ekniska Museets utställning till fi- AE av Patentverkets halvsekelju- bileum var ett givande studiefält för den, som är intresserad av den industriella Civilingeniör B. TRANEUS: 21/3 1942 Teknik för Alla Den populära uppfattningen är ofta, att denna andliga tillgång är i och för sig tillräcklig som grundval för en industri. Rätta förhållandet är emellertid, att en uppfin- ning eller teknisk förbättring är underkastad en ständig utveckling och anpassning, som visserligen låter mycket litet tala om sig, men därför ej är mindre viktig. Den ovannämnda utställningen gav i många fall slående bevis för denna utveckling. Det finns uppfinningar, vilkas yttre skepnad idag ej påminner alltför mycket om deras ursprungliga utseende. Nya material ha kommit till an- vändning, nya tillverkningsmetoder ha satt sin prägel på utförandet, hänsyn till standardisering och serietillverkning har påverkat konstruktionen, som dessutom kan ha influe- rats av erfarenheter, vilka under årens lopp gjorts under användningen. Det är sålunda ganska många faktorer, som kunna föranleda ändringar i det industriella utförandet. Det finns en annan sida av en uppfinnings utveckling, som är ej mindre betydelsefull, nämligen dess anpassning för nya användningsområden. Ett typiskt exempel härpå gav i Tekniska Museet A. B. Separator genom sin uppgift, att Gustaf de Lavals uppfinning, som ursprungligen hade till ändamål att avskilja fettet ur mjölken, numera har över 120 olika användningsområden. Det kan vara av intresse att kasta en blick på denna separatorns anpassning för industriella ändamål genom en del exempel på dylika användningssätt. En fullständig redo- görelse skulle överskrida det utrymme, som står till buds för en sådan översikt. utvecklingen här i landet. Där fanns i koncentrerad form mycket åskådnings- material till belysning av de framsteg, som gjorts genom uppfinningar eller annat tekniskt nyskapande. ineralolje- och vegetabilisk oljeindustri har tagit separa- torn i anspråk på många sätt, exempelvis för rening av råolja och för avskiljande av de biprodukter, som bildas vid raffinering och annan behandling av dylika oljor. Vid stationära kraftanläggningar såväl som trafikmedel av olika slag: motor- och ångfartyg, bilar och bussar, loko- motiv, renas smörjolja medelst separatorer. De göra även tjänst vid utvinning av' spillolja från barlast- och slagvat- ten på fartyg samt för rening av kondensat och matarvat- ten i ångmaskinsanläggningar. ; Mekaniska verkstäder utgöra en viktig marknad för sepa- ratorer. De äro i bruk bl. a. för utvinning av olja ur tras- sel, svarvspån etc., för kontinuerlig rening av slipvätska och skärolja, för separering av dragbänks-, härd- och prov- bänksolja o. s. Vv. Inom livsmedelsindustrien har separatorn en utbredd an- vändning. Slakterier rena med dess hjälp talg, fett, lim och gelatin samt utvinna blodplasma för näringsmedel och serum för medicinska ändamål. Vid framställning av valolja, fiskolja i allmänhet samt levertran tillhöra numera industri- separatorer standardutrustningen. I bet- och rörsockerfab- riker renas sockersaften i olika fabrikationsstadier genom separering, vilken metod även begagnas vid utvinning av äggvita ur pressvattnet i betsockerfabriker. I bryggerier användes separatorn som reningsapparat för vört och öl samt för borttagande av bitterämnen ur jäst. Andra användnings- områden äro saft- och läskedrycksfabriker, ättikfabriker m. fl. Cellulosafabriker ha också tagit separatorn i sin tjänst för att skilja sulfatsåpan från luten, för separering, kon- centrering och tvättning vid framställning av foderjäst samt vid tillverkning av sulfitsprit. Inom konstsilkes- och cellull- industrien användes separering för EEE rs nn EEG och viskos. Vid gasverk äro separatorer i bruk för ett flertal ändamål, t. ex. för att avskilja vatten och fasta föroreningar från tjära, för separering av biprodukterna bensol och toluol m. m. Kemiska tvättinrättningar ha tagit separatorn i användning för kontinuerlig rening av bensin och andra tvättvätskor. Inom färg- och fernissindustri tas den i anspråk för rening av fernissor och lacker, separering av bläck ete. BSepare- ring av garvextrakt och avfallsfett vid läderfabriker är ett annat användningsområde. Inom den farmaceutiska industrien separeras hormon- extrakt, lakritssaft, maltextrakt m. m. på maskinell väg, varjämte insulin, vitaminer etc. utvinnas med separatorns hjälp. ill sist må nämnas, att inom den kemiska industrien sepa- JU har en mångsidig användning vid sådana procedu- rer som separering, koncentrering och kontinuerlig rening. Som man finner av denna provkarta, har separatorn fått användningsområden, som uppfinnaren antagligen ej tänkte sig. Det arbete, som ligger bakom mjölkseparatorns utveck- ling till industriseparatorer, har ägt rum utan större yttre åthävor, men är ej mindre betydelsefullt, för att det undgått offentlighetens strålkastarbelysning. Det samspel av olika krafter, som för ändamålet ägt rum, kan i korthet karakteriseras på följande sätt. Forskning efter tekniska procedurer, där separatorns egenskaper kunna utnyttjas. Analys av de krav, som dessa nya användnings- sätt ställa på maskinen. Dess konstruktiva anpassning efter dessa fordringar under samtidigt aktgivande på möjlighe- terna till standardisering och serietillverkning. Kommersiella insatser för erövring av nya marknader för separatorn. I själva verket är ett nyskapande efter de antydda lin- jerna kännetecknande för all industri, som strävar framåt. Intet företag kan slå sig till ro med en gång vunna lag- rar. Det ekonomiska tvånget till verksamhetens lönsamhet är en drivfjäder, som pressar till ständiga förbättringar i tillverkningen och utvidgningar av försäljningsmöjligheterna. Det är tack vare denna sporre, som den enskilda företag- samheten äger sådan betydelse för samhället, att tekniska, ekonomiska och sociala framsteg äro ORNNÖINS förbundna med privatinitiativets insatser. TEKNIK för ALLA = 7