Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träet gör come back i flygplanstillverkningen, av Gunnar Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värmning och tryck övergå till fast,
olösbar form. Samtliga konsthartser
kunna framställas i form av plattor,
stänger och rör. Av de termoplastiska
är kanske den gruppen mest bekant
inom flygtekniken, varur man erhåller
Plexi-glaset. Detta glas är splitterfritt
och låter sig lätt bearbetas efter upp-
värmning blott till omkring 150?. En
annan grupp är cellulosagruppen, var-
ur erhålles bl. a. celluloid och cellon.
De termohärdande konsthartserna
ha mer än de termoplastiska vunnit
position inom flygtekniken. Bakeliten
är den mest kända och använda av de
termohärdande konsthartserna. Den
erhålles som kondensationsprodukt av
fenol och formaldehyd, de erforderli-
ga utgångsämnena äro alltså kol och
trä. Den andra gruppen, som vunnit
insteg inom flygtekniken, är de så kal-
lade karbamidhartserna. Dessa äro
framställda av grundämnena urinäm-
nen och formaldehyd. Vi skola åter-
komma senare till dessa.
Fig. kb. Summit-planet, framställt enligt
Vidal-processen av fanér och termoplas-
tiskt konstharts.
4 TEKNIK för ALLA
Fig. 2. Mellan varje skikt av fanér
sprides limmet med pensel eller spruta.
Fig. 3. Sedan den omgivande gummi-
säcken borttagits, skjutes alltsammans
in i ugnen och sättes under värme och
tryck.
Tråets ställning i
flygplanstillverkningen
D et första flygplanet var byggt av
trä. Därvid avses då det första
motordrivna flygplanet, som bröderna
Wright byggde i Amerika. Under
hela väldskriget dominerade träet som
byggnadsmaterial. Men det sista året
av kriget — 1918 — framställde tys-
ken Junkers det första lättmetallflyg-
planet. Därmed började lättmetaller-
na sitt segertåg. Det närmaste årtion-
det efter världskriget följde såväl stå-
let som träet med i utvecklingen. Stå-
let förekom i form av stålrörskroppar
och andra fackverkskonstruktioner.
Träet begagnades uteslutande till lätta
flygplan, men även i stor utsträckning
för större. Exempel på det senare är
Fokkers konstruktioner. Fokker bibe-
höll i det längsta trä som bärande ma-
terial i vingarna.
Ända till år 1931 kunde träet bibe-
hålla sin plats. Men detta år inträf-
fade en olyckshändelse med ett Fok-
ker-flygplan, vilken visade sig vara
orsakad av konstruktiva felaktigheter.
En närmare besiktning av ett antal
trävingar visade allvarliga hållfast-
hetsminskningar på grund av röta.
Detta var om icke dödsstöten så åt-
minstone ett hårt slag mot träkon-
struktionerna.
Redan under världskriget hade man
börjat använda plywooden eller kryss-
fanéret för flygplan. Detta innebar en
förbättring av träet, då man genom
att lägga träskikt i vinkel mot var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
