mer att torka ganska långsamt enbart i luft. Uppvärmning medelst strålvärme från en elektrisk värmekamin eller från en grupp lampor kan förkorta denna torkningstid i hög grad. I fig. 18 visas, huru det plastiska träet kan komma till användning vid till- verkning av individuella och trevliga små föremål, såsom armband, märken, mono- gram m. m. genom utskärning eller gjut- ning av trästycken i lämplig färg, vilka sedan bestrykas med en klar träemulsion. Färgad träemulsion kan även användas för åstadkommande av en solid, färgad bakgrund. Ägarens namn eller initialer kunna ritas genom <användning av en trådögla, fig. 17, som håller en droppe av den färgade träemulsionen. Det färdiga märket kan sedan förses med en säkerhetsnål enligt fig. 18. astiskt trä kan erhållas i handeln. ns ckr" 070 5for: ca: 150 gr l35 för ca. 100 gr, 1.90 för ca. 200 gr, 3— 1» lv) IV Lo fd på r:ca. 1/2 kg och 4/75 för: ca. li kg. TRÄEMULSIONEN PÅSPRUTAS MED EN FÄRGSPRUTA UPPFINNAREN, SOM | SKAPADE nn (Forts. från sid. 6) sin verksamhet som egen regulator- tillverkare i en tvättstuga. Han hade, enligt vad han själv berättar, 300 kr. 1 sparkapital, när han lämnade Lux och med dem började han tillverka de första regulatorerna — alldeles på egen hand, utan medhjälpare. Men när beställningarna började dugga tätt, blev det nödvändigt att utvidga rörelsen och så bildades A.-B. Arca- regulatorer. (Arca, som är ett myc- ket lyckat namn på en märkesvara, har bildats av slutbokstäverna i upp- finnarens förnamn och begynnelse- bokstäverna i efternamnet. Bolaget stiftades 1918 och Carlstedt, som nu- mera praktiskt taget äger hela före- taget, är alltjämt dess tekniske leda- re). 26 TEKNIK för ALLA S er man efter på vilka områden eller kanske rättare inom vilka industri- er, som Arca-regulatorn kommit till användning, kommer man snart un- derfund med, att det nog är lättare att säga var den inte finns. Vi hitta Arca- regulatorn i våra gasverk, på gasgene- ratorer av alla storlekar, på masug- narna, i textilfabrikerna o. s. v. — kort sagt överallt, där man behöver reglera tryck, temperatur, nivåer, fuk- tighet och mycket mera. Och det finns följaktligen Arca-regulatorer av alla storlekar och utföranden, de kunna drivas med olja, vatten eller elektrici- tet, alltefter användningens art och krav. Alla dessa regulatorer ha själva grundprincipen, den s. k. Arca-princi- pen gemensam. Vad denna består i framgår bäst av några av bilderna, som illustrera artikeln. Som alla synnerligen 'aktiva uppfin- nare, har Carlstedt naturligtvis också gjort en mängd ”ströuppfinningar”. SLANDAN (Forts. från sid. 28.) smet, så att lasken blir tät och prepa- rerad mot röta: I varje lask skola 6 kopparnitar insättas, de två översta dock ej förrän nästa bord kommit på sin plats. De två nedre nitarna gå ej genom laskbrickan utan genom mel- lanliggande bords lanning (se fig. 2). Om man föredrar att vänta med alla laskbrickorna, tills båten är bordlagd, är detta en smaksak, men det är lätta- re att sätta fast dem nu. Om borden visa tendens till att lig- ga ifrån gavlarna, kunna de fästas med tidigare nämnda 2 1/2” trådspik med träbricka under skallarna. Vad bordläggningen beträffar, har man nu bara att gå vidare bord för bord. Var noggrann med tvenne saker: att smy- gen i lanningarna passar bra och att borden få ett jämnt lopp (turar bra). Nästa steg i byggnadsförloppet blir att insätta spanterna. Till båten åt- går 20 st långa och 14 st korta spant. Då vanligtvis en del bruka brista vid inbockningen, är det bäst att göra i ordning 30 st långa, d. v. s. så långa, att de gå från reling till reling. Mitt- skepps är måttet 2,20 m. Spantens di- mensioner skola vara 22X17 mm och överkanten eller invändiga hörnen bör rundas. Spanten skola vara av ek, men även ask eller alm är att rekom- mendera. ÄÅrsringarna skola ligga i båtens längdriktning och träet vara rättvuxet och fritt från sprickor, kvis- tar och andra fel. Trä, som är nå- got fuktigt, lämpar sig bättre för la- sering än helt torrt trä. Om man där- för använder gammalt och torrt trä till spanten, bör det läggas i vatten ett dygn eller så, innan det basas. Fig. 5 visar, hur spantet ser ut i tvärsnitt. Bland dem som bör i det här samman- hanget nämnas är den sinnrika tidtag- ningsanordning, som han utexperi- menterade till olympiska spelen i Stockholm 1912. Anordningen bestod 1, att alla kontrollur startades samti- digt från startrevolverm och tidtag- ningen kompletterades med fotografe- ring av löparnas inbördes placering vid mållinjen. RS Carlstedt är nu 63 år men är alltjämt vital och återfinnes dag- ligen i sin experimentverkstad uppe på Söder eller i Arca-bolagets lokaler vid (Forts. sid. 29.)