Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ABC i järn och stål. TfA:s stålkurs 4: Martinmetoden. Stålets formgivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pigg
ABC i JÄRN och STÅL
3
TJfÅ:s läsare har tidigare
i denna serie fått följa järnet
från gruvan över masugnen
till bessemerkonvertern. I
denna artikel, som är den
ststa 1 serien, beskriver tek-
nolog Thore Norén martin-
metoden samt stålets form-
givming i järnverket.
Visste Ni, att martinugnarna
kunna lämna smältor på över
300 ton då bessemer-
processen blott ger 4 ton?
B essermetoden har numera vad
produktionskvantiteten beträffar
blivit distanserad av martinprocessen,
som är den för vårt land viktigaste.
Denna process uppfanns av fransman-
TfA:s stålkurs 4: Martinmetoden. Stålets formgivning.
nen Martin och består i ett nedsmäl-
tande av tackjärn och stålskrot i en
skålformig härd, där oxidationen se-
dan sker medelst en lämplig tillsats av
slagg och malm. Nu kräves dock en
synnerligen hög temperatur för pro-
cessens genomförande, men genom
den av tysken Siemens uppfunna >ege-
nerativa upphettningsmetoden kunde
denna ernås. Bränslet i martinugnar
är vanligen masugnsgas eller något
fast bränsle som kol eller ved, och den
förutnämnda upphettningsmetoden
består i korta drag av att man låter
rökgaser växelvis passera kammare,
där eldfast tegel ligger uppstaplat, och
själva härden! På detta sätt uppnås
en sorts magasinering av värmen i
kamrarna, vilkas temperatur stiger
undan för undan. För varje gång nya
gaser passera kamrarna, ha dessa bli-
vit något varmare och när gaserna
sedan uppvärmts i ugnen än ytterli-
gare och på återvägen gå genom nya
kamrar, avges värme 0. s. v.
Det kan också nämnas, att tiden för
martinprocessen är ända upp till tolv
timmar, men mot bessemerprocessens
kapacitet på ungefär 4 ton per smälta,
Tappning av martinugn i Sandvikens järnverk.
16 PEKNIK för ALLA
lämna martinugnarna närmare 40 ton
stål, och i Amerika har man lyc-
kats konstruera specialugnar för smäl-
tor på över 300 ton.")
Efter tappning från stålugnarna
gjutes stålet enligt olika metoder till
göt, och dessa stålgöt forslas sedan
vidare till valsverken för utform-
ning till stänger, rör, ståltråd el. dyl.
Utformning av stålgöt.
Vi järnverken sker den slutliga ut-
formningen av det från stålug-
narna erhållna godset. Härvid skiljer
man på gjutning och mekanisk bear-
betning.
Gjutning av stålgods har, på grund
av stora svårigheter vid dess utföran-
de, en mycket begränsad användning
och tillämpas endast i fall, då man ej
genom mekanisk behandling kan ge
göten lämplig form.
Mekanisk bearbetning omfattar hu-
vudsakligen valsning av stålet i varmt
tillstånd och vidare smidning, också i
varmt tillstånd, under pressar eller
mekaniska hammare. Skall stålet yt-
terligare finbearbetas, sker detta ge-
nom kallvalsning eller kalldragning.
Samtliga dessa sista metoder utmär-
ka sig genom att formgivningen sker
genom på olika sätt anbringat tryck,
varvid stålet tvingas att deformeras.
Den stålgöt, som vi erhållit ur vårt
svartmalmsparti, skall nu bearbetas
till ståltråd och måste för den skull
genomgå valsming 1 varmt tillstånd.
Efter upphettning till mellan 800
och 1300 grader, beroende på stålets
särskilda egenskaper, bringas detta i
valsverket att passera mellan två mo-
tordrivna valsar, i vilka spår finnas
upptagna. Öppningen i valsarna, som
bildas genom spåren, är till genom-
skärningsytan något mindre än de
stålgöt, som skola utvalsas. Genom
valsarnas kringvridning drages nu den
varma göten in 1 spåret, och pressas
genom valstrycket till mindre genom-
skärningsyta och större längd.
>) Dessa kapaciteter avse ugnar med
basisk infodring. Vid sur dylik, som är
vanligast i Sverige, byggas ugnarna ej
så stora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
