Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk teknik och utlandet, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK TEKNIK
ekniken är liksom vetenskapen inter-
nationell. Under normala förhållan-
den sker mellan länderna ett utbyte av
praktik och teori, vilket under kriget
upphört = eller åtminstone blivit in-
skränkt. Det kan vara av intresse att
visa, huru under gångna tider samarbe-
tet mellan svensk teknik och utlandet
gestaltat sig. 5
Ett visst utbyte har av ålder ägt rum
genom fackpressen. Därvid har vårt
land i regel varit den mottagande par-
ten, enär våra tekniska publikationer av språkliga skäl äro
otillgängliga för utländska fackmän. Ibland skrivas dock
svenska ingenjörsvetenskapliga avhandlingar av speciellt
intresse på något av de stora kulturspråken.
Det viktigaste sättet för samarbetet mellan svensk tek-
nik och utlandet har emellertid ej varit det tryckta ordet,
utan de personliga insatserna. Våra ingenjörer och indu-
strimän ha i stor utsträckning begivit sig utomlands för att
där under längre eller kortare tid utöva verksamhet. I så-
dana fall kan man tala om teknisk export härifrån till ut-
landet. Emellertid ha ofta dessa svenska tekniker endast
haft för avsikt att samla praktiska eller teoretiska erfaren-
heter på utländsk botten för att efter hemkomsten nyttig-
göra dem i det egna landets tjänst. Detta representerar
importsidan av utbytet mellan svensk teknik och utlandet.
Mirza exempel finnas på landsmän, som slagit sig ned i
utlandet och där gjort viktiga tekniska och industriella
insatser. Ett av de mest kända torde vara Bröderna Nobels
gärning för utnyttjande av oljekällorna i Baku. Dessa stora
anläggningar, till vilka många svenska ingenjörer varit
knutna, daterade sitt ursprung från 1875 och voro i famil-
jen Nobels händer till 1920, då de nationaliserades, sedan
bolsjevikerna krossat motrevolutionen i denna del av landet.
Det svenska innehavet av verken i Baku ledde på sin tid
till rätt stora leveranser från vår industri till Bröderna
Nobel. Bl. a. gjordes av svenska varv betydande insatser
vid byggandet av tanktonnage för transport av oljan och
dess förädlingsprodukter på de ryska floderna och kana-
lerna.
Tidsbegränsade insatser i utlandet ha Sveriges ingenjö-
rer gjort på många håll och på många områden. Vi kunna
sålunda påminna om de stora byggnadsarbeten i bl. a. Kina,
Turkiet och Iran, i vilka svenska tekniker tagit verksam
del, både som konsulterande, arbetsledare och entreprenö-
rer.
Det goda namn och rykte, som vårt lands ingenjörer för-
värvat, har i många uppseendeväckande fall medfört, att
svenska experter tillkallats, då det varit fråga om bemäst-
randet av svåra tekniska problem på utländsk botten.
En konstant export av tekniska kunskaper från vårt land
äger, kan man säga, rum i samband med utförseln av hög-
värdiga svenska industriprodukter. Ofta har nämligen
marknad skapats för dessa av utomlands verksamma svenska
ingenjörer.
Er annan form för export av svensk teknik till utlandet
må också nämnas. I många fall ha internationella pris-
tävlingar utlysts, när man velat försäkra sig om bästa möj-
OCH UTLANDET
liga kompetens vid lösningen av stora tekniska frågor. Det
har ganska ofta hänt, att svenska ingenjörer och arkitekter
även i denna form visat sig mäktiga insatser, som kunnat
konkurrera med all världens tekniska sakkunskap.
På en del områden har det internationella samarbetet
haft form av periodiskt återkommande kongresser. Svensk
teknik har därvid ofta kunnat göra sig gällande på ett för
vårt land hedrande sätt.
Samarbetet mellan länderna på standardiseringsområdet
har ofta ägt rum genom konferenser. Vad vi här kunnat ut-
rätta framgår bl. a. därav, att vårt land blivit central för
standardiseringen av kullager, ett utländskt erkännande av
den svenska teknikens överlägsenhet på detta område.
Så långt om den exportbetonade sidan av förhållandet mel-
lan det tekniska Sverige och utlandet. Vi skola nu även
nämna något om importen. ;
Det var förr vanligare än nu, att svenska ingenjörer helt
eller delvis skaffade sig sin teoretiska utbildning vid ut-
ländska tekniska högskolor. Som exempel på denna form
av teknisk import må anföras, att under flera decennier ett
ej ringa antal studerat vid den berömda tekniska högsko-
lan i Zärich. Många av dem ha sedermera intagit ledande
ställningar inom svensk industri.
På tal härom må framhållas, att professorerna vid den
nämnda högskolan i stor utsträckning varit utlänningar,
vilkas kunnighet Schweiz tagit till vara för undervisningen
vid sin högskola, vilken haft studerande från all världens
länder.
Denna form av teknisk import har blott undantagsvis
praktiserats i vårt land. Det har då gällt framstående re-
presentanter för våra grannländers teknik.
e utlänningar, som äro verksamma inom svensk industri,
äro förhållandevis få. Förr var det vanligare, att främ-
mande fackmän engagerades här i landet. Vår textilindu-
stri hade t. ex. under många decennier ett stort antal utlän-
ningar i sin tjänst.
Svenska ingenjörer skaffade sig tidigare ofta praktik ge-
nom anställningar i främmande land. Särskilt var detta
fallet i Förenta Staterna under de bägge decennierna på
båda sidor om sekelskiftet. Många av dessa emigranter
acklimatiserades och stannade kvar där ute för alltid, men
flertalet återvände hem med vidgade erfarenheter och
språkkunskaper, som de kunnat utnyttja i fosterlandets
tjänst.
Numera är detta — även bortsett från de av världskriget
begränsade möjligheterna — ej så vanligt som förr. Vi
ha själva kommit så långt i teknisk utveckling, att utlän-
ningar i stället resa hit för att lära.
Man får hoppas, att det internationella utbytet på tek-
nikens område skall återupptagas, när det en gång blir
fred. Under krigsåren ha utan tvivel utrikes gjorts många
värdefulla tekniska framsteg, vilka bli förborgade för oss
under krigsårens mörkläggning. Det tekniska utbytet mel-
lan oss och utlandet är, som i det föregående antytts, i
många fall så förknippat med handelsutbytet, att vi även
av denna grund emotse dess återupptagande med längtan.
4 draueus
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>