Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Oljeutvinning ur skiffer ger fina biprodukter - Nya svenska patent - Arbetarskyddet - Omslagsbilden - Redaktionskommitté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oljeutvinning ur
skiffer ger fina
biprodukter.
Sverige kan göra sig fullständigt obe-
roende av brännoljeimport och detta till
på köpet med en nationalekonomisk vinst
av betydande mått, framhåller en icke
namngiven författare i Stockholms-Tid-
ningen. Vi återge härnedan en del av
hans synpunkter. Givetvis kunna vi inte
gå i god för att siffrorna äro helt rik-
tiga, men hans resonemang äro ändå av
ett visst intresse. Råmaterialet till
brännoljorna skulle tas ur våra väldiga
skifferförekomster.
Det har talats mycket om oljeutvin-
ning ur våra skiffrar, och det har änt-
ligen verkligen gjorts något på sista
tiden för att dra nytta av dessa natur-
tillgångar. Litet var vet väl vid detta
laget, att vi kunna ur skiffer framställa
brännoljor och bensin. Ganska dyra
saker, visserligen, men just nu i alla
fall begärliga.
Däremot har blott ett ringa fåtal
teknici vetat om att dessa arbeten på
nyttiggörandet av skiffern lett till resul-
tat, som kanske komma att sätta större
spår i vår ekonomiska historia än upp-
arbetandet av malmfälten i Norrland.
Det paradoxala synes nämligen vara att
"oljeutvinningen ur skiffern kan bli i eko-
nomiskt avseende en bisak, medan till-
varatagandet av ”avfallet” blir huvud-
sak.
Stor produktion är möjlig.
— Därmed förhåller sig på följande
sätt: Låt oss tänka oss en anläggning
för bearbetning av 0,5 milj. ton skiffer
pr år. Kostnaden kan anslås till 11
miljoner kr. Brytningen av råmaterialet
å 1.50 kr. pr ton går till 750.000 kr.
Genom den sedan förra världskriget ut-
vecklade dotteringsmetoden kan skiffern
anrikas till någonting, som vi för kort-
hetens skull kalla ”briketter”. <Kost-
naden härför anslås till 2 kr. pr ton,
totalt 1 milj. kr. - Briketterna ha ett
värmevärde av 5.500 kgceal pr enhet,
d. v. s. likvärdiga med brunkol. Av den
angivna <skifferkvantiteten <erhålles
15.000 ton sådana briketter. Vid insätt-
: 23/3 39.
ning av förslagsvis 750.000 kr. för ränta
och amortering av anläggningen erhål-
les en kostnad för dessa briketter av
cirka kr. 16.70 pr ton. — Billigt bränsle
just nu.
Om man destillerar dessa briketter på
olja, får man ut 20.000 ton olja. Destilla-
tionen anses kosta 750.000 kr. <Total-
kostnaden för oljan blir då 3,25 milj.
kr., d. v. s. pr ton 163 kr. En mycket
dyr olja.
Men. I den aska, som slutligen er-
hålles vid förbränningen av briketterna,
finnas åtskilliga värdefulla saker. Rest-
mängden har beräknats till 60.000 ton,
och där finnes — enligt undersökningar,
som gjordes 1913—14 — bl. a. följande
”biprodukter”:
milj. kr.
0,5 mg Radium pr ton å 100 kr.-mg 3,0
1 kg. Uran pr ton å 200 kr.-kg. .... 1,2
2 kg. Vanadin pr ton å 5 kr.-kg. .. 0,6
EE TR ESS SR RR SA SSR AR 0,5
Summa 5,3
Askans bearbetning anses dra en kost-
nad av cirka 2,8 milj. kr., varvid askan
skulle ge en vinst av 2,5 milj. kr.
De efter destillationen återstående
”skifferkoksen” ha ett visst bränslevär-
de och kunna användas vid fabrika-
tionen. Det är nog ej för djärvt att
sätta detta värde till 7 kr. pr ton. - Un-
der sådana förhållanden kommer askan
att ge cirka 3,25 milj. kr., d. v. s. lika
mycket som oljan kostar i tillverkning.
