- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 11. 13 mars 1942 /
5

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alla tiders skridskor, av T. R-l

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skridskofabriken bjuder på en
lektion i modern verktygsteknik
och en speciell reklam för de
svenska stålverken. Både Fager-
sta, Hällefors och Bofors äro re-
presenterade här. Och här ’ ser
man inte bara, hur svenska stålet
biter, utan också hur mjukt och
smidigt det är. Det låter forma
sig under verktygen, som om det
vore ett elastiskt material. Man
ser det första gången, när röret
växer fram under pressens nästan
ljudlösa slag mot ett mattglän-
sande stålband. Röret är stom-
men i en skridsko. Det skall ge
stadga åt skenan och bära upp
den åkandes tyngd. Här fordras
stål av kvalitet.

Sulplåtarna kräva ingen märk-
värdig procedur, de stansas med
ett slag. Men Gillberg & Co har
också en s. k. patentsulplåt, som
är falsad i kanten. -Man träder
in skridskon så, att sulans kant
glider in under falsen. Sulan pas-
sar precis, ty skon är gjord för
skridskon, och det behövs bara en
nit för att fästa sulan.

Framställningen av skenan är
en annan arbetsdetalj, där verk-
tyget spelar en betydelsefull roll.
Skenan på en skridsko (utom på
hastighetsskridskon) skall från
glidytan svänga upp i en spetsig
vinkel framtill, och för att få fram
den formen, måste man förut såga
profilen ur ett stålstycke med sam-
ma höjd som skenans främre del —
ett tidsödande arbete, som dessutom
hade den nackdelen, att det blev
en mängd avfallsmaterial. Herr
Gillberg sökte efter en bättre me-
tod. Han skaffade sig bandstål
i skenans exakta dimensioner för
att bocka upp det i ena änden.
Eftersom bockningen måste ske 1
bandets höjdriktning, innebar det
en oerhörd påfrestning på stålet.
Tvivlarna sade: Det går inte med
kalldragning. Stålet måste brista.
Men Gillberg gjorde sig ett verk-
tyg, som klarade uppgiften. Det
består av en stans med en dyna,
som ger skenan dess spetsvinkel-
form. Skenan pressas mot stan-
sen av en spärr, som rör sig på
en mycket kraftig gänga. Spärren
vrides till av en klo, som under
verktygets rörelse faller mot er
klack. Skenan pressas sålunda
från alla fyra sidor, och denna
hårda press klarar den kolossala
sträckningen i skenans ytterkant.

Denna arbetsdetalj har lockat

stålingenjörerna till Gillbergs verk-
stad. Där finns tydligen något
att studera för den, som är intres-
serad av det svenska stålets pres-
tationsförmåga.

Skridskotillverkningen

— ett precisionsarbete.
kridskons delar äro nu i det
närmaste klara, och hopsätt-

ningen kan börja. När man stu-
derar den färdiga rörskridskon på

Skålslipningsmaskin.

sportaffärens disk, är det nästan
omöjligt att se, hur hopsättningen
gått till. Det är den elektriska
punktsvetsningen, som klarat upp-
giften. Det är pålitliga maskiner,
dessa punktsvetsare. Hittills ha
tyskarna varit mästare på det om-
rådet, men ASEA har nu fått fram
en maskin, som arbetar ännu bätt-
re. Tack vare den skall man kunna
spara på det dyrbara materialet
tenn, som nu behövs för lödning.
Den skall göra skena och rör till
ett enda homogent stålstycke. De
skridskor, som hittills tillverkats,
har det dock varit nödvändigt att

TEKNIK för ALLA $

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-11/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free