- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 16. 17 april 1942 /
7

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk utbildning, av B. Traneus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

e högre tekniska utbildningsmöjlighe-

terna datera sig i vårt land från 1820-
talet. I och med industrialismens genom-
brott i mitten av seklet uppstod behov
av lägre teknisk undervisning. Ett antal
skolor för detta ändamål tillkommo på
1850-talet. Sedan dess har med jämna
mellanrum frågan om våra tekniska un-
dervisningsanstalter varit aktuell. Som
bekant sysslar f. n. en sakkunnigkom-
mitté med denna angelägenhet. Det kan
fördenskull vara av intresse att lämna
några synpunkter på den tekniska utbildningen här i landet.

Av orsaker, som torde vara tämligen självklara, tänker man
främst på industrien som användningsområde för teknisk ar-
betskraft, Redan i den tekniska undervisningens barndom äg-
nade sig emellertid de utexaminerade ingenjörerna åt många
utanför det industriella arbetsfältet liggande levnadsbanor.

Sålunda visar en statistik över 203 under åren 1829—39
från den nuvarande Chalmers Tekniska Högskola utexamine-
rade ingenjörer, att 39 Jo av dessa ägnade sig åt industriell
verksamhet. 22 Jo hade sin utkomst av handel och 17 > av
hantverk. Navigation hade lagt beslag på 9 20 och militär-
yrket på 8 Zo. Återstående 5 7 ägnade sig åt fortsatta stu-
dier samt åt lantbruk.

ör att få en bild av hithörande förhållanden i våra dagar

har författaren genomgått 10 slumpvis utvalda sidor av
Svenska Teknologföreningens matrikel för 1941 och gruppe-
rat däri upptagna 237 ingenjörer efter deras olika arbets-
områden. Denna undersökning gav följande resultat.

Inom industrien voro 40 9 och i statstjänst 25 2 syssel-
satta. Såsom konsulterande ingenjörer, arkitekter och patent-
ombud voro 12 7 verksamma. 6 9 hade sitt levebröd från
kommunaltekniska arbetsområden. En diversegrupp på 5 90
hade sysselsättning som lärare, inom organisationer samt hos
banker och försäkringsbolag. 414 9 voro verksamma som
tekniska affärsmän och 4 90 inom entreprenörväsendet. Slut-
ligen innehade 312 Yo befattningar hos privatägda järnvägar
och kraftverk.

Nu får man naturligtvis ej överskatta betydelsen av en
statistik, som endast omfattar 237 av Teknologföreningens
4343 medlemmar, så mycket mera som dessa å sin sida endast
representera en del av hela landets ingenjörer.

Med denna reservation är det emellertid påfallande, att de
industriellt verksamma ingenjörerna motsvara praktiskt taget
samma andel nu som för 100 år sedan. Industriens och bergs-
hanteringens arbetarantal låg 1829 i trakten av 20.000 mot
omkring 563.500 det senaste normalåret: 1939. Det skulle
därför legat nära till hands förmoda, att den procentuella an-
delen av de industriellt verksamma ingenjörerna skulle under
denna tid ha ökats.

Förklaringen är givetvis, att vårt samhällsmaskineri allt
mera och mera utvecklat sig till en teknisk apparat av stora
dimensioner, varigenom behovet av teknisk arbetskraft för
icke industriella ändamål undergått en ständig ökning. För
att blott nämna ett par exempel så faller hela den storartade
utvecklingen av våra kommunikationer under de senaste 100
åren. Våra städers tekniska inrättningar datera sig från

införandet av kommunalstyrelse för 80 år sedan. Den elek-
triska kraftöverföringen, som i alla sina förgreningar tar
mycken teknisk arbetskraft i anspråk, har endast 50 år på
nacken. 0O.s. v.

r nationalekonomisk synpunkt måste emellertid industriens

ingenjörer placeras i främsta rummet. Orsaken härtill kan
i koncentrerad form uttryckas så, att Sverige lever på sin
industri. Även i dag, då dess tidigare exportmöjligheter äro
starkt begränsade, är detta ett faktum. Istället för att indu-
strien förr genom sin export finansierade vår import, har den
i nuvarande tid den ej mindre viktiga uppgiften att i möj-
ligaste mån göra oss oberoende av den stoppade importen.

Det lider intet tvivel, att industriens behov av tekniskt ut-
bildad arbetskraft i framtiden kommer att stiga. Bland skä-
len härför må följande anföras.

Den ökade tekniskt-vetenskapliga forskningen blir sålunda
ett fält, där ingenjörerna komma att få en massa nya arbets-
uppgifter. Rationaliseringen är ett annat arbetsområde, som
trots vad som redan blivit gjort måste växa ytterligare. Det
förtjänar vidare ihågkommas, att Sveriges industri för sin
försörjning, framför allt på exportmarknaden, är inställd
mera på kvalitets- än på priskonkurrens. Denna inriktning,
som torde bli ännu mera utpräglad efter kriget, för med sig,
att försäljningen måste skötas av folk, som kan tala ett
tekniskt språk, d. v. s. ingenjörer. Till sist vågar man nog
tro, att tendensen att ersätta handarbete på olika områden
med maskinella hjälpmedel kommer att fortsätta och med-
föra ökad sysselsättning åt industrien och därmed stegrat be-
hov av tekniskt utbildade arbetskrafter.

i ha hittills huvudsakligen haft ingenjörer med högskole-

kompetens i tankarna. Emellertid finnas en mängd upp-
gifter både inom industrien och på andra områden, där tek-
nisk personal med lägre utbildning är fullt användbar. Denna
senare är fördenskull också en viktig angelägenhet. Ju mera
vår industriella produktion utvecklas i kvalitetsbetonad rikt-
ning, desto viktigare är det, att den tekniska kompetensen
sträcker sig långt ner i graderna.

Om behovet av arbetskraft med lägre teknisk utbildning vitt-
nar f. ö. det faktum, att en mängd privata skolor uppstått
med dylik utbildning på sitt program. Efter allt att döma är
deras elevantal i ständigt växande, men trots detta råder f.n.
brist på teknisk arbetskraft.

En intressant företeelse på det tekniska undervisningsom-
rådet är, att korrespondensinstituten tagit upp tekniska kur-
ser i sina program. Detta möjliggör att kombinera förvärvs-
arbete med teknisk utbildning, vilket är av särskild betydelse
för våra arbetare, som av ekonomiska skäl måste bedriva even-
tuella studier parallellt med arbetet för sin utkomst. Sveri-
ges arbetare utgöra redan nu genom sin tekniska läggning och
sitt sinne för precisionsarbete en värdefull tillgång. Denna
kommer att stiga i värde, om deras medfödda och förvärvade
praktiska kunskaper kompletteras med teoretiskt vetande.

lj daaueus

TEKNIK för ALLA 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-16/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free