Nä: forskaren har (CEOrts. fr. sid 11.) faller i god jord. Var och en av dessa forskare har i mera än ett avseende be- tydligt höjt sig över den genomsnitt- lige vetenskapsmannens nivå. De ha för det första haft en arbetsförmåga och en energi av mer än vanliga mått, :och deras bildning har inte varit be- gränsad till ett enda inskränkt område. De ha alla haft ett högt utvecklat intel- lekt i förening med en snabb intui- tion. Alla dessa egenskaper samman- tagna ha gjort dem väl skickade att bedöma en situation eller värdet av en iakttagelse på ett helt annat sätt än en mera medelmåttig iakttagare, vilken ej skulle ha fattat betydelsen av sina rön. I detta sammanhang torde det vara: belysande att anföra tre gamla allmänt bekanta anekdoter om kända uppfinnare och vetenskapsmän. Det berättas om Arkimedes, forntidens store fysiker och matematiker, att han formulerade sin bekanta ”princip” en gång, när han låg i badkaret och fun- derade över orsaken till att hans kropp vid nedstigandet i badet sken- barligen lättat så mycket i vikt. Vi ha också alla hört historien om Nezw- ton, som skulle ha fått idén till sin allmänna gravitationslag, då han en dag låg och latade sig i en gräsmatta och fick se ett äpple falla från ett träd. Av liknande karaktär är berät- telsen om ångmaskinens uppfinnare, James Watt, vilken skulle ha fått uppslaget till sin uppfinning när han iakttog hur locket på en tekanna lyf- te sig under inflytande av den varma ångan från det kokande téet, en ty- pisk uppfinnarberättelse, som dock kan förvisas till fablernas värld. Många människor, även lärda män, hade legat i ett badkar före Arkime- des tid, äpplen ha fallit från träd än- da sedan Adams och Evas dagar, och vattenångans tryckutövande verkan har kunnat iakttagas sedan Prometevs hämtade elden från himlen. TI alla tre fallen dröjde det dock långa tidrym- der, innan någon drog någon fruktbar slutsats av dessa fenomen. Det får sålunda anses ganska tydligt att det behövs mera än en enkel iakttagelse för att en uppfinning skall komma till stånd, det erfordras också en intelli- gent iakttagare med en receptiv, be- fruktande hjärna. 26 TEKNIK för ALLA Gengasens avigsida Med tanke på att gengasen faktiskt räddat samhällsmaskineriet från full ständigt kaos kan det verka otacksamt att speciellt betona dess avigsidor. Men gengasen har en otrevlig förmåga att slå igen. Det behövs blott ett ögonblicks glömska för att bilisten skall inandas en så stor dosis av denna gas, att han ådra- ger sig allvarliga men såvida icke följ- den blir medvetslöshet och död. Gengasen har återigen skördat ett of- fer, då en droskägare i Enskede anträf- fades död i sitt garage. Hur olyckan exakt gått till är givetvis svårt att få reda på nu efteråt. Det enda påtagliga är dock, att en gengasförgiftning ägt rum. Liknande fall kan man alltsomof- tast läsa om i tidningarna. De fall, som däremot icke omtalas så mycket i pres- sen, äro de koloxidförgiftningar, som medföra ett slags halvinvaliditet, där olika personer ådragit sig men för kan- ske hela sin livstid. En allmän orkes- löshet och aptitlöshet blir följden jämte minnesslöhet och rubbningar i balans- sinnet. I dessa fall har det rört sig om en visserligen obetydlig men i stället kontinuerlig inandning av koloxid un- En svensk föregångsman (Forts. fr. sid. 6.) det med en liten vers, som nu också mycket riktigt står på porträttets baksida. Versen, som han egenhän- digt tillverkade, lät så här: ”När originalet borta är och dess liv är slut, så kan du säga: Så här såg gubben ut!” I den historiska sanningens namn kan tilläggas, att i skaldens ursprung- liga text stod ”gubbf-n”, vilket dock på vännernas