Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alla tiders skridskor, av T. R-l - På fritid: flygplansmodeller - Industrikunskap, av T. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ge en extra förstärkning genom
lödning. Det blir ju ett visst av-
stånd mellan svetspunkterna, och
med de påfrestningar som en skrid-
sko får utstå, till exempel under
en bandymatch, är det behövligt
att skaffa en garanti mot brott
1 skarven mellan skena och rör.
Detta sker i lödbadet.. Det är här,
som fabriken har sin enda lilla
hemlighet. Annars får man gärna
se på, hur skridskon under en
timslång procedur förvandlas från
den fula ankungen till den stolta
svan den är, när den lyftes in i
Sslipfummet tor att fal sins sista
behandling.
Slipningen är en särdeles viktig
detalj. Man behöver bara höra
några bandyspelare diskutera för
att få en aning om hur svårt det
är att slipa ett par skridskor rik-
tigt. Herr Gillberg har sin egen
metod. Att den först och främst
är arbetsbesparande är helt natur-
ligt, och att den innebär en garanti
för precision kan man utan vidare
anta. Man kan till exempel stu-
dera den lilla slipskivan för skål-
slipning. På ena sidan sitter en
diamant, vilken skär slipskivans
kontur, på andra sidan stödet för
skridskon. Mot detta stöd hålles
skridskon i horisontalt läge, vilket
är betydligt lättare än att hålla
skridskon i vertikalplanet och för-
söka styra den mot en ilsket snur-
rande slipskiva.
Precision, det är teknikerns mål.
Och precision är vad herr Gillberg
uppnått i sin tillverkning. Hans
skridskor användas också av så-
dana stjärnor som Moggli Gustafs-
son, Einar Ask och Sätra-Hansson.
Spelare ur olika klubbar titta då och
då in till Georg Gillberg för att disku-
tera en och annan detalj, en och annan
personlig önskan, när det gäller
bandyrör. Men på det hela taget
ha de inga förslag att komma med.
Skall något förbättras på skridskor-
na, så är det nog fackmannen, som
kommer med förbättringarna, och
då få vi så småningom se en ännu
bättre skridskomodell i sportaffä-
rerna. Ty fackmannen är aldrig
själv nöjd med sin produkt, han
söker ständigt göra den ännu
battre Visstiiar detiitolgtratt
schweizarna och norrmännen och
finnarna köpa hans skridskor, visst
är det roligt att tävlingseliten i
Davos sätter hans namn högt på
listan bland världens skridskotill-
verkare, men ännu roligare är det
att gora ett DIA arbete Det ar
kanske det, som är den största
hemligheten hos Georg Gillberg.
T. R-I
Herr Nils Olsson, Tjustgatan 4 i Stockholm, är en hobbyist av stora mått.
Han
har bl. a. förfärdigat klocka, spegel, tavlor och båtmodeller, som pryda hans hem.
Även sonen går i sin pappas fotspår och att flygplansmodeller fångat ynglingens
intresse är helt naturligt.
sä FRE
3 AES
6 TEKNIK för ALLA
INDUSTRIG
Allmänna Svenska Elektriska
A.B ASEA)
i Västerås är Nordeuropas äldsta elek-
triska firma och har varit Skandinaviens
ledande i sin bransch i mer än 50 år. Det
grundades 1883 och verksamheten inrik-
tades från början på exploaterandet av
de uppfinningar, som gjorts av en svensk
ingenjör, J.. Wenström. Utom verkstä-
derna i Västerås, Ludvika och Stock-
holm äger även bolaget bl. a. huvudin-
tressena i Surahammars Bruks A.-B.,
Svenska Turbinfabriks A.-B. Ljungström,
Finspång, A.-B. Elektro-Invest, A.-B.
Aseka, A.-B. Skandinaviska Elektricitets-
verk, Liljeholmens Kabelfabrik, Luth &
Roséns Elektriska A.-B., Svenska Fläkt-
fabriken etc. Bolagets huvudtillverkning
utgöres av elektriska generatorer, trans-
formatorer, motorer, omformare och lik-
riktare, starkströmsapparater, kapslade
ställverk, traverser, kranar, gruvspel, 1lo-
komotiv, motorvagnar, trådbussar, kugg-
växelmotorer, verktygsmotorer och isoler-
material. Bolaget utför elektriska järn-
vägs-, spårvägs- och kraftöverföringsan-
läggningar. Bland mera bemärkta leve-
ranser som bolaget utfört, märkas Sveri-
ges första elektriska valsverk, år 1894 le-
vererat till Hofors järnbruk samt år 1935
tvenne generatorer, vilka vad ytterdia-
metern beträffar höra till de största, som
hittills blivit byggda (levererade = till
Vargöns kraftstation). Asea har levere-
rat generatorer till kraftstationsanlägg-
ningar över praktiskt taget hela världen
och bara under 1900-talets två första de-
cennier slog bolaget tre gånger världs-
rekord, vad generatorernas storlek be-
träffar. Företaget har även elektrifierat
den lappländska malmbanan och levere-
rat elektriska lok till Sveriges järnvägar.
I koncernens tjänst inom Sverige anställ-
da voro år 1941 c:a 20.000 personer, var-
av vid verkstäderna i Västerås c:a 6.000
och Ludvika c:a 1.900. Bolagets aktieka-
pital utgjorde samma år 75.000.000 kronor.
Å.-B. Arboga Mek. Verkstad
i Arboga grundades år 1856 (aktiebolag
1888). Bolagets huvudtillverkning utgö-
res av maskiner för gruvor, anriknings-
verk, järn-, stål- och metallverk samt
smidespressar och tråddragningsmaski-
ner, yxpressar, kokillgjutna hjul, kugg-
hjul etc. Utom verkstaden och gjuteriet
äger bolaget Grindberga elektriska kraft-
station, vilken förser dess verkstäder och
därjämte Arboga stad och omgivningar
med elektrisk kraft och ljus. Dessutom
idkar företaget jordbruk och skogsbruk.
Antalet arbetare uppgick 1941 till 200 per-
söner, bolagets aktiekapital till 712.500 kro-
nor och tillverkningsvärdet till 2.200.000
kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>