Men bra karl reder sig själv, heter det, och därför så göra vi oss först en trim- skruvmejsel med ett långt skaft av ebo- nit, trä e. d. och med en så liten metall- mejsel som möjligt. Klart för trimning: tag in lokalstatio- nen, den brukar höras om än svagt i en otrimmad mottagare och trimma först mellanfrekvensen. Skruva på trimskru- varna till första mellanfrekvenstransfor- matorn (den med toppanslutning för rö- ret) och justera, tills ljudet hörs så starkt som möjligt. Tag därefter den andra mellanfrekvenstransformatorn och gör likadant. Vid all trimning skall den automatis- ka volymkontrollen vara urkopplad, var- för vi koppla ihop punkten E vid 10 megohms-motståndet med chassiet. Så skola vi trimma <spolsystemet! Först ta vi in en långvågsstation i den högfrekventa änden på skalan, d. v. s. änden med kortaste våglängden, och trimma oscillatortrimmern till maximal ljudstyrka. Sedan flytta vi oss till den långvågiga änden och justera oscillator- trimmern, tills maximal ljudstyrka erhål- les. Ställ därefter oscillatortrimmern i ett mellanläge och trimma om mellanfrek- vensen. Upprepa dessa operationer tills skalan stämmer. Trimma <gallerkrets- trimmern till maximal ljudstyrka i den högfrekventa änden. Justera paddingen så, att apparaten går fint över hela ska- lan och gör en slutlig finjustering av mellanfrekvensen. Därefter får denna ej röras. Varje trimningsoperation får na- turligtvis utföras flera gånger tills re- sultatet blir så bra som möjligt. Genom att prova sig fram kommer man snart underfund med de rätta handlagen och den riktiga tekniken. Vid trimning får man akta sig, så att man inte gör kortslutning mellan trim- mern och skärmburken på mellanfre- kvenstransformatorn. Om inte annat så sparar ni anodbatteriet på det viset. För att få skalbelysning till apparaten kan man montera in ett extra batteri och en strömbrytare på t. ex. klangfärgskon- trollen, som tänder och släcker belys- ningen. Det har visserligen funnits lam- por för 11/2 volt i marknaden, men dels äro dessa dyra och dels dra de mycket ström i förhållande till ljusut- bytet. Den bästa lösningen är alltså ett MATERIAL-SPECIFIKATION ce Spolsystem Y 2-Gang vridkondensator Stationsskala med drivanordning Chassi Rör I A 7 G Rör 1 N 5 G Rör 1 H53 G Rör 1Q 5G Rörskärmar Potentiometer P utan strömbrytare Potentiometer S med strömbrytare MF-transformatorer Rörsocklar 8-poliga octal Högtalare med utgångstransformator Glimmerkondensatorer Rullblocks-kondensatorer Motstånd Elektrolytkondensator 16 mF. 150 Volt Elektrolytkondensator 25 mF 10 Volt Antennbussning, isolerad Antennbussning, vanlig Rattar Anodkontakter Kabelskor Högfrekvensdrossel HED Anodbatteri 90 eller 120 V. Glödströmbatteri 1.5 V. » Låda SU. ” , ERRHENNRFKHFHKFKHOORFKRNEKHÄWHKHHKHKERHHHH "Hyr man bygger en 4-rörs batterisuper”” 1942 års radiokatalog sändes gratis och franko på begäram! NATIONAL RADIO MÅLAREGATAN 1, STOCKHOLM En komplett byggsats till i detta nummer beskriv- na 4-rörs batterisupern leverera vi med samtliga delar rör och 5” P. M. högtalare exkl. låda och batterier enligt material- specifikation till: Kr. 120: - 20 TEKNIK för ALLA 1 IOPCLUCTEN 11 L d L EE a OLKO ÅR VO 205 SMA Ci TA RN | I [IJOr FA [-] L FvV0005 Us IC = C EA ficklampsbatteri och 4 1/2—5 volts skal- PEETER i lamphållarna på ska- an. När man experimenterar med en bat- teriapparat, bör man lägga ett motstånd på 1000—2000 ohm i serie med plus-led- ningen från anodbatteriet. Skulle det bli en kortslutnihg genom en skruvmejsel e. dyl., så skyddas i regel rören mot överbelastning. x