Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Vulkanisk ånga — italiensk kraftkälla - Färg-television - Glasets ledningsförmåga - Dagsljus och kvällsbelysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VULKANISK ÅNGA —
italiensk kraftkälla
I Italien framställes elektricitet med
hjälp av såväl ”vita” som ”svarta” kol,
alltså egnom vattenkraft och ånga. Men
man har dessutom ”röda” kol. Denna
benämning gäller de goetermiska anlägg-
ningar, som få sin kraft genom ånga av
vulkaniskt ursprung.
Särskilt i Toscana har man god till-
gång till detta slags ”röda” kol. Anlägg-
ningarna benämnas fumaroli elle. sof-
fioni. Det senare ordet härleder sig av
soffiare, som betyder blåsa.
Den tidigaste av dessa anläggningar
kom i gång år 1905 i Larderello. Den-
na anläggning var emellertid endast en
experimentstation. Försöken med den-
na visade sig goda och man kunde på
basis av desamma ganska snart bygga
ut en anläggning med trenne aggregat
om vartdera 3.000 kw. Mot slutet av
år 1938 utbyggdes Larderello-anlägg-
ningen till 16.000 kw.
1939 har inrättats en ny femeroli i
samband med elektrifieringen av järn-
vägen mellan Neapel och Turin. Denna
anläggning byggdes för 50.000 kw och
visade sig så väl motsvara alla förvänt-
ningar, att man bestämt sig för dess
utvidgande med icke mindre än två yt-
terligare aggregat om vartdera 12.000
kw. Därmed blir den sammanlagda ef-
fekten från Italiens alla geometriska
kraftstationer 135.000 kw.
Faårg-felevision
Televisionen synes gå fram med stormste
W. Alexandersson (t. v. på bilden) vid
g. I USA har den svenskfödde dr. E. F.
General Electric Co. nu konstruerat en
apparat, som gör det möjligt att se televisionsbilder i naturliga färger. Dr Alex-
andersson använder en framför sk
14 TEKNIK för ALLA
ärmen roterande, tvåfärgad skiva.
Det huvudproblem, som måst lösas för
att den vulkaniska ångan skall kunna
utnyttjas är, huru ångan skall göras
tillräckligt ren och fri från vulkaniskt
stoff för att kunna brukas. Man har
härvid två olika möjligheter till lösning.
Antingen skall den vulkaniska ångan
renas genom filtrering eller liknande
metod eller också skall den vulkaniska
ångan endast användas för framställ-
ning av ren vattenånga. Man har sökt
sig fram på båda vägarna. Genom
filtrering har man lyckats uppnå myc-
ket goda resultat. Särskilda renings-
aggregat ha byggts, inom vilka natur-
ångan cirkulerar med ett tryck av 3
kg. pr kv.-em. och kan levereras till tur-
binerna med ett tryck, som vid filtre-
ringen minskat med 2 kg, och sålunda
utgör endast 1 kg. pr kv.-em. Den andra
vägen, att utnyttja naturångan endast
såsom värmekälla, har visat sig icke
fullt så tillfredsställande. Lösningen in-
nebär ju en omväg och kräver en täm-
ligen omständig apparatur, varjämte
den omöjliggör utnyttjande av den vul-
kaniska ångans naturliga tryck.
Aggregat och turbiner, som komma till
användning, måste vara framställda av
en specialmetall. De måste vara okäns-
liga för åtskilliga salter, vilka trots all
filtrering med nödvändighet om ock i
små portioner kvarbliva i naturångan.
Glasets ledningsförmåga.
Glas är inte alltid en isolator. I glö-
dande tillstånd (300 grader) blir glaset
strömledande. Om vi över en gaslåga
upphetta ett 1—1 1/2 cm. långt stycke
av en glasstång eller ett glasrör, som
förbundits med det vanliga belysnings-
nätet, så passerar strömmen genom gla-
set när detta blivit tillräckligt uppvärmt.
Koppla vi in en elektrisk lampa så lyser
denna.
Det upphettade glasets ledningsför-
måga upptäcktes för ungefär ett halvt
sekel sedan. Det är här, liksom i elektro-
lyterna, jonerna som leda strömmen och
inte, som i fråga om metallerna, elektro-
nerna. Vi ha i detta fall att göra med
ett sällsynt exempel på ijionisk lednings-
förmåga hos en fast kropp.
ak
Dagsljus och kvälls-
belysning.
I elektriskt ljus finns det betydligt
mindre blått och grönt ljus än i solljuset.
Därför återkastar ett lilafärgat tyg i
elektrisk belysning nästan intet ljus till
våra ögon. Av det enda ljus som tyget
kan återkasta mottar det självt ingen-
ting. Varje yta, som inte utsänder något
ljus till våra ögon, förefaller vara svart
till färgen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>