Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - John Ericsson och hans varmluftsmaskiner, av L. Way-Matthiesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KR re
ÅR
a
TSAR 36
| Nr 6. 7 febr. 1941 >
Teknisk Revy
q för ANITA
Redakticn & Expedition: Luntmakaregatan 13, Stockholm. Officin: Tryckeri A.-B. Fylgia. Telefoner: 1160 79. 20 79 60,
20 79 61. Ekonomichef även 203538. Annonsavdelningen, Luntmakaregatan 13,
13: — kr., halvår 6: 50 kr., kvartal 3: 50.
Post girokonto 15 79 y2
tel; -20 85.38:
Postbox 3023, Stockholm 3.
Prenumerationspris helår
Ar
L. Way-Matthiesen:
JOHN ERICSSON
oc hans VARMLUFTSMASKINER
De dubbelverkande ångmaski-
nen från 1700-talets’ slut var den
första värmemotor, som med fram-
gång i större utsträckning använ-
des att driva tyngre maskinella an-
ordningar, särskilt inom textilin-
dustrin. Med maskindriftens hjälp
utvecklade sig under början av
1800-talet flera storindustrier, med-
förande svår konkurrens för vissa
hantverksgrenar. En ny uppfatt-
ning av kraftproblemet uppstod, då
man insåg betydelsen av att skilja
mellan kraft- och arbetsmaskiner.
Muskelkraften måste ersättas med
maskinkraft även vid arbetsställen
med få arbetare, och dessa skulle
därigenom i större utsträckning
kunna ägna sig åt den rent produk-
tiva delen av arbetet. i;
Men: de ångmaskiner, som då
byggdes, voro för ett mindre före-
tag alltför dyra i anskaffning och
fordrade kunnig personal för sköt-
seln. Många avstodo från att an-
vända ångkraft på grund av de vid
denna tid vanliga och förödande
’pannexplosionerna, vilkas verknin-
gar man försökte minska genom
att placera ”ångkitteln” i ett sär-
skilt murat, slutet rum, som ytter-
ligare fördyrade anläggningen.
Därtill kom att ångmaskinernas
verkningsgrad ännu ej översteg 3
procent.
En lättskött och effektiv mindre
motor, lämpad efter förhållandena
vid de otaliga arbetsställena med
små kraftbehov, var alltså högst
John Ericsson år 1822, då ”eldma-
skinen” först konstruerades.
önskvärd, och flera konstruktörer
ägnade sig också tidigt åt detta pro-
blem. Engelsmannen George Cay-
ley föreslog år 1807 en varmlufts-
maskin, och den skotske prästen
Robert Stirling konstruerade år
1316 en sluten sådan, som han för-
bättrade år 1827, men den blev
dock obeaktad av samtiden trots
sina stora förtjänster.
Oberoende av dessa i Sverige fö-
ga kända försök hade John Erics-
son redan vid 20 års ålder en idé
till problemets lösning. Hans me-
ning var att själva eldslågan skulle
verka direkt i ångmaskinens cylin-
der, varvid luften, som ju redan är
i gastillstånd, skulle vara arbetsme-
dium i stället för vattenångan, sam-
tidigt som en dyrbar, svårskött och
framför allt farlig ångpanna kunde
uteslutas, och det bränsle sparas,
som annars åtgick för ångans fram-
ställning.
År 1823, då John Ericsson arbe-
tade som lantmätare i Norrland,
konstruerade han en sådan maskin,
som eldades med träkol och lär ha
haft betydligt större verkningsgrad
än samtida ångmaskiner. Idén in-
nebar i viss mån ett uppslag till en
X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>