IMPONERANDE MILLIONSIFFROR

</img>

Ett årsskifte inbjuder till två slags
betraktelser. Antingen ser man tillbaka
på det gångna året och gör ett bokslut
eller också utgöres temat av
förhoppningar, föresatser och utfästelser för det
kommande året.

Nyåret 1942 inbjuder knappast till
några industriella bragelöften; därtill
är framtiden alltför höljd i
världskrigets rök och dimmor. Det hindrar
givetvis icke, att svensk industri och
teknik förhoppningsfullt skåda fram mot
den återuppbyggnadens tid, då deras förmåga och krafter ånyo
få ställas i det fredliga arbetets och den fria världshandelns
tjänst.

Det ligger istället närmare till hands att ur det förgångna
söka ett mått på denna förmåga. Den är, som alla veta, ett
resultat av insatser från tekniker, organisatörer och arbetare
med stöd av lämpliga naturtillgångar och riskvilligt kapital.

Den industriella produktion, som härigenom åstadkommits,
kan mätas på många olika sätt. I Teknik för Allas spalter
ha vårt lands prestationer på industriens och teknikens område
ofta blivit åskådliggjorda i mer än ett sammanhang. Låt oss
denna gång bland det rika material, som står till buds, välja
några millionsiffror, vilka äro ägnade att belysa vår
industriella produktionsförmåga!

Att dessa exempel äro hämtade från storföretagen är
tämligen naturligt. Detta innebär emellertid ingen underskattning
av den företagsamhet, som har små dimensioner. Inom ramen
av en tidskriftssida kan endast ett begränsat antal industrier
behandlas, men författaren har naturligtvis klart för sig, att
imponerande millionsiffror finnas att hämta även hos andra
företag än de i det följande nämnda.

Det kan vara lämpligt att förutskicka ännu ett påpekande,
nämligen att marknadsförutsättningarna äro mycket olika för
olika industriprodukter. Millionen tillverkade enheter kan
inom en bransch innebära en ganska måttlig prestation, medan
den på ett annat område måste betecknas som rekordmässig.

Någon gradering av industriföretagen på grundval av de
anförda siffrorna är fördenskull obefogad. De äro i det
följande ordnade efter siffrornas storlek, men skulle givetvis
också kunna presenteras t. ex. i bokstavsordning.

SKF har nyligen i samband med sin grundares, d:r Sven
Wingquists, 65-årsdag publicerat några statistiska diagram,
varur en del intressanta och imponerande siffror kunna
hämtas.

Hela koncernens produktion av kul- och rullager åren
1907—1938 synes sålunda ha uppgått till i runt tal 488 millioner
lager. Tillverkningen inom Sverige t. o. m. 1940 förefaller att
motsvara ungefär 170 millioner lager.

Dessa siffror antyda en väldig marknad — visserligen
omfattande hela världen — vars bakgrund är kul- och rullagrens
mångsidiga användningsmöjligheter. För att exemplifiera
dessa må nämnas, att med hjälp av en av SKF etablerad teknisk
service dess produkter säljas inom järn- och stålindustri samt
trä-, massa- och pappersindustri, vidare för inbyggnad i
transportmedel av alla slag, motorer och pumpar,
transmissioner, elektriska maskiner samt olika sorts arbetsmaskiner.
Slutligen ha de funnit avsättning för allmänna mekaniska
anordningar av skiftande slag. Den största avnämaren är
bilindustrien, som under normala förhållanden konsumerar
omkring 150 millioner lager årligen.

A.-B. Separator har sedan 1878 tillverkat drygt 5 millioner
separatorer. Denna siffra säger ännu mera, om den
sammanställes med den ökade effektivitet, som dessa maskiner under
årens lopp tack vare konstruktiva förbättringar erhållit.
Sålunda avverkar en modern handdriven separator 5 gånger så
stor mjölkmängd per timme som de Lavals första
konstruktion.

Nästa millionsiffra hämta vi från Telefonaktiebolaget L.
M. Ericsson, grundat år 1876. Sedan dess har bolaget
levererat 3 millioner telefoner. Även på detta område har en
storartad teknisk utveckling ägt rum. Den apparat, som på
sin tid gjorde namnet L. M. Ericsson världsbekant, har till
yttre ej mycken likhet med nutidens telefon. Ett ha de dock
gemensamt: den ledande platsen i sin tids telefonteknik.

På tal om L. M. Ericsson må också nämnas, att antalet
abonnenter, anknutna till dess system för automatstationer,
närmar sig 1 1/4 million.

Vårt andra världsföretag inom elindustrien: Asea, kan även
framvisa en vacker produktionssiffra. Sedan 1883 har bolaget
nämligen tillverkat ett antal numrerade maskiner och
transformatorer, vilket ligger mellan 1.6 och 1.7 millioner. Den
ungefärliga genomsnittseffekten för dessa låg under Aseas
första halvsekel vid ungefär 25 kilowatt. Användes denna
siffra för beräkning av totaleffekten hos ovannämnda
maskinproduktion, befinnes den vara ungefär 7 gånger så stor som
Sveriges utbyggnadsvärda vattenkraft, uppskattad till
omkring 6 millioner kilowatt. Härav förstår man, att Aseas
tillverkningar i stor utsträckning exporterats.

En sista millionsiffra skola vi hämta från vår varvsindustri.
I A.-B. Götaverkens nyligen i samband med 100-årsjubiléet
publicerade minnesskrift meddelas, att åren 1906—1941
levererats ett tonnage av över 1 million brutto registerton, varvid
krigsfartyg samt pråmar, pontoner o. d. ej medräknats.

Götaverkens pionjärarbete på motorfartygsområdet
illustreras därav, att av denna million utgöras ej mindre än omkring
994.000 ton av motordrivna fartyg.

Som kanske ej alla veta eller erinra sig, är bruttotonnaget
hos ett fartyg rymden av alla i fartyget befintliga rum med
undantag av de tankar, som äro avsedda för vattenballast.
Då ett registerton motsvarar ungefär 2.83 kubikmeter, är ett
milliontonnage ej långt från 3 millioner kubikmeter. Om
Humlegården i Stockholm eller Heden i Göteborg vore helt
täckta med 25 meter höga hus, skulle denna bebyggelses
volym ungefär motsvara rymden av ett milliontonnage.

<tab>B. Traneus.