värmning och tryck övergå till fast, olösbar form. Samtliga konsthartser kunna framställas i form av plattor, stänger och rör. Av de termoplastiska är kanske den gruppen mest bekant inom flygtekniken, varur man erhåller Plexi-glaset. Detta glas är splitterfritt och låter sig lätt bearbetas efter upp- värmning blott till omkring 150?. En annan grupp är cellulosagruppen, var- ur erhålles bl. a. celluloid och cellon. De termohärdande konsthartserna ha mer än de termoplastiska vunnit position inom flygtekniken. Bakeliten är den mest kända och använda av de termohärdande konsthartserna. Den erhålles som kondensationsprodukt av fenol och formaldehyd, de erforderli- ga utgångsämnena äro alltså kol och trä. Den andra gruppen, som vunnit insteg inom flygtekniken, är de så kal- lade karbamidhartserna. Dessa äro framställda av grundämnena urinäm- nen och formaldehyd. Vi skola åter- komma senare till dessa. Fig. kb. Summit-planet, framställt enligt Vidal-processen av fanér och termoplas- tiskt konstharts. 4 TEKNIK för ALLA Fig. 2. Mellan varje skikt av fanér sprides limmet med pensel eller spruta. Fig. 3. Sedan den omgivande gummi- säcken borttagits, skjutes alltsammans in i ugnen och sättes under värme och tryck. Tråets ställning i flygplanstillverkningen D et första flygplanet var byggt av trä. Därvid avses då det första motordrivna flygplanet, som bröderna Wright byggde i Amerika. Under hela väldskriget dominerade träet som byggnadsmaterial. Men det sista året av kriget — 1918 — framställde tys- ken Junkers det första lättmetallflyg- planet. Därmed började lättmetaller- na sitt segertåg. Det närmaste årtion- det efter världskriget följde såväl stå- let som träet med i utvecklingen. Stå- let förekom i form av stålrörskroppar och andra fackverkskonstruktioner. Träet begagnades uteslutande till lätta flygplan, men även i stor utsträckning för större. Exempel på det senare är Fokkers konstruktioner. Fokker bibe- höll i det längsta trä som bärande ma- terial i vingarna. Ända till år 1931 kunde träet bibe- hålla sin plats. Men detta år inträf- fade en olyckshändelse med ett Fok- ker-flygplan, vilken visade sig vara orsakad av konstruktiva felaktigheter. En närmare besiktning av ett antal trävingar visade allvarliga hållfast- hetsminskningar på grund av röta. Detta var om icke dödsstöten så åt- minstone ett hårt slag mot träkon- struktionerna. Redan under världskriget hade man börjat använda plywooden eller kryss- fanéret för flygplan. Detta innebar en förbättring av träet, då man genom att lägga träskikt i vinkel mot var-