inrådan mildrades un- der hänvisning till, att man ju aldrig kan veta hur en framtid ställer sig till sådana kraftord, som äro brukliga i vår tid. Den första raden innehåller dock en sanning, som är mycket djupare än den Nyberg själv avsåg. Nyberg wvar ett original i detta begrepps egentli- gaste och vackraste betydelse. Han var en människa, som både i sitt arbe- te och i umgänget med medmänni- skorna ständigt vågade vara sig själv, och det är en egenskap, som tycks bli allt sällsyntare i vår rätlinjerade och slätstrukna tid. Karl Modin. der körningarna. Orsakerna härtill kun- na vara mångfaldiga, men otäta rörled- ningar och dålig ventilation av förar- hytten torde nog vara de vanligaste. Man kan över huvud taget aldrig nog ofta betona, huru farlig gengasen egentligen är. Gasen är ju smaklös, färg- lös och luktlös, varför vi icke ha något sinne, som kan varna oss för dess när- varo. Koloxiden blir på så sätt gärna blott ett begrepp, som många gengasbi- lister ha svårt att föreställa sig, varför de också ta problemet alltför lättvindigt. Det finns inga möjligheter att lösa detta problem med lagar och statliga föreskrifter, ty ytterst beror dock allt på huru bliisten sköter sitt gengasverk och hur han bär sig åt under körning och start. Den enda effektiva lösningen är upplysning. Men det måste vara en upplysning, som verkligen ruskar om gengasbilisten ordentligt och som icke ger honom den minsta möjlighet att glömma någonting av lärdomarna. För att detta skall bli möjligt bör en populärt skri- ven och för gemene man alltså lättfatt- lig men samtidigt övertygande propagan- da i dessa stycken nå honom med vissa mellanrum. Det gäller blott att få bilis- ten att förstå, att det här gäller hans egen hälsa och kanske liv för att han verkligen skall taga vara på lärdomarna och omsätta dem i praktiken. Det behö- ver därför icke vara någon skrämselpro- paganda. Svenska folket är tillräckligt intelligent för att fatta saken ändå, blott orsak och verkan sammanställas i ett logiskt sammanhang. + En liten ljusning har förmärkts på bilmarknaden i och med de av trafik- kommissionen utfärdade bestämmelserna för oljetilldelningen för nästa period, då behovsprövningen blivit något uppmju- kad för privata småbilar, vars däck icke ha sådana dimensioner, att de kunna tänkas komma till användning för boggiesystemet hos de nu allt vanligare släpvagnarna med personvagnsdäck. Man har således skäl att förvänta, att många privata småbilar, som hittills stått oan- vända i garage, nu komma att göras i ordning för nyttokörningar. + Vid Svenska flottledsförburdets års- möte höll flottningschefen Paul Lundén från Råda ett föredrag om Gengas och tjäroljedrift, i vilket han framhöll gen- gasens stora betydelse för flottnings- driften. De uppnådda resultaten med gengasdrift av motorbåtarna vid flott- ningarnas genomförande ha visat sig så tillfredsställande, att man lugnt kan se framtiden an, även om vi i fortsättning- en skulle nödgas avstå från mineral- oljebränslen. Sköt om Er avregistrerade bil! Det borde vara en alldeles självklar sak att de c:a 200.000 bilar, som här i landet på grund av ogynnsamma omständighe- ter sova sin Törnrosasömn i olika garage skötas lika väl som förr i världen, då samma bilar användes i trafiken. Det är oerhörda värden, som här stå på spel. Det är icke endast den ständiga använd- ningen och nötningen, som får en bil att så småningom falla i värde. Även en ga- ragerad bil kan sakta förstöras, varför det ligger både i landets och de enskilda bilägarnas intresse att dessa bilar få all den skötsel, som de fordra. Vi skola i ett senare sammanhang återkomma med några råd i detta avseende.