Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våtare vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För de flesta av oss är vatten identiskt
med väta, men för kemisterna är van-
ligt vatten ofta alldeles för torrt. För-
sök t. ex. att måla fjädrar med vatten-.
färg, så finner ni att färgen helt enkelt
”rullar” bort. Spruta en insektsdödan-
de vätska på blad, och den samlas ofel-
bart i droppar och lämnar stora ytor
oskyddade: Försök att rengöra tyger,
metall- och glasföremål med vattenlös-
ningar misslyckas på grund av vattnets
oförmåga att genomväta smutsen. Or-
saken till detta är ytspänningen, d. v. s.
den molekylära kraften i vattenytan, vil-
ken motverkar bristningar och utflytan-
det.
När det föremål, som kommer i berö-
ring med vatten, har tillräcklig vidhäft-
ningskraft för att vattnet skall kunna
övervinna ytspänningen, blir föremålet
vått. När en oljig eller av någon annan
anledning vattenmotståndlig yta kommer
i beröring med vatten, förblir ytan torr.
Kemiskt sett är det nya ”våtningsmed-
let” aerosol ett salt av en organisk syra,
och för den kemiskt intresserade läsaren
kan nämnas, att den är en natriumdiok-
tylester av sulfobärnstenssyra med for-
meln C4H4Na201S. I ren form är ämnet
fast och liknar paraffin. För använd-
ning i mindre, skala säljes det som en
10 Ze-ig vattenlösning. I denna form
kostar det i Amerika ung. 7:— kr pr
liter.
Aerosols molekyler äro uppbyggda i
kedjor, vilka har en vattenlöslig grupp i
centrum och’en längre oljelöslig grupp i
varje ände. När sådana molekyler blan-
das med vatten, dras den vattenlösliga
delen till vattnet, under det att den olje-
lösliga delen attraheras till den yta, med
vilken vattnet kommer i beröring.
E’ utmärkande drag för aerosol är de
ringa kvantiteter, som erfordras för
att uppnå goda resultat. Om man t. ex:
blandar en del aerosol med tiotusen de-
lar vatten, minskas vattnets ytspänning
till hälften, och om man tar en del aero-
sol på en miljon delar vatten, blir yt-
spänningen reducerad till. en tredjedel.
Då aerosol nästan omedelbart togs i
bruk inom textilindustrin, där behovet
av ”våtare” vatten uppstår vid så gott
som varje tillverkning, spred sig dess an-
vändning snabbt till andra industrier.
Färgindustrin använder den för att lät-
tare fördela färgämnen i olja och för
att kontrollera färgat tyg. Ett stort an-
tal gjuteriprocesser förenklas genom an-
vändandet av små kvantiteter aerosol i
våt gjutsand och vid emulgering av lin-
olja i vatten användes den vanligen som
kärnbindare. Vid såväl våt som torr
rengöring är aerosolprocessen snabba-
re och mera grundlig.
Numera har aerosol en växlande an-
vändning, t. ex. i hårtvättmedel, galvani-
serande flussmedel, vid vetesterilisering
och aromsättning av tobak, i insektsdö-
dande vätskor, hostmedicin, antiseptiska
och kosmetiska medel, metallgalvanise-
ring, som asfalttillsats och inom fotoke-
min.
VÅTARE VATTEN
fa ÖN
Ått vatten är vått,
visste man, men atl
det kan bli våtare...!
lå S 25)
Inom skogsvården användas små kvan-
titeter aerosol som tillsats i vatten för
bekämpande av skogseldar. I det stora
Mount Wilsonobservatoriet använder
man aerosol vid rengöringen av spegeln
på observatoriets jätteteleskop. Aerosol
användes också som tillsats till vätskan
i flygmaskinsmanometrar för att göra
denna mera lättflytande..
om hjälpmedel i hushåll har aerosol
stor användning. Om man t. ex. blan-
dar 30 gram med cirka fem liter vatten,
får man ett utmärkt rengöringsmedel
för fönsterrutor, glasögon, vindrutor på
bilar m. m. Det kan f. ö. användas som
rengöringsmedel för hela bilen.
Tar man 100 gram aerosol i 5 liter
vatten, får man ett utmärkt tvättmedel
för mattor. En liten del av mattan gni-
des då med en borste för att åstadkom-
ma ett rikligt lödder, vilket sedan av-
lägsnas med en fuktig trasa. Emedan
löddret är kemiskt neutralt, gör det in-
genting, om det skulle torka in i mattan.
Vanligt skrivbläck kan göras använd-
bart för skrivning på glas genom en
ringa tillsats av aerosol. Den för till-
sättning lämpliga mängden bestämmes
helt av bläckets art.
En liten mängd aerosol, som sättes till
koltetraklorid, åstadkommer en lösning,
som är lämplig för rengöring av typer-
na på en skrivmaskin.
För att underlätta borttagandet av ta-
peter kan man använda en lösning av
30 gram aerosol i 5 liter vatten, med
vilken tapeten blötes upp.
Ett bra icke-alkaliskt medel för ren-
göring av aluminiumföremål, men även
porslin och keramik, fås, om man blan-
dar 5 delar aerosol med 95 delar fält-
spatspulver.
Både amatör- och yrkesfotografer har
funnit många olika användningar för
”våtare” vatten. Man kan sätta en del
aerosol till tusen delar framkallnings-
vätska, varvid filmen genomvätes snab-
bare och jämnare och man undviker fa-
ran för prickar på plåten, vilka annars
Jätt” kunna uppkomma av luftbubblor
eller partiklar av icke genomfuktat
damm. Om man behandlar plåten med
aerosol, så vätes denna omedelbart och
absolut jämnt, och det behövs mindre
framkallningsvätska.
I fixerbadet, där plåtarna ofta staplas
på varandra, underlättar 0.25 Z aerosol
en grundlig fixering. Vid en halt av
0.01—0.05 Zo, beroende på vattnets hård-
het, ökar det kraftigt reduktion och to-
ning. Det eliminerar också nödvändig-
heten av förvätning och lämnar större
jämnhet åt bilden. ;
Den största betydelsen inom fotogra-
fien har ”våtare” vatten vid förebyg-
gandet av vattenfläckar vid torkningen
av film. En ojämn torkning orsakas av
droppar av sköljvatten, som samlas på
filmytan och ofta åstadkommer beståen-
de fläckar. Om negativen efter tvättnin-
gen några minuter behandlas med 0.05
F-ig aerosollösning och sedan sköljes
snabbt under rinnande vatten, kan de
direkt hängas upp till torkning utan nå-
gon förtorkning.
Ytspänningen gör att en pappersbåt flyter, men om man tillsätter ett par droppar
aerosol blir vattnet ”våtare”, och båten går ögonblickligen till botten.
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>