Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gengas för alla, av Folke Porsander - Det kemiska förloppet inuti gasgeneratorn - Kemiens grundbegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AA LAN rata RET är RBS ASS EN
GENGAS för alla |
av Det kemiska förloppet inuti gasgeneratorn.
Många gengasförare anse, att det är fullt tillräckligt, att de lära sig de instruk-
tioner, som medfölja det nya gengasaggregatet, för att de skola kunna sköta
sin gengasbil på rätt sätt. Detta kan dock gälla endast till en viss grad. Inga
instruktioner kunna vara så utförliga, att de täcka alla de fall, som kunna före-
komma i praktiken. Gengasföraren har därför alltid nytta av att känna till, icke
blott att gasgeneratorn levererar gas till motorn, utan även huru denna gas upp-
Folke står. Skötseln, körningen och överhuvud hela handhavandet av gengasbilen kan
ske på ett betydligt effektivare sätt, om föraren har en, må så vara liten, upp-
fattning om det kemiska förloppet inuti sitt gengasverk. Detta skall här fram-
ställas i sin enklaste form. i!
civilingenjör
Porsander
: . Kemiens grundbegrepp.
Vi utgå från de grundämnen, som speciellt intressera oss, nämligen kol, syre,
väte och kväve. Med grundämne mena vi då ett ämne, som icke vidare kan
sönderdelas utan är fullt enhetligt. Till sin konsistens kunna grundämnen vara
fasta, flytande eller gasformiga. Till de fasta hänföras exempelvis metaller, så-
som järn, koppar, zink etc. Ett flytande grundämne är kvicksilver, medan de
ovan angivna syre, väte och kväve äro gasformiga. Olika grundämnen kunna
sedan förena sig med varandra till olika kemiska föreningar, av vilka för övrigt
v Fv OAS ÄV 1 SFÄN- hela vår värld är uppbyggd. I allmänhet inträffar det därvid, att en kemisk
Intresset f VR Hö Lv förening får helt andra Eder än de olika egenskaperna hos de i föreningen
; ingående grundämnena. Som ett typiskt exempel på detta kunna vi nämna vatten,
digt sitgande, och TJA mot- som är en kemisk förening av syre och väte.
Varje grundämne har sin speciella kemiska beteckning. Sålunda betecknas:
| ; KARE Mäter ot
| tager som ett bevis härpå, Syre O
| ; Kväve N
kol AG
varje dag mängder med |
JT d S Den minsta del av ett ämne, som kan existera, kallas molekyl. Varje molekyl
; är sedan sammansatt av ett större eller mindre antal atomer, vilket antal kan
brev örfråonminoar rörande väriera från I och uppåt. Det kan således hända, att man ibland kan sätta lik-
ff 7 S S hetstecken mellan molekyl och atom, vilket exempelvis är fallet hos metaller, där
en molekyl endast innehåller I atom. Hos gaser däremot är det regel, att varje
enoasdrikt. I avsikt att för- molekyl innehåller 2 atomer. Det är av denna anledning, som vi beteckna syr-
SENS: it / : gas icke med O utan med O,, där siffran anger det antal atomer, som molekylen
innehåller. På samma sätt beteckna vi vätgas med H, och kvävgas med N,. Kol-
medla en I möjligaste mMAn däremot tecknas fortfarande C, emedan en molekyl kol endast innehåller I atom.
| Vi få sålunda strängt skilja mellan ämnet syre med beteckningen O och gasen
Syrgas med beteckningen Os.
fullständig kunskap 1 detta Som exempel på en kemisk förening skola vi undersöka vad som sker, om kol
; : | får brinna i närvaro av luft. Kolet kommer då att förena sig med luftens syrgas
FETREPET ASS SN IEEE
sö sa
ANSI
MISSAR INGE EE rr FR. rn
: ; till en kemisk förening, som i detta fall blir en gas, kallad koldioxid. Med till-
INtressanta ämne, påbörjas hjälp av de kemiska beteckningarna kan man på ett enkelt och överskådligt sätt
framställa detta. Vi sätta helt enkelt upp ett slags ekvation, där vi på den vänstra
; | Sidan addera alla de ämnen, som vi hade från början, och på den andra sidan
härmed en Serie SEN GAS- likhetstecknet skriva den kemiska beteckningen för den förening, som erhållits.
Altså:
CS Oh = (KO),
artiklar, författade av eler uttryckt iord: — + fs
EE ; ; - Kol + syrgas = koldioxid.
| L SR Tänka vi på antalet molekyler i de olika fallen, kommer det att heta, att I a
en Jac man på Området. molekyl kol + 1 molekyl syrgas ger 1 molekyl koldioxid. Lägg märke till att
Ra TEKNIK för. ALLA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
