- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 10. 6 mars 1942 /
6

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefonstaden vid Midsommarkransen, av T. R—l

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[SOS går vidare, ge-
nom många salar, där unga flic-
kor plocka ihop delar till fingerski-
vor och väljare. Lika många som
flickorna äro finmekanikerna, som
kontrollera dessa apparater och av-
läsa deras funktioner på mätinstru-
ment. Väljarna provköras dagen i
ända. En ung dam trycker på en
knapp, och ett sexsiffrigt nummer
kopplas av sig självt. Femtio gån-
ger skall väljaren provas utän alt
klicka. Ett långtråkigt arbete? —
Nej, varför det! Det är ett arbete
så bra som något annat, och det är
inte dåligt betalt.

Det är ljust och rent och rym-
ligt överallt. Ingenstans märker
man någon hets och oro. Flickor-
na sköta sina sysslor lugnt och sä-
kert. De kasta nyfikna blickar på
de besökande. Kan det vara så att
arbetet tar hela deras intresse? Det
är knappast möjligt, de skulle inte
vara riktiga unga flickor i så fall.
Men de verka belåtna med sina

sysslor.
Vi träffa ett par av den kom-
mande industrigenerationen, lär-

lingarna Douglas Norén och Gun-
nar Bodén. De ha tecknat kon-
trakt med L. M. på fyra år, och på
kvällarna gå de i kurs på Stock-
holms yrkesskolor, där de plugga
material- och maskinlära, fysik och
ritning och flera andra ämnen. På
fabriken få de en allsidig utbildning
1 tillverkningens olika grenar. De
få träning i hopsättningsarbete
och få lära sig verktygstillverkning,
montering och mycket annat. Om
de klara sina uppgifter med bra be-
tyg, kunna de räkna med en säker
framtid inom L. M. Fem procent
av arbetarantalet årligen skall va-

6 TEKNIK för ALLA

Transmissions-
provning av telefon-
apparater.

ra lärlingar, och fyra år är utbild-
ningstiden. — Det är ett intressant
jobb, säga pojkarna. och studera
förbindningsschemat, som är skri-
vet på engelska. L. M. är ett myc-
ket internationellt företag numera,
och det kan hända att en duktig
grabb hamnar i Turkiet eller Brasi-
lien eller Mexico, när han är full-
lärd.

Här finns tydligen framtidens
människa i den nya storindustrin.

Uriwvsamheten i

telefonstaden

i ha sett lokalerna i fabrikens
Miivävaninssbyse ed och kom-
ma nu ned i maskinhallen. I stora
maskinsalen stå svarvare och frä-
sare i imponerande rader vid sina
arbetsstycken. De äro skickliga
yrkesarbetare, sådana som indu-
strin inte gärna släpper, inte ens
under lågperioderna, ty det är all-
tid ont om vana yrkesarbetare.

Härnere finns också lackeringen
med sina rader av sprutbås och
lackeringsugnar, och förnicklingen,
där den dominerande detaljen är
en jättegryta för vitkokningen av
skruvar och muttrar. Vitkoknin-
gen sköttes under de första åren
av verkmästare Knibergs fru, som
använde en vanlig kokgryta i sitt
kök på Tulegatan. En annan verk-
mästarfru svarade då för gullac-
keringen, nämligen fru Andersson,
gift med L. M. Ericssons förste
kompanjon C. J. Andersson, som
aldrig tog någon annan - titel än
verkmästare. Det var ju ett så
blygsamt företag från början, fru
L. M. själv satt och lindade spolar.

Härnere i de till hälften under-
jordiska regionerna finns omkläd-
ningsrum och duschrum, fast ty-
värr utan varmt vatten än så län-
ge. Man har också en restaurang
i Sara-regi. Den bespisar hela per-
sonalen i två omgångar och till myc-
ket låga priser. Det har tydligen
sina fördelar att arbeta på L. M.,
även om vägen hitut är lång. Är
resan dyr, skaffar man sig cykel,
det har 2.800 gjort genom företa-
gets förmedling. Eller också flyt-
tar man hitut. Det är en härlig
trakt med hög luft, och kindergar-
ten och barnkrubba finns det, om
både mamma och pappa arbetar
hos L. M. Den saken har L. M. va-
rit med och ordnat.

I ett av förrummen möta vi på
utgående vaktmästare Knut Svens-
son, som förr haft titeln förman.
Han var med redan på fabrikörns
tid, så vi tala om gamla tider.

— Ja, det fanns gott om duktiga
arbetare förr, säger herr Svensson.
De måste kunna sitt yrke, och det
innebar att de måste göra sina verk-
tyg själva. En knarp till exempel,
det var ett slags gesällprov. Den
första knarp som existerade gjor-
des på L. M., och han som gjorde
den hette Moberg. Han reste till
Amerika sedan, och några år efter-
åt kom knarpen hit i förbättrad
form från USA. Då kallades den
amerikansk skruvmejsel. och var
patenterad. Nu har varenda snic-
kare en sådan. Men så har det
alltid varit på L. M. Man gör bra
saker och tycker inte att det är
något märkvärdigt, det är bara som
det ska vara...

T. R-l.

Utlämning från verktygsskåp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-10/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free