KR re ÅR a TSAR 36 | Nr 6. 7 febr. 1941 > Teknisk Revy q för ANITA Redakticn & Expedition: Luntmakaregatan 13, Stockholm. Officin: Tryckeri A.-B. Fylgia. Telefoner: 1160 79. 20 79 60, 20 79 61. Ekonomichef även 203538. Annonsavdelningen, Luntmakaregatan 13, 13: — kr., halvår 6: 50 kr., kvartal 3: 50. Post girokonto 15 79 y2 tel; -20 85.38: Postbox 3023, Stockholm 3. Prenumerationspris helår Ar L. Way-Matthiesen: JOHN ERICSSON oc hans VARMLUFTSMASKINER De dubbelverkande ångmaski- nen från 1700-talets' slut var den första värmemotor, som med fram- gång i större utsträckning använ- des att driva tyngre maskinella an- ordningar, särskilt inom textilin- dustrin. Med maskindriftens hjälp utvecklade sig under början av 1800-talet flera storindustrier, med- förande svår konkurrens för vissa hantverksgrenar. En ny uppfatt- ning av kraftproblemet uppstod, då man insåg betydelsen av att skilja mellan kraft- och arbetsmaskiner. Muskelkraften måste ersättas med maskinkraft även vid arbetsställen med få arbetare, och dessa skulle därigenom i större utsträckning kunna ägna sig åt den rent produk- tiva delen av arbetet. i; Men: de ångmaskiner, som då byggdes, voro för ett mindre före- tag alltför dyra i anskaffning och fordrade kunnig personal för sköt- seln. Många avstodo från att an- vända ångkraft på grund av de vid denna tid vanliga och förödande 'pannexplosionerna, vilkas verknin- gar man försökte minska genom att placera ”ångkitteln” i ett sär- skilt murat, slutet rum, som ytter- ligare fördyrade anläggningen. Därtill kom att ångmaskinernas verkningsgrad ännu ej översteg 3 procent. En lättskött och effektiv mindre motor, lämpad efter förhållandena vid de otaliga arbetsställena med små kraftbehov, var alltså högst John Ericsson år 1822, då ”eldma- skinen” först konstruerades. önskvärd, och flera konstruktörer ägnade sig också tidigt åt detta pro- blem. Engelsmannen George Cay- ley föreslog år 1807 en varmlufts- maskin, och den skotske prästen Robert Stirling konstruerade år 1316 en sluten sådan, som han för- bättrade år 1827, men den blev dock obeaktad av samtiden trots sina stora förtjänster. Oberoende av dessa i Sverige fö- ga kända försök hade John Erics- son redan vid 20 års ålder en idé till problemets lösning. Hans me- ning var att själva eldslågan skulle verka direkt i ångmaskinens cylin- der, varvid luften, som ju redan är i gastillstånd, skulle vara arbetsme- dium i stället för vattenångan, sam- tidigt som en dyrbar, svårskött och framför allt farlig ångpanna kunde uteslutas, och det bränsle sparas, som annars åtgick för ångans fram- ställning. År 1823, då John Ericsson arbe- tade som lantmätare i Norrland, konstruerade han en sådan maskin, som eldades med träkol och lär ha haft betydligt större verkningsgrad än samtida ångmaskiner. Idén in- nebar i viss mån ett uppslag till en X