beskrives av en svensk ingenjör på följande sätt: ; Genom att med särskilda maskiner alstra mycket snabba skakningar i be- tongmassan blir styv betong flytande och plastisk. De snabba skakningarna upphäva vilofriktionen mellan par- tiklarna i betongen, så att massan kan flyta ut under tyngdkraftens inverkan. Så snart vibreringen upphör, ”låsa” sig materialdelarna igen. Fenomenet är 1 viss mån analogt med smältningen av fasta ämnen genom upphettning. TYRKA GENOM VIBRATIONER EE: murare i England fick för mer än 100 år sedan en idé och började experimentera för att framställa ett nytt bindämne för byggnadssten. Det- ta ledde till upptäckten av cement, och eftersom den ”sten”, han fram- ställde, påminde om byggnadsstenen från Portland, fick det nya bindämnet namnet Portlandcement. Det är inte nödvändigt, att cement kommer från Portland för att vara äkta. Den kan även framställas ur bergarter, som finnas i åtskilliga länder. Hur man med cement framställer betong och vartill betong användes, är ju saker, som alla känna till. Men det är kanske inte så känt, att betong- tekniken givit upphov till en hel ve- tenskap, åt vilken ingenjörer och fors- kare ägna all sin tid. Det har upp- rättats betongforskningsinstitut i mån- ga länder, bl. a. i Sverige. Svenska Cementföreningen har samlat tusen- tals prover av gjuten betong, av sand, singel och grus av olika bergarter och arbetar ständigt på att utveckla ar- betsmetoderna och förbättra betongen. Den moderna . betongtekniken är inte gammal. Det är endast 30 år se- dan det första betonghuset uppfördes 1 Sverige, och den första betongvägen lades för ungefär 20 år sedan. Det hade nämligen sina svårigheter att gjuta betongmassan, som är rätt trög- arbetad, eftersom den för att uppnå sin största hållfasthet bör innehålla så litet vatten som möjligt. Man fick lägga den i tunna lager och stampa ihop dem — ett tidsödande arbete, 10 TEKNIK för ALLA Betongtekniken lör skapat en maskin, som packar gryn och matar ångpann or. som dessutom innebar risk för att det uppstod opålitliga fogar. Så små- ningom kom man på idén att dunka och skaka på gjutformen, vilket fick massan att flyta ut och fördela sig. Effekten kunde stegras genom att gö- ra skakningarna eller knackningarna snabbare ; man tog pneumatiska ham- mare till hjälp. 5: kom en fransk ingenjör med något nytt. Han konstruerade en maskin som åstadkom minst 50 skakningar i sekunden — det var vibrering. Och han lät apparaten få kontakt med gjutmassan, så att själva betongen sat- tes i vibration. Resul- tatet blev över för- väntan. Vad som sker, när betong vibreras, Vägbetong wvibreras med Vibro-brygga. När vibreringen utföres med stav- vibrator, vilket är det vanliga tillväga- gångssättet vid betonggjutning, kan man iakttaga hur innesluten luft bubb- lar upp till ytan allt eftersom mas- san flyter ut och fyller håligheter bak- om stenar och under armeringsjärn. Inte förrän sådana håligheter äro fyllda, märks någon förändring på ytan, som från att vara porös och matt blir plastisk och blank. Den som sköter vibratorn kan därför se hur länge han på varje ställe skall fort- sätta vibreringen och när alla hålighe- ter blivit fyllda. Här har man sålunda uppnått en ”automatisk säkerhet” för att betong- massan blir riktigt gjuten, och man inser naturligtvis utan vidare vilka fördelar detta innebär till exempel vid brobyggnader. Enligt experterna ger vibreringen ökad styrka, större täthet, mindre krympning, ökad frost- Ja Tide a yn Se