- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 10. 6 mars 1942 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Styrka genom vibrationer, av T. R—l

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beskrives av en svensk ingenjör på
följande sätt: ;

Genom att med särskilda maskiner
alstra mycket snabba skakningar i be-
tongmassan blir styv betong flytande

och plastisk. De snabba skakningarna

upphäva vilofriktionen mellan par-
tiklarna i betongen, så att massan kan
flyta ut under tyngdkraftens inverkan.
Så snart vibreringen upphör, ”låsa”
sig materialdelarna igen. Fenomenet
är 1 viss mån analogt med smältningen
av fasta ämnen genom upphettning.

TYRKA

GENOM VIBRATIONER

EE: murare i England fick för mer
än 100 år sedan en idé och började
experimentera för att framställa ett
nytt bindämne för byggnadssten. Det-
ta ledde till upptäckten av cement,
och eftersom den ”sten”, han fram-
ställde, påminde om byggnadsstenen
från Portland, fick det nya bindämnet
namnet Portlandcement. Det är inte
nödvändigt, att cement kommer från
Portland för att vara äkta. Den kan
även framställas ur bergarter, som
finnas i åtskilliga länder.

Hur man med cement framställer
betong och vartill betong användes,
är ju saker, som alla känna till. Men
det är kanske inte så känt, att betong-
tekniken givit upphov till en hel ve-
tenskap, åt vilken ingenjörer och fors-
kare ägna all sin tid. Det har upp-
rättats betongforskningsinstitut i mån-
ga länder, bl. a. i Sverige. Svenska
Cementföreningen har samlat tusen-
tals prover av gjuten betong, av sand,
singel och grus av olika bergarter och
arbetar ständigt på att utveckla ar-
betsmetoderna och förbättra betongen.

Den moderna . betongtekniken är
inte gammal. Det är endast 30 år se-
dan det första betonghuset uppfördes
1 Sverige, och den första betongvägen
lades för ungefär 20 år sedan. Det
hade nämligen sina svårigheter att
gjuta betongmassan, som är rätt trög-
arbetad, eftersom den för att uppnå
sin största hållfasthet bör innehålla så
litet vatten som möjligt. Man fick
lägga den i tunna lager och stampa
ihop dem — ett tidsödande arbete,

10 TEKNIK för ALLA

Betongtekniken lör

skapat en maskin, som

packar gryn och matar

ångpann or.

som dessutom innebar risk för att det
uppstod opålitliga fogar. Så små-
ningom kom man på idén att dunka
och skaka på gjutformen, vilket fick
massan att flyta ut och fördela sig.
Effekten kunde stegras genom att gö-
ra skakningarna eller knackningarna
snabbare ; man tog pneumatiska ham-
mare till hjälp.

5: kom en fransk ingenjör med
något nytt. Han konstruerade en
maskin som åstadkom
minst 50 skakningar
i sekunden — det var
vibrering. Och han lät
apparaten få kontakt
med gjutmassan, så
att själva betongen sat-
tes i vibration. Resul-
tatet blev över för-
väntan. Vad som sker,
när betong vibreras,

Vägbetong wvibreras med
Vibro-brygga.

När vibreringen utföres med stav-

vibrator, vilket är det vanliga tillväga-
gångssättet vid betonggjutning, kan
man iakttaga hur innesluten luft bubb-
lar upp till ytan allt eftersom mas-
san flyter ut och fyller håligheter bak-
om stenar och under armeringsjärn.

Inte förrän sådana håligheter äro
fyllda, märks någon förändring på
ytan, som från att vara porös och

matt blir plastisk och blank. Den som
sköter vibratorn kan därför se hur
länge han på varje ställe skall fort-
sätta vibreringen och när alla hålighe-
ter blivit fyllda.

Här har man sålunda uppnått en
”automatisk säkerhet” för att betong-
massan blir riktigt gjuten, och man
inser naturligtvis utan vidare vilka
fördelar detta innebär till exempel
vid brobyggnader. Enligt experterna
ger vibreringen ökad styrka, större
täthet, mindre krympning, ökad frost-

Ja Tide

a yn Se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-10/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free