Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omlindning och beräkning av småmotorer, av Tore Porsander. 2. Den magnetiska kretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMLINDNING och beräkning av
SMAMOTORER
DEL. 2 : I praktiken betyder detta, att det magnetiska materialet får det allt svårare
frans att öka sitt antal magnetiska kraftlinjer, trots att ampérevarvalet hela tiden
ökar. Man säger att järnet ”mättas”. Vid ökningen av (in) från 1 till 2
s Av/cm ökar B från 6.500 till 9.000 gauss, medan en ökning av (in) från
Den magnetiska 10 till 11 blott ger en motsvarande ökning av B från 13.000 till 13.200. Vid
samma ökning av strömmen genom spolen hade vi alltså i det första fallet
kr etsen (forts.) erhållit 2.500 nya kraftlinjer och i det senare fallet blott 200. Det inses där- j
för utan vidare, att det är en synnerligen dålig ekonomi att komma för
Sig Se långt upp på induktionskurvan. I regel går man ej högre än till kurvans
Åv civilingenjör egentliga krökning, alltså i detta fall till (in) = 3 eller högst 4 Av/cm.
i I fig. 11 har motsvarande permeabilitetskurva framställts som funktion
TORE PORSANDER av fältstyrkan (in). Tack vare magnetiseringskurvans krökning är icke hel-
: ler permeabiliteten konstant utan varierar med olika (in). Då ju det mag-
netiska motståndet blir mindre ju större permeabiliteten blir, synes det
även av denna kurva, att det är en fördel att icke använda för hög fält-
styrka, då eljest permeabiliteten blir för låg och följaktligen det magnetiska
0000 ! motståndet onödigt stort. Denna kurva framställer alltså enligt formel (16)
fe förhållandet mellan B och (in).
Exempel 14: I den magnetiska kretsen enligt fig. 8 är medellängden av kraftlinjerna (medel-
omkretsen) 1 = 20 cm och arean A överallt = 2 cm?. Den magnetiserande spolen innehåller 10 lind-
ningsvarv. Huru stor skall strömmen genom denna spole vara för att flödet i kretsen skall bli
20.000 maxwell? Vi antaga järnets magnetiseringskurva vara framställd i fig. 10.
För att magnetiseringskurvan skall kunna användas, måste vi taga reda på induktionen B i
kretsen, som erhålles genom division av flödet med arean. Alltså:
B = 20 000 :2 = 10 000 gauss.
Detta värde uppsökes i kurvan fig. 10, varvid undersökes, vilket värde på fältstyrkan detta mot-
5C00
Tv
o svarar. Vi få:
2 3 10 2 JAA (in) = 2.8 Av/cm.
Fio il Detta värde behöver sedan endast multipliceras med den totala järnlängden för erhållande av det é
19 erforderliga ampéårevarvtalet.
IN =2.8-20=56 Av
Den sökta strömmen blir då 56 : 10 = 5,6 ampere,
Exempel 15: I samma krets enligt exempel 14 ökas strömmen genom spolen till 10 ampåre. Huru
stort blir nu flödet genom kretsen ?
Vi beräkna i första hand ampéerevarvtalet:
IN =10-:10= 100 Av
Den i järnringen erhållna fältstyrkan fås enligt IN : 1=100 : 20=55 Av/cm, vilket alltså blir |
vårt (in). Detta värde uppsökes i kurvan enligt fig. 10, varvid avläses motsvarande värde på
induktionen B. Vi få B = 11.500 gauss, varefter flödet erhålles:
P=B-:A=11500-:2 = 23 000 maxwell. ;
Här har järnet börjat mättas mycket tydligt. Spolens ampéårevarvtal har nämligen ökats med
c:a 80 YZ från fallet i föregående exempel, medan flödet samtidigt blott ökat med 15 9.
Exempel 16: I den sammansatta magnetiska kretsen enligt fig. 9, ha vi följande värden på de i
/ N kretsen ingående delarna 1, 2 och 3. Delarna 1 och 2 utgöras av järn medan del 3 är ett luftgap.
Här öppnar sig ett nytt fält I = 11 cm; 12 =8 cm; 13 = 0.1 cm;
ul : RAG Ar = 4 cm?; d2 = 3 cm?; As = 3 cm?;
för Sveriges händiga folk. Beräkna erforderligt ampéårevarvtal i spolen, om vi önska induktionen B = 6.000 gauss i luft-
3 gapet! Det använda järnets magnetiseringskurvor framställas i fig. 10.
Med Åh d, No av denna I första hand beräknas det flöde, som passerar genom den slutna magnetiska kretsen. Vi få
[4 Can S detta flöde enklast genom att multiplicera den givna induktionen med motsvarande area:
K 3 ERE ö—- . = = 3
artikelserie, som påbörjades SE Rb = RO EN Eke nero
2 Med ledning av magnetiseringskurvan fastställes sedan erforderligt Av/cm för de olika delarna.
s Ideellt hålles:
4 IMa. nr Ål kan SEmene 0 SEE Bi =P: Ai = 18 000: 4 = 4 500 gauss.
man klara den intressanta Således enligt kurvan (in)i = 0.6 Av/cm.
upp giften att beräkna små-
motorer för n iyttobruk. I del 8’erhälleg:
I del 3 erhålles:
B2 = PP: A2 = 18 000:3 = 6 0C0 gauss.
Enligt kurvan (in): = 0.9 Av/cm.
B3 = 6 000 enligt förutsättningen.
N ——- (in)s = Bs: us = 6 000: 1.256 = 4 780 Av/cm.
18 TEKNIK för ALLA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>