Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad är en grafisk tidtabell? Av Nils Hunnefelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
———
RE a
moc—LA]
Förf.: teknolog
Nils Hunnefelt.
1 i Vika: ett tågmöte föreligger. En
stund efteråt befinner sig nr 1 på väg
mot Ekaby och nr 2 mot Mosjö.
Vi se, att alla tåg i riktning från Hög-
åsen mot Vikingstad luta åt ett håll, me-
dan alla i motsatt riktning luta åt andra
hållet. Det inses också, att ju högre ett
tågs hastighet är, desto brantare blir lut-
ningen hos den motsvarande linjen. Sta-
tionsavstånden äro ju desamma; minskas
gångtiden mellan två stationer, så måste
ju tåglinjen få en brantare lutning. Man
ser alltså omedelbart, att tågen 11, 12, 13
och 14 gå långsammare än de övriga. De
äro också godståg. Tågen 11 och 12 äro
fjärrgodståg, som endast stanna vid de
större stationerna: linjerna bli obrutna
längre sträckor. Tågen 13 och 14 där-
emot äro lokalgodståg och ha längrt
uppehåll vid alla stationer: alltså komma
deras motsvarande linjer att bli brutna.
Om vi titta på stationen Ekaby vid
halvtiotiden på förmiddagen, finna vi
exempel, ej på tågmöte, utan på förbi-
gång. KI. 9.25 anländer godståg nr 13.
Efter cirka 20 minuter, kl. 9.48, kommer
persontåg nr 3 och har endast ett kort,
kanske minutlångt uppehåll, som ej syns
på tåglinjen i denna lilla skala. Efter
ytterligare 12 min., kl. 10.00, sedan tåg
nr 3 hunnit till Stigen, kör så godståget
vidare. ) I
J> detta är gott och väl säger läsaren,
men vad-är det egentligen som moti-
verar- de där överorden i början om åskåd-
lighet, tydlighet o. s. v.? Det är väl lika
lätt att slå upp ett visst tåg i en vanlig
tidtabell som att avläsa tiderna på den här
ritningen? — Detta är alldeles riktigt.
Vill man bara veta tågtiderna för ett
visst redan bestämt tåg, då är en vanlig
anslagstidtabell eller Sveriges Kommu-
nikationer lika användbar. Men antag
att det gäller att få en överblick över de
olika reselägenheterna mellan två orter,
t. ex. Vikingstad och Ekaby. Då ser man
genom en blick på den grafiska tabellen,
att uppresa kan ske med nr 4 från Vi-
kingstad kl. 7.16 och att man är i Ekaby
kl. 8.45. Sedan har man fyra olika tåg
att resa tillbaka med samma dag. Ome-
delbart kan man säga, att man då har
respektive cirka 1, 4, 8 och 11 timmar på
sig. Reser man åter med nr 6 har man
den dagen endast nr 7 och 9 att åka till-
baka med och uppehållet i Ekaby upp-
skattas omedelbart till cirka 3 respektive
6 timmar.
Ännu bättre framträder överskådlighe-
ten, då man önskar undersöka anslut-
ningsmöjligheterna vid en övergångssta-
tion. Om man då har grafiska tabeller i
samma skala för båda de linjer man skall
begagna tillgängliga, viker man helt en-
kelt den ena, eller om det inte behövs,
bara lägger den ifrågavarande stationens
linjer på de båda tabellerna mot var-
andra. Därefter ser man ju omedelbart
vilka tåg som ha förbindelse med var-
andra och hur länge man behöver vänta.
Ju längre järnvägssträcka man vill över-
blicka, desto mera framträder den gra-
fiska tabellens fördelar.
De är inom järnvägstjänsten som den
grafiska tidtabellen finner sin huvud-
sakliga användning. Där är den också
oumbärlig. För varje järnvägslinje i Sve-
rige uppgöres vid tidtabellsskiftena en
grafisk tidtabell, som sedan tryckes i stor
upplaga och utsändes till stationerna för
internt bruk. På tågledareexpeditionerna,
d. v. s. de centrala ställen varifrån tåg-
trafiken dirigeras, medger den grafiska
tabellen en snabb översikt över tågläget.
Antag att ett tåg blir utsatt för en för-
sening. Följden blir att mötesplatserna
för tåg i andra riktningen och eventuellt
även förbigångar måste flyttas från en
station till en annan. Med den grafiska
tabellens hjälp ser tågledaren omedel-
bart, hur detta bör ordnas för att med-
föra minsta tidsförlust för de berörda tå-
gen. Vi kunna antaga att tåg nr 1 i vår
tabell har blivit cirka 30 minuter förse-
nat. För att inte sinka tågen 4 och 14,
som i vanliga fall ha möte med nr 1 i
Dalnäs respektive Stendalen, måste allt-
så mötesplatserna ändras. Antag att tåg-
ledaren får rapport om att nr 1 kan be-
räknas avgå från Ekaby kl. 7.30. Han
drar då en linje igenom denna tidpunkt,
parallell med linjen för nr 1. (Se den
streckade linjen i figuren). Den ungefär-
liga skärningspunkten med nr 4 blir i
Urserum och med nr 14 i Dalnäs. Sedan
det är gjort — i detta fall var ju saken
ganska enkel; svårare passningsuppgifter
kunna förekomma — utfärdas order till
de berörda stationerna om mötesändrin-
garna.
Att den grafiska tidtabellen verkligen
gör skäl för allt berömmet i ingressen
har kanske till någon del bevisats med
dessa rader. De flesta komma nog i
alla fall att se på den med ett visst miss-
troende. Tyvärr äro väl vi utanför järn-
vägsmännens krets som uppskatta den
grafiska tabellen så få, att Kungl. Järn-
vägsstyrelsen ej skulle se sig föranlåten
att vidtaga någon åtgärd, om vi lade in
en vördsam anhållan om att stationernas
väntsalar måtte förses med en uppsätt-
ning dylika. Men för de resenärer, som
en gång lärt sig förstå och därmed upp-
skatta den, skulle den erbjuda mycken
lättnad.
TEKNIK för ALLA 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>