Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad är en grafisk tidtabell? Av Nils Hunnefelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAD ÄR EN
23
ER
|
4/
|
16
3
EEE HI GRAFISK
21
dl
[ fo
L
£5
9
| 37
;
uni
|
sil52
> TIDTABELL?
E: grafisk tidtabell — vad är det? Ja,
på den frågan kan man exempelvis
svara: den grafiska tidtabellen är värl-
-— dens enklaste, tydligaste, mest överskåd-
liga och lättanvändliga o. S. V., O. S. V.
N S ” S tidtabell. Efter dessa på varandra stap-
> - ST SEN SS TE fe lade superlativer frågar läsaren förmod-
RR Sd ligen: men vad är då en grafisk tidta-
8 S bell? Sedan han betraktat föremålet i
fråga närmare, frukta vi att han utbris-
NON ON ter: Det där! Det är ju ingenting annat
SS än ett sammelsurium av raka och sneda,
Nn a b
5 rutna och hela streck. 5;
5 BR 5 bu SIG Men låt oss nu studera den grafiska
ST Z M
NN
|
9
|/
7/2
58
NN
Jj28
|
i
il
/
o5)
SR tidtabellen närmare utan att på förhand
anse att den måste vara svårbegriplig.
Dy Tabellen avser tågtrafiken på den imagi-
al nära bandelen Högåsen-Vikingstad, be-
> mm ND J lägen någonstans i Sverige. Och nu till
detaljgranskningen!
Om vi först se på de lodräta linjerna,
så finna vi att 25 stycken grövre sådana,
vid ändarna numrerade från 0 t. o. m.
24, dela tabellen i 24 lodräta strimlor.
Y MS Varje sådan strimla betecknar en timma
” | av dygnet. Om vi hade tillgång till en
= R tabell ritad i mycket stor skala, skulle vi
SA sedan genom att draga 59 lodräta tun-
po — nare linjer kunna dela upp varje timma
Fr i 60 delar och alltså få ett streck för
ES varje minut. På ett litet format låter sig
CENEN SA detta ej göra; i den tabell som visas här
3 äro endast halvtimmarna utmärkta med
en tunnare linje. Övriga tidpunkter får
RS man uppskatta på ett ungefär, vilket ju
ej bör vara så svårt. De exakta tidpunk-
3 terna för tågens ankomst och avgång äro
SEE för säkerhets skull utsatta, som vi kunna
se av figuren.
vo S -—802 Gå vi nu över till de vågräta linjerna,
så se vi, att vid var och en av dem står
ett stationsnamn, Högåsen, Bya o: s. Vv.
No Dessa linjer beteckna alltså stationerna,
och de äro dragna på ett avstånd från
varandra, som i viss skala motsvarar sta-
[
/3
/2
UG
2
45
20
i"
|.
1/0
Sa
4
NA S/T I
[2]
p
IN
5 I3/
os
oZ
2
48
20 /q
Pp
8
JO
!
7
(
|
I
|
N ök
4 IN 4
3/1l/02
53
| 7
30
2
T
2
20
>
oo 130
|
6
( X
sT
[UL |
46
|
I
Ex
I
|
LYydH
| |
I
09
[0]
Sv
O6,
45 |
+ tionernas verkliga avstånd. Man kan
t. ex. låta en millimeter betyda en kilo-
meter.
M Oc nu slutligen till de sneda strecken!
Det är de som egentligen intressera
5 oss; de betyda nämligen de olika tågen.
. Tag t. ex, och följ det streck, som är
markerat ”1”, d. v. s. tåg nummer 1. Det
utgår tydligen från Högåsen klockan 6.02,
5 passerar Bya kl. 6.12 och ankommer till
Mosjö kl. 6.26. Där blir det ett avbrott
i linjen, vilket utgör det grafiska uttryc-
9 ket för att tåget gör ett uppehåll, i detta
; fall på 10 min. Det avgår från Mosjö
5 TS kl. 6.36 och är kl. 6.46 i Vika. Där hän-
SN g NN ON der något. Vi kunna förstå det därav |
Z 3 vw Å N O V 9 att tåg nr 1:s linje korsas av en annan,
og 3 H GU C X oj N 9 markerad KOR: Men vad händer? lek, det
dy 0 & 0 I 3 Oo v S AS är lätt att förstå, om vi tänka på att tåg ; |
Koj SN (4) SS X < - 2 Ö 2 nr. 2 omkring kl. 6.00 befinner sig i Ur-
20 la SEN 4 9 SJ S Qq & S serum, kl. 6.20 i Stigen, kl. 6.29 i Ekaby
och kl. 6.44, d. v. s. samtidigt med tåg nr
10 TEENIE för ALLA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>