Fig. ?. Ramgjutning. Om ni låter göra eller gör hjulen själv, så tag måtten från fig. 8. Diame- tern är icke angiven. Den tar man från arbetsritningen. Så länge vi inte ha hjul, sätta vi in stycken av silverstålet i axelhålen och såga ut bottenplattan, i vilken borras -A a Flärshöjd- 065-085 / Ba Flärstjacklek = 035 « C- bjolringens bredd- lr . D 3 Kjulets bred «2.5 + » Lo lererey sng | AE E = radie eul vitrimer tig-1. RT, 23 Fig. 8. Hjul- och motorhjulsmått. P= WPrskjotna Kköppel- svåags lager. hål för fastsättning vid ramen mellan bägge ändar och närmaste axel. Mot- svarande hål för fastsättningen tas upp i ramgodset. Ett större rektangulärt hål, 7 mm brett och 17 mm långt, för snäckdrevet borras också upp och filas rent. Använd något mindre hål än dia- metern på den skruv ni tänker använda för hopskruvningen och låt sedan skru- ven gänga sig själv i det tillräckligt mjuka godset. Användes zinkreglering, måste gängtapp användas. 24 TEKNIK för ALLA Ramen är färdig, utom ytterstyckena över löphjulen. Av plåt, 0,25 mm — ny- silver- eller mässingsplåt, kanske också bleckplåt, klippes eller sågas två styc- ken sådana enligt fig. 5. De böjas enl. anvisningen, sedan först två skruvhål tagits upp för fastsättning vid över- byggnaden. «Observera att plogjärnen som de yttersta spetsarna kunna kallas, skola bockas, så att de framifrån sett täcka löphjulens hjulringar. Detta gö- res dock först sedan hjulen monterats. Om man lägger ramen ”på rygg” och de båda ytterstyckena (fig. 5) i dess förlängning å ömse sidor, kan man lämpligen löda ihop de tre delarna. Sta- biliteten växer. Enligt fig. 9 utsågas : slutligen ur metall — 3 mm tjock — två stycken kåpor för motorhjulet, vilka lödas på ramverket. Glöm inte de två skruvarna. Det är två cylindriska skruv- huvuden som lödas på kåpan. Ännu enklare är att ur balsa eller papp skära ut kåporna. Skruvarna ersättas då med små bitar av rundstav i trä, vilka lim- mas på. Nästa gång: Koppelstänger och motor. Copyright förf. och TfA. SKRUVAR SV 4 0 uf V) fp (2) 4 null å Fig. 9. Gör 2 plattor. Hel skala för HO. Avregistrerade bilar måste underhållas KAK har gjort en teknisk utredning, i vilken man konstaterat, att de allra flesta av de sedan krigsutbrottet stilla- stående och avregistrerade bilarna vid det här laget äro praktiskt taget värde- lösa och att deras försäljningsvärde i nuvarande stund icke överstiger något eller några hundratal kronor oavsett inköpspris. Icke ens halva antalet ägare till avregistrerade bilar har låtit bilen erhålla den garagevård, som oundgäng- ligen erfordras för att korrosions- och andra förstörelseprocesser ej helt skola fördärva ett dyrbart material, som dess- utom med tiden komme att bli ännu dyr- barare, eftersom det torde uppstå stor brist på användbara bilar efter freds- slutet. Det behövs ingen siareförmåga för att inse, att de välskötta bilarna vid denna tidpunkt komma att stå i mycket högt pris. Det är därför en helt enkelt synnerligen god affär att låta en fack- ES då och då se om den avregistrerade ilen. Det är alltså icke nog med att biläga- ren då och då kontrollerar att vagnen står kvar i garaget. Det behövs betyd- ligt mera ingående undersökningar än så för att bilägaren icke skall göra någ- ra förluster. Det erfordras en fullstän- dig söndertagning och översyn av alla vitala delar hos bilen, vilka delar sedan måste behandlas på sådant sätt, att de fullständigt skyddas mot korrosion. Vis- serligen är det i grevens tid att börja denna översyn nu, men om vi icke skola lida allvarliga enskilda och nationella förluster behövs det ett krafttag på det- ta område för att rädda vad som räddas kan. I nästa nummer skola vi delge våra läsare en hel del goda råd för skötseln av den avregistrerade bilen, vilka fram- lagts av servicechefen för General Mo- tors, ingenjör A. Wennerholm, vid avslu- tandet av en mästarekurs för bilrepara- törer vid Statens Hantverksinstitut. En kolgasrenare utan dukar har kon- struerats och patentsökts av hr T. Pet- tersson i Uppsala. I stället för duk an- vänder han en speciell massa i en sär- skilt utformad cylinder. Förutom den vanliga funktionen som renare av gasen har denna massa även förmåga att ab- sorbera gas, varigenom den i viss mån kan tjänstgöra som gasreserv.