Skridskofabriken bjuder på en lektion i modern verktygsteknik och en speciell reklam för de svenska stålverken. Både Fager- sta, Hällefors och Bofors äro re- presenterade här. Och här ' ser man inte bara, hur svenska stålet biter, utan också hur mjukt och smidigt det är. Det låter forma sig under verktygen, som om det vore ett elastiskt material. Man ser det första gången, när röret växer fram under pressens nästan ljudlösa slag mot ett mattglän- sande stålband. Röret är stom- men i en skridsko. Det skall ge stadga åt skenan och bära upp den åkandes tyngd. Här fordras stål av kvalitet. Sulplåtarna kräva ingen märk- värdig procedur, de stansas med ett slag. Men Gillberg & Co har också en s. k. patentsulplåt, som är falsad i kanten. -Man träder in skridskon så, att sulans kant glider in under falsen. Sulan pas- sar precis, ty skon är gjord för skridskon, och det behövs bara en nit för att fästa sulan. Framställningen av skenan är en annan arbetsdetalj, där verk- tyget spelar en betydelsefull roll. Skenan på en skridsko (utom på hastighetsskridskon) skall från glidytan svänga upp i en spetsig vinkel framtill, och för att få fram den formen, måste man förut såga profilen ur ett stålstycke med sam- ma höjd som skenans främre del — ett tidsödande arbete, som dessutom hade den nackdelen, att det blev en mängd avfallsmaterial. Herr Gillberg sökte efter en bättre me- tod. Han skaffade sig bandstål i skenans exakta dimensioner för att bocka upp det i ena änden. Eftersom bockningen måste ske 1 bandets höjdriktning, innebar det en oerhörd påfrestning på stålet. Tvivlarna sade: Det går inte med kalldragning. Stålet måste brista. Men Gillberg gjorde sig ett verk- tyg, som klarade uppgiften. Det består av en stans med en dyna, som ger skenan dess spetsvinkel- form. Skenan pressas mot stan- sen av en spärr, som rör sig på en mycket kraftig gänga. Spärren vrides till av en klo, som under verktygets rörelse faller mot er klack. Skenan pressas sålunda från alla fyra sidor, och denna hårda press klarar den kolossala sträckningen i skenans ytterkant. Denna arbetsdetalj har lockat stålingenjörerna till Gillbergs verk- stad. Där finns tydligen något att studera för den, som är intres- serad av det svenska stålets pres- tationsförmåga. Skridskotillverkningen — ett precisionsarbete. kridskons delar äro nu i det närmaste klara, och hopsätt- ningen kan börja. När man stu- derar den färdiga rörskridskon på Skålslipningsmaskin. sportaffärens disk, är det nästan omöjligt att se, hur hopsättningen gått till. Det är den elektriska punktsvetsningen, som klarat upp- giften. Det är pålitliga maskiner, dessa punktsvetsare. Hittills ha tyskarna varit mästare på det om- rådet, men ASEA har nu fått fram en maskin, som arbetar ännu bätt- re. Tack vare den skall man kunna spara på det dyrbara materialet tenn, som nu behövs för lödning. Den skall göra skena och rör till ett enda homogent stålstycke. De skridskor, som hittills tillverkats, har det dock varit nödvändigt att TEKNIK för ALLA $