gods. E.G. A. Widén, Ängby. Fr. 20/1 38. (D. N:r 305/88.) N:r 101197. Centrifugtrumma med fasta utmatningsorgan. Ramesohl & Schmidt A. G., Oelde i W. Fr. 22/6 36. (D. N:r 2722/86.) Prioritet beg. fr. 22/7 35 N:r 101194. klädd skida. Fr. 20/4 40. N:r 101195. N:r 101198. Verktyg för spännande avec stängseltråd. P. Å. Garmer, Örtof- ta. Fr. 9/9 38. (D. N:r 4825/88.) Arbetarskyddet. Chefen för arbetsrådet, John Nordin, har kompletterat sina föregående arbe- ten på arbetarskyddets område med yt- terligare en bok, ”Förebyggande av olycksfall inom jordbruket”. Den nu föreliggande boken omfattar 400 sidor. I dess fyra första huvudavsnitt behand- las i tur och ordning jordbrukets ut- veckling i vårt land, arbetarskyddslag- stiftningen och dess tillsyn, åtgärder till förebyggande av olycksfall med redo- görelser för inträffade sådana och deras följder, första hjälp vid olycksfall och vissa särskilt inom jordbruket förekom- mande skador och sjukdomar samt skyddsåtgärder för undvikande av olika slags förgiftningsrisker. I ett femte av- snitt lämnas statistiska uppgifter om inom jordbruket inträffade olycksfall. OMSLAGSBILDEN Den märkliga anläggningen skall ge svar på frågan: ”Hur kvickt kan ni bromsa er bil?” Apparaten kallas för Reactometer och har givetvis sett dagens ljus i Amerika. När stoppsignalen på panelen tändes, gäller det att snabbt trampa på pedalen. Miniatyrbilen på bordet är smkroniserad och markerur bromssträckan. TERN Er REDAKTIONSKOMMITTEÉ: förestånduren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Polkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; Sh KR ir luftfartsinsp. civ.-ing. Tord Ång- ström; bergsing. Folke Lindgren (ansv. utg.). | SES