H> Ni en öppen spis i Er sportstuga eller villa, som vållar mycket besvär genom att röka in? Saken är oftast. gans- ka lätt avhjälpt, bara man vet hur man bör gå till väga i varje särskilt fall. I många fall är orsaken till dåligt drag i en öppen spis att söka i felaktig utformning av själva spisen och de när- mast befintliga rökgångarna. ”A” på fig. 1 visar sålunda en felaktigt kon- struerad spis, där den kalla luften i skorstenspipan strömmar ner och drar med sig röken från eldhärden ut i rum- met. Genom att göra en ”hylla” enligt ”B” på fig. 1 blir luftcirkulationen och röksugningen en helt annan, såsom fram- går av pilarnas riktning, och resultatet blir gott drag i den öppna spisen. I en redan färdigbyggd spis är det dock näs- tan alltid svårt att utföra detta änd- ringsarbete på grund av svåråtkomlig- heten av de berörda detaljerna. Då kan man tillgripa ett annat sätt, nämligen det som visas på fig. 2. Av den lilla sektionsskissen till vänster se vi, hur en tegelstensrad borttagits i kanten på den sneda ytan enligt ”A” på fig. 1. En plåt- skärm av tjock svartplåt fastsättes en- ligt figuren, och man erhåller samma luftcirkulation och röksugning som åskådliggöres av ”B” på första figu- ren. För fastsättningen av plåtskärmen 24 TEKNIK för ALLA Mr Hobby lämnar här några råd och anvisningar för felens avhjälpande användes s. k. härdade drivskruvar av Parker-Kalons fabrikat eller självgäng- ande plåtskruv av samma fabrikat. I många fall är återigen spisöppningen för stor i förhållande till skorstenspi- pans dimensioner. Resultatet blir otill- räckligt drag och därmed följande olä- genheter. Öppningen kan förminskas på ett enkelt sätt enligt fig. 3. En skärm av svartplåt anbringas vid öppningens övre kant, och fastsättningen sker på samma sätt såsom förut beskrivits. Dåligt drag i den öppna spisen kan även bero på andra orsaker än de hit- tills nämnda. Skorstenspipans väggar kunna exempelvis vara belagda med ett mycket tjockt sotlager, och andra förore- ningar kan ha fallit ner från omgivan- TSKRUV Å DEN NYA ÖPPNINGEN k SVARKSANGANOR PL. de träd ete. Blir draget trots en noggrann sotning ej bättre, kan felet ligga i att skorste- nen är för låg i förhållande till taknocken. <:Skor- stenspipan bör un- der alla förhållan- den vara åtmin- stone 0,9 å 1 me- ter högre än tak- nocken, och på för vinden fritt utsat- ta ställen måste ofta en röksugare monteras på skor- stenen. Ett annat enklare sätt att upphjälpa draget visas på fig. 4. Först tillverkas ett rör av svartplåt, passande inuti skorstenspipan. Rörets övre kant bör sitta ca 20 cm högre än skorstens- kanten, och utrymmet mellan röret och skorstenskanten utfylles med cement i en konkav linje enligt detaljskissen överst till höger på fig. 4. I stället för plåtrö- ret kan man givetvis använda sig av eldfast tegel, som muras fast upptill på skorstenen. Utfyllningen med cement- murbruk sker därpå på samma sätt som i det förut beskrivna fallet. Detta ar- rangemang har — såsom synes av detalj- skissen på fig. 4 — den fördelen, att den kalla luftströmmen följer utmed de kon- kava ytorna utan att förorsaka några hämmande virvelströmmar, såsom an- nars skulle ha varit fallet. Mr Hobby. SA rt Rör AV TJOC SVARTPLÅT