Man får med andra ord oljan gratis.
Den betalas av biprodukterna!
Nya svenska patent.
(Överstående från föreg. vecka.)
N:r 101137. Fjädrande patronutdra-
gare. Ceskoslovenskå Zbrojovka A. S.,
Bränn. Fr. 15/7 39. (D. N:r 3907/39.)
Prioritet beg. fr. 21/7 38.
N:r 101138. Frammatningskedja för
patroner, särskilt till luftvärnskanoner.
A. von Fliedner, Geneve och O. Häfliger,
Lucern Schweiz. Fr, 22/11 38. (D. N:r
6230/88.) Prioritet beg. fr. 24/11 37.
N:r 101139. Med bimetallorgan arbe-
tande tidinrättning för tidbrandrör till
projektiler och bomber. A.-B. Bofors,
Gr Fr. 13/12 38. (D. N:r 6685/
38.
N:r 101140. Genom magnetostriktion
verkande vibrator. C. L. Florisson och
L.Dubrulle samt Société de Condensation
et d’Applications Mécaniques, Paris. Fr.
(D. N:r 1684/39.) Prioritet
beg. fr. 23/3 38. ;
N:r 101193. Anordning vid skidor. S.
A. Damielson, Motala, Fr. 17/1 38. (D.
N:r 234/38.) )
Anordning vid en plåtbe-
S. 4. Danielson, Motala.
(D. N:r 15381/40.)
Anordning för räkning
av föremål. M. Hansen, Oslo. Fr. 17/9
38. (D. N:r 4988/88.) ’Prioritet beg.
fr.. 20/9 37. ; ;
N:r 101196. Anordning vid vertikala
eller lutande transportrännor för stycke-
gods. E.G. A. Widén, Ängby. Fr. 20/1
38. (D. N:r 305/88.)
N:r 101197. Centrifugtrumma med
fasta utmatningsorgan. Ramesohl &
Schmidt A. G., Oelde i W. Fr. 22/6 36.
(D. N:r 2722/86.) Prioritet beg. fr. 22/7
35
N:r 101194.
klädd skida.
Fr. 20/4 40.
N:r 101195.
N:r 101198. Verktyg för spännande
avec stängseltråd. P. Å. Garmer, Örtof-
ta. Fr. 9/9 38. (D. N:r 4825/88.)
Arbetarskyddet.
Chefen för arbetsrådet, John Nordin,
har kompletterat sina föregående arbe-
ten på arbetarskyddets område med yt-
terligare en bok, ”Förebyggande av
olycksfall inom jordbruket”. Den nu
föreliggande boken omfattar 400 sidor.
I dess fyra första huvudavsnitt behand-
las i tur och ordning jordbrukets ut-
veckling i vårt land, arbetarskyddslag-
stiftningen och dess tillsyn, åtgärder till
förebyggande av olycksfall med redo-
görelser för inträffade sådana och deras
följder, första hjälp vid olycksfall och
vissa särskilt inom jordbruket förekom-
mande skador och sjukdomar samt
skyddsåtgärder för undvikande av olika
slags förgiftningsrisker. I ett femte av-
snitt lämnas statistiska uppgifter om
inom jordbruket inträffade olycksfall.
OMSLAGSBILDEN
Den märkliga anläggningen skall ge
svar på frågan: ”Hur kvickt kan ni
bromsa er bil?” Apparaten kallas för
Reactometer och har givetvis sett dagens
ljus i Amerika. När stoppsignalen på
panelen tändes, gäller det att snabbt
trampa på pedalen. Miniatyrbilen på
bordet är smkroniserad och markerur
bromssträckan.
TERN Er
REDAKTIONSKOMMITTEÉ:
förestånduren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Polkbildnings-
förbundet fil. lic. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt; Sh KR ir
luftfartsinsp. civ.-ing. Tord Ång-
ström;
bergsing. Folke Lindgren (ansv.
utg.). |
SES
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
