ge en extra förstärkning genom lödning. Det blir ju ett visst av- stånd mellan svetspunkterna, och med de påfrestningar som en skrid- sko får utstå, till exempel under en bandymatch, är det behövligt att skaffa en garanti mot brott 1 skarven mellan skena och rör. Detta sker i lödbadet.. Det är här, som fabriken har sin enda lilla hemlighet. Annars får man gärna se på, hur skridskon under en timslång procedur förvandlas från den fula ankungen till den stolta svan den är, när den lyftes in i Sslipfummet tor att fal sins sista behandling. Slipningen är en särdeles viktig detalj. Man behöver bara höra några bandyspelare diskutera för att få en aning om hur svårt det är att slipa ett par skridskor rik- tigt. Herr Gillberg har sin egen metod. Att den först och främst är arbetsbesparande är helt natur- ligt, och att den innebär en garanti för precision kan man utan vidare anta. Man kan till exempel stu- dera den lilla slipskivan för skål- slipning. På ena sidan sitter en diamant, vilken skär slipskivans kontur, på andra sidan stödet för skridskon. Mot detta stöd hålles skridskon i horisontalt läge, vilket är betydligt lättare än att hålla skridskon i vertikalplanet och för- söka styra den mot en ilsket snur- rande slipskiva. Precision, det är teknikerns mål. Och precision är vad herr Gillberg uppnått i sin tillverkning. Hans skridskor användas också av så- dana stjärnor som Moggli Gustafs- son, Einar Ask och Sätra-Hansson. Spelare ur olika klubbar titta då och då in till Georg Gillberg för att disku- tera en och annan detalj, en och annan personlig önskan, när det gäller bandyrör. Men på det hela taget ha de inga förslag att komma med. Skall något förbättras på skridskor- na, så är det nog fackmannen, som kommer med förbättringarna, och då få vi så småningom se en ännu bättre skridskomodell i sportaffä- rerna. Ty fackmannen är aldrig själv nöjd med sin produkt, han söker ständigt göra den ännu battre Visstiiar detiitolgtratt schweizarna och norrmännen och finnarna köpa hans skridskor, visst är det roligt att tävlingseliten i Davos sätter hans namn högt på listan bland världens skridskotill- verkare, men ännu roligare är det att gora ett DIA arbete Det ar kanske det, som är den största hemligheten hos Georg Gillberg. T. R-I Herr Nils Olsson, Tjustgatan 4 i Stockholm, är en hobbyist av stora mått. Han har bl. a. förfärdigat klocka, spegel, tavlor och båtmodeller, som pryda hans hem. Även sonen går i sin pappas fotspår och att flygplansmodeller fångat ynglingens intresse är helt naturligt. sä FRE 3 AES 6 TEKNIK för ALLA INDUSTRIG Allmänna Svenska Elektriska A.B ASEA) i Västerås är Nordeuropas äldsta elek- triska firma och har varit Skandinaviens ledande i sin bransch i mer än 50 år. Det grundades 1883 och verksamheten inrik- tades från början på exploaterandet av de uppfinningar, som gjorts av en svensk ingenjör, J.. Wenström. Utom verkstä- derna i Västerås, Ludvika och Stock- holm äger även bolaget bl. a. huvudin- tressena i Surahammars Bruks A.-B., Svenska Turbinfabriks A.-B. Ljungström, Finspång, A.-B. Elektro-Invest, A.-B. Aseka, A.-B. Skandinaviska Elektricitets- verk, Liljeholmens Kabelfabrik, Luth & Roséns Elektriska A.-B., Svenska Fläkt- fabriken etc. Bolagets huvudtillverkning utgöres av elektriska generatorer, trans- formatorer, motorer, omformare och lik- riktare, starkströmsapparater, kapslade ställverk, traverser, kranar, gruvspel, 1lo- komotiv, motorvagnar, trådbussar, kugg- växelmotorer, verktygsmotorer och isoler- material. Bolaget utför elektriska järn- vägs-, spårvägs- och kraftöverföringsan- läggningar. Bland mera bemärkta leve- ranser som bolaget utfört, märkas Sveri- ges första elektriska valsverk, år 1894 le- vererat till Hofors järnbruk samt år 1935 tvenne generatorer, vilka vad ytterdia- metern beträffar höra till de största, som hittills blivit byggda (levererade = till Vargöns kraftstation). Asea har levere- rat generatorer till kraftstationsanlägg- ningar över praktiskt taget hela världen och bara under 1900-talets två första de- cennier slog bolaget tre gånger världs- rekord, vad generatorernas storlek be- träffar. Företaget har även elektrifierat den lappländska malmbanan och levere- rat elektriska lok till Sveriges järnvägar. I koncernens tjänst inom Sverige anställ- da voro år 1941 c:a 20.000 personer, var- av vid verkstäderna i Västerås c:a 6.000 och Ludvika c:a 1.900. Bolagets aktieka- pital utgjorde samma år 75.000.000 kronor. Å.-B. Arboga Mek. Verkstad i Arboga grundades år 1856 (aktiebolag 1888). Bolagets huvudtillverkning utgö- res av maskiner för gruvor, anriknings- verk, järn-, stål- och metallverk samt smidespressar och tråddragningsmaski- ner, yxpressar, kokillgjutna hjul, kugg- hjul etc. Utom verkstaden och gjuteriet äger bolaget Grindberga elektriska kraft- station, vilken förser dess verkstäder och därjämte Arboga stad och omgivningar med elektrisk kraft och ljus. Dessutom idkar företaget jordbruk och skogsbruk. Antalet arbetare uppgick 1941 till 200 per- söner, bolagets aktiekapital till 712.500 kro- nor och tillverkningsvärdet till 2.200.000 kronor.