2 ] (4 NEG Sö EF kasta om de båda skalorna, bleve resultatet 9 : 72, vilket är något helt annat än den sökta kvoten. Vi ha nu alltså ställt in sliden rätt, och avläsa under slidskalans högra änd- streck 10 kvotens siffra 8 enligt fig. 14. Antal heltalssiffror bli: 2—1—1, varav svaret blir 8. Ex. 11. Avläs på stickan 0,038: 500—=0,000076. Antal heltalssiffror: —1—(+3)—=—14. Ex. 12. Avläs på stickan 350: 0,004=87500. Antal heltalssiffror: 3—(—2)=++5. Ex. 13. Avläs på stickan 72: 4—18, enligt fig. 15. Antal heltalssiffror: 2—1-1=2. Avläsningen sker ju här Ez å =E 1 0 | Fig. 14. 10 I NN [sfönn den) NN [fn od Fig. 15. till vänster, varför 1 måste adderas till antalet heltalssiffror. Ex. 14. Avläs på stickan 0,81: 720=0,001025. Antal heltalssiffror: 0—3+1= —2. Ex. 15. Avläs på stickan 94: 0,0047—20000. Antal heltalssiffror: 2—(—2) +1=5. Kombinerad multiplikation och division. Huru mycket är S av 6? Vi skola alltså beräkna uttryc- ket = två sätt. Antingen utföres först multiplikationen 4 . 6, var- efter den erhållna produkten divideras med 5, eller utföres först divisionen 4 : 5, varefter den därvid erhållna kvoten multipliceras med 6. Det visar sig, att det senare till- vägagångssättet är avgjort att föredraga, emedan hela be- räkningen därigenom kan utföras med en enda inställning av sliden. Vid en beräkning enligt det förstnämnda tillväga- gångssättet måste däremot sliden inställas två gånger. Vi ställa alltså först in 4 : 5 och avläsa till höger under den rörliga skalans högra ändstreck siffran 8. Antal heltalssiff- ror i denna kvot blir då: 1—1=0. Därefter flyttas löparen så, att dess streck kommer mitt för 6 på den rörliga skalan varvid avläses resultatets siffror 4—8 på den fasta skalan. [ SR = | 2 Denna beräkning kunna vi på stickan utföra på NS re SE oo An ÄLL S = Fig. 16. Antal heltalssiffror blir: 0--1=1, och det sökta svaret blir 4,8 enligt fig. 16. Här kan ytterligare en förenkling införas. Det är näm- ligen fullständigt onödigt att avläsa siffrorna för den först inställda kvoten, eftersom sliden sedan icke flyttas. Gången vid beräkning av en sådan kombinerad multiplikation och di- vision blir därför: Sliden inställes först på division av den ena av täljarens båda faktorer och nämnaren, varefter löpare- 10 TEKNIK för ALLA strecket flyttas till den andra faktorns siffror på den rörliga skalan, så att resultatet kan avläsas på den fasta skalan under löparestrecket. Denna metod förenklar beräkningen avsevärt men kan dock tyvärr icke alltid användas. Visar det sig nämligen, att resultatet skulle komma utanför skalan, måste sliden ställas om för den sista multiplikationen på van- ligt sätt. Ex. 16. Beräkna priset på 5 stycken av en vara, om dussin- priset är 1,50 kronor. I matematisk form blir detta 2 TS Sliden inställes först på kvoten 5 : 12, varefter lö- paren flyttas till siffrorna 1—5 på den rörliga skalan, så att resultatets siffror 6—2—5 kunna avläsas på den fasta skalan. Antalet heltalssiffror blir: 1—2+1-+1—1=—0, varav svaret erhålles till 0,625 kr., alltså 62,5 öre. Ex. 17. Beräkna priset på 9 stycken av samma vara. Vi få uttrycket SS Inställa vi här i första hand sliden för divisionen 9 : 12 och därefter som förut flytta löparen, vi- sar det sig, att resultatet kommer utanför skalan. Vi måste då flytta om sliden så, att avläsning kan ske åt vänster. För detta ändamål flyttas löparestrecket till slidskalans vänstra ändstreck 1, där löparen får stå kvar, medan sliden skjutes åt vänster så, att i stället dess högra ändstreck 10 kommer mitt under löparstrecket. Sedan slidens läge fixerats, flyttas lö- parstrecket på vanligt sätt till den andra faktorn på slidska- lan, nämligen 1,50, varefter svarets siffror 1—1—2—5 kunna avläsas på den fasta skalan. Antalet heltalssiffror blir: 1— 2—+1-+1=1, och det sökta priset blir 1,125 kr. I alla dessa exempel har för övnings skull konsekvent till- lämpats reglerna för bestämmande av antalet heltalssiffror i resultaten även i de fall, där man omedelbart kunnat inse detta antal utan tillhjälp av några regler. I verkligheten behöver man naturligtvis icke heller tänka på dessa regler, om man på annat sätt kan sluta sig till resultatets stor- leksordning. En enkel överslagsräkning kan många gånger direkt säga, var decimalkommat skall placeras i svaret, och denna metod kan i allmänhet alltid användas, om det t. ex. gäller multiplicering av blott två faktorer med varandra. Vid flera faktorer och vid mera komplicerade uttryck böra dock de angivna reglerna användas för undvikande av felräk- ningar. Räknestickan som tabell. Antag, att vi skola kopiera en ritning så, att den ur- sprungliga ritningens alla längdmått bli 2,5 gånger så stora i den nya ritningen. Här blir det alltså massor av värden, som; alla måste multipliceras med samma faktor 2,5. Räkne- stickan kan därvid göra god tjänst som multiplikationstabell med sliden orubbad i ett visst läge, varefter sedan endast löparen behöver flyttas. Sliden inställes med det vänstra ändstrecket 1 mitt för siffrorna 2—5 på den fasta skalan och kvarhålles sedan hela tiden i detta läge. Därefter flyttas blott löparen till de olika måtten på den rörliga skalan, så att det nya måttet kan avläsas under löparstrecket på den fasta skalan. ; Forts. sid. 31. EE SOS ä 3 +