Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppfinnaren som skapade en världsregulator (Ragnar Carlstedt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlstedts-ur med automatisk elektrisk uppdragning. Strömmen till magneten er-
hålles från ett vanligt ficklampsbatteri (ej med på bilden). På sitt kontor har
ingenjör Carlstedt ett väggur, som gått oavbrutet i tre år utan batteriombyte —
strömåtgången är nämligen ytterst ringa.
att övergå till experimentområdet,
reste hem till Sverige igen och fick
plats som experimentarbetare hos
A.-B. Primus. Där var han emeller-
tid blott några månader — då kallade
Asea honom tillbaka till Västerås igen.
Man höll då på att konstruera båg-
lampor och Carlstedt gjorde en bety-
dande insats i det arbetet, som emel-
lertid avbröts då i samma veva
Nernst-lampan slog igenom. Nu lekte
de stora möjligheternas land honom
1 hågen och sedan han i slutet av maj
1903 för andra gången lämnat Asea,
gav han sig iväg till USA, där han i
oktober samma år engagerades som
verktygsarbetare vid New York Stan-
dard Watch Factory. Under arbetet
där gjorde han en självständig upp-
finning, ett elektriskt ur med automa-
tisk uppdragning, till vilket drivkraf-
ten lämnades av ett vanligt ficklamps-
batteri. Varför inte göra sådana ur
hemma i Sverige, tänkte Carlstedt, slu-
tade sin plats i New York och for di-
rekt hem, där han på våren 1905 bör-
jade tillverkningen i Kopparberg. Det
gick så bra, att han året därpå till-
sammans med ing. Ernst F. Görans-
son stiftade A.-B. Elektrotid.
Han hade kommit att på allvar in-
tressera sig för elektrotekniken och
omsatte sina instrumenttekniska erfa-
renheter i konstruktionen av en hel
rad elektriska precisions- och drifts-
instrument. För att exploatera dessa
6 TEKNIK för ALLA
produkter bildade han på hösten 1908
tillsammans med ing. E. Florin fir-
man R. Carlstedt & Comp. och där-
med framträdde han för första gån-
gen med sitt namn som företagare. På
våren 1910 övergick firman till A.-B.
Elektrometer, vars tekniske ledare
Carlstedt var under åren 1910—11.
Under första halvåret 1912 ägnade
han sina krafter åt att leda dr Alfred
Ekströms bekanta experiment med
elektriska kokspisar och värmeele-
ment och detta ledde honom i sin tur
till befattningen som konstruktör hos
A.-B. Lux i Stockholm. Där stanna-
de han i drygt fem år — den längsta
sammanhängande tjänstetid han dit-
tills haft i ett och samma företag. Och
det var här han kopplades in på det
huvudspår, som ledde till den långa
rad av framgångar, som nu kröna
hans livsverk. Hur det förhöll sig
med den saken är en historia för sig,
en historia, som strax skall berättas —
först ett par ord om några av de ar-
beten, han utförde under Lux-tiden.
Årcaregulatorn skapas
ES särskilt kuriositetsvärde har den
klippljusapparat för acetylen, som
han konstruerade hos Lux. Dalén
hade ju några år tidigare konstruerat
sin berömda klippapparat, varför man
kunde tycka, att problemet redan var
löst. Någon stor artikel blev sanno-
likt inte denna Luxapparat, men som
sagt kuriositetsvärdet har den ju all-
tid. Carlstedt konstruerade vidare
elektriska starkströmsklockor avsedda
för larmgivning på hotell etc. och slut-
ligen också Lux” bekanta termostat
för värmeledningar, varmvattenbere-
dare och ångregulatorer.
är börjar regulatorfrågan skymta,
IR fråga, som Carlstedt ägnat le-
jonparten av sitt senare arbete. Im-
pulsen fick han på följande sätt. En
vacker dag 1917 fick Lux en förfrå-
gan från cellulosafabriken i Skutskär,
"om man inte skulle vilja komma dit
upp och hjälpa dem med att ordna
regleringen av vattentillblandningen i
massan, innan den gick ut på viror-
na. Det där är ett kinkigt problem;
vattenhalten måste vara konstant för
varje papperssort, eller kanske rätta-
re uttryckt: för varje papperssort
måste massan ha en viss konsistens,
en viss koncentrering. Som man för-
står är detta av särskilt stor betydel-
se, då ju papperskvaliteterna och -pri-
serna bestämmas efter papperets vikt
pr ytenhet. De regleringsmöjligheter,
man förut haft, ansågs mindre till-
fredsställande och därför fick nu
Carlstedt till uppgift att söka komma
till rätta med problemet. Han for till
Skutskär, kom hem igen och konst-
ruerade en regulator, som ögonblick-
ligen vann fullt förtroende. Det finns
ännu i dag exemplar kvar av den för-
sta uppsättningen, som alltjämt äro
i bruk. Men naturligtvis har konstruk-
tionen utvecklats under de år som
gått, sedan den första såg dagen. I
dag som är finns Carlstedts ”Arca”-
regulatorer på varje massafabrik bå-
de här hemma och i utlandet. Den
precision, med vilken Arca reglerar
massans konsistens, är förbluffande,
när man ser det jämförelsevis grova
godset i apparaten ; firman garanterar
emellertid att massalagret på viran
inte varierar mera än högst + 0,05
proc. för tunnmassa och + 0,1 proc.
för tjockmassa!
Visserligen gjorde Carlstedt Arca-
konstruktionen såsom tjänsteman hos
Lux. Men när han hembjöd företa-
get sin regulator och ville, att det skul-
le upptaga tillverkning, avböjde man.
Man tyckte att regulatorn låg litet för
långt vid sidan av den övriga produk-
tionen, varför man gav Carlstedt fria
händer att exploatera sin regulator
bäst han ville.
Liksom flera av våra märkesmän
bland uppfinnarna började Carlstedt
(Forts. å sid. 26)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
