- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 16. 17 april 1942 /
27

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omlindning och beräkning av småmotorer, av Tore Porsander. Del 3: Omlindning av små likströmsmaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- .

OMLINDNING och beräkning av
SMAMOTORER

DEL 3: Likströmsmaskinens huvuddelar ha vi redan stiftat bekantskap med lik-
EE som också med betydelsen av shuntmaskin, seriemaskin och kompoundma-
skin (se TfA nr 23). De egentliga huvuddelarna äro ju den yttre, stillastå- p

OMLINDNING AV SMÅ ende delen, kallad statorn, och den inre roterande delen, kallad rotorn, an- =
karet eller ibland armaturen. Den för likströmsmaskinerna nödvändiga =

strömvändningen åstadkommes i den på ankaret fastsittande kommutatorn

LIKSTRÖMSMASKINER eller strömsamlaren, varifrån strömmen uttages medelst kolborstar. -

2 Statorn och den magnetiska kretsen
Av civiling enjor Statorns huvudsakliga uppgift är att åstadkomma det erforderliga elek-
tromagnetiska kraftfältet, förutom att den även skall uppbära lager för ro- SES
TORE PORSANDER torn jämte borstbrygga och uttagningsanordningar. Huvuddelen i statorn 30
utgöres av statorringen eller magnetringen (1 i fig. 13 och 14), på vars in- 3
sida maskinens poler är fastskruvade. Antalet poler kan variera alltefter 4
maskinens storlek och varvtal från två hos små maskiner med högt varvtal
till ett stort antal hos stora långsamgående maskiner. Hos små generato-
rer och motorer för exempelvis bildrift är poltalet praktiskt taget alltid 2 |;
eller 4 för att i enstaka undantagsfall uppgå till 6. Hos små motorcykel- 3
generatorer kan man ibland även finna blott en pol, vilken emellertid i be- II
räkningsavseende är att betrakta som en generator med 2 poler, där båda Fes
polerna sammanslagits till en enda. S
I fig. 13 framställes schematiskt en tvåpolig likströmsmaskin och i fig. 14 =
återfinnes på samma sätt en fyrpolig maskin. I båda bilderna äro medel-
kraftlinjerna inritade, för vilka den magnetiska kretsen kan beräknas. Den-
na magnetiska krets är sammansatt av flera i serie kopplade delar, varför
vid en beräkning av denna varje sådan del måste beräknas med avseende
på erforderlig fältstyrka (in) Av/cm för att man enligt formel (19) skall
erhålla en uppgift om det nödvändiga ampérevarvtalet IN hos varje fält- 2
spole. De olika delarna hos denna magnetiska krets kallas i ordning räk-
nat för: magnetring (1), pol (2), luftgap (3), tandskikt (4) och ankarring
(5). De båda sistnämnda tillhöra ankaret, vilket ju också bildar en del
av kretsen. Då man vid uppdelningen av en magnetisk krets för beräknin-
gen bör särskilja lika många delar, som man har olika värden på material
och induktioner i kretsen, borde vi ha avskiljt ännu en del, nämligen den
s. k. polplattan, varmed själva polen avslutas mot luftgapet. Denna del ES
har ju betydligt större area än själva polen, varför dess induktion blir avse-
värt mindre. Just av denna anledning blir emellertid det ampérevarvtal,
som erfordras för framdrivning av flödet genom polplattan, så pass litet vid
sidan om de andra delarna, att vi vid denna beräkning, som ju icke gör
anspråk på noggrannhet eller fullständighet, helt kunna försumma dess

OSKAR AE inverkan.

SEGT å Som de båda bilderna visa, kan man alltid uppdela det magnetiska fältet
Tidigare artiklar i likströmsmaskiner i symmetriska delar, lika många som antalet poler.
Vidare måste man vid beräkningen se upp med att flödet i magnetringen
; | delar sig åt båda håll, varvid på grund av symmetrien halva flödet går åt
1 denna Ser1e ha ER ET Samma sak gäller för ankarringen hos maskiner med mera
än två poler.
ATEN : Tyvärr visar det sig emellertid att hela det flöde, som går igenom mag-
Var införda I ny netringen (1) och polen (2) icke kommer luftgapet tillgodo, då en del
kraftlinjer taga genvägen mellan polerna genom luften. Dessa kraftlinjer
tillhöra det s. k. läckflödet i maskinen, varmed menas, att detta flöde icke
KT 9 !H och V&S av bidrager till strömalstringen utan läcker bort till ingen nytta. Alltefter
FARS antalet poler och maskinens konstruktion kan detta flöde variera mellan
10 och ungefär 25 Z av det genom polerna passerande totala flödet. Detta

Teknik för Alla innebär med andra ord, att om man beräknar den magnetiska kretsen, får

man icke räkna med samma flöde genom hela kretsen, utan för delarna

Nr / 3, 4 och 5 blott räkna med 90 till 75 Z av det flöde, som går igenom delarna 2

we RR

TEKNIK för ALLA 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-16/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free