”Sländan” TfA:s FOLKBÄT VII. 1 14 slutade vi med, att spanten gjordes i ordning och eventuellt la- des i vatten för att bättre kunna ba- Sas. Bästa sättet att basa spanten är att använda bastrumma och ånga. En bastrumma kan man slå ihop av 4 st 3/4” eller 1” bräder, 4 å 5” breda. Fig. 1 visar, hur bastrumman göres. Ena änden skall vara tät och den and- ra försedd med en lucka, antingen på gångjärn eller också konisk, så att den kan tryckas fast i öppningen. Bas- trumman invändigt måste vara minst lika lång som längsta spantet. För att spanten ej skola ligga på trummans botten, fastsättas några runda pin- nar i dess väggar. Dessa gå från ena sidan till den andra. Trumman kan lämpligen placeras på några ben, så att man under densamma kan placera ångpannan och eldhärden. För ångkokningen passar bäst en 25- liters bensinkanna, men även en mind- re, t. ex. en 5- eller 10-liters, går att använda. Ångan ledes från kannan till trumman genom ett kort rör, men man kan även göra ett så stort hål i trummans botten, att halsen på kan- nan går direkt upp i trumman. Fin- nes ej spritkök tillgängligt, kan kan- nan sättas direkt på en vedeldad spis. Huvudsaken är ju, att vattnet i kan- nan kokas och att vattenångan går upp i trumman. Innan basningen sker, måste man märka ut i båten, var spanten skola sitta. Som ritningen visar, skall det vara 200 mm från mitt till mitt på spanten. Det blir då 3 st spant mel- lan varje gavel. Gavlarna skola sedan tägas bort. På de ställen, där de sut- tit, skola spant insättas, alltså I spant vid varje gavel. Mät sedan av på kölen tredje, sjätte och översta bordet i fyra lika delar och sätt av märken oc ni inte förrän just SÅ kommit på den goda idén att | bygga en båt, så är det ändå inte för sent. Ingenjör Jac. M. Iversens artiklar om Slän- dan ha varit införda i TfÅ nr 4—6—8—10—12—14. Skaffa eder dessa tidningar och sätt igång bygget. Komplett sats (7 blad )av de- taljerade ritningar till ”Slän- dan” kan rekvireras från | Teknik för Alla, postbox 3137, Stockholm 3. 12: — kronor, vari licensav- Kostnaden är giften ingår. Varje ritning är numrerad och gäller såsom li- cens för byggande av en båt. | AA sl Basltrumma ov o DB RE le på denna. Om man delar in trån gav- larnas förkant till förkant, komma märkena att visa, var spantens för- kant skall ligga. Om man utgår från gavlarnas akterkant, komma märkena att markera spantens akterkant. Dela ej upp avståndet mellan gavlarnas för- och akterkanter i fyra lika delar. Avståndet mellan spanten blir då ej korrekt och det är givetvis alltid trev- ligt att se en båt med riktigt liggande spant. Nu är avståndet mellan gavlar- nas mittlinjer 800 mm, mätt paral- lellt med båtens mittlinje. Där båtens sidor avsmalna (i aktern och fören), blir avståndet mellan gavlarna mätt längs bordläggningen givetvis större. Man måste därför dela på så sätt, att det blir jämnt avstånd mellan spanten. Tag en rätvuxen furulist av ca 2,2 MX20X3 å 4 mm, böj in den och placera den vid spantmärkena. Rikta in listen, så att den ligger jämnt och märk av vid varje bords överkant med en skarp blyerts. Gör ej onödigt stora och fula märken. Är man två om detta arbete, går det myc- ket lättare. Är man däremot ensam, kan listen fastsättas på ena sidan med en skruvtving. Innan spanten basas in, böra hål för kopparspiken borras. Fig. 2 visar fastsättningen av spantet till bordlägg- ningen. Av stor vikt är, huru hålen borras här. Det skall göras, som skis- sen visar och ej, som angivits med de streckade linjerna. SS: snart ångpannan uppeldats och trumman blivit varm, inlägges 3 —s5 spant i den sistnämnda, varpå loc- ket tillslutes väl. Huru lång tid det tager för spantet att bli mjukt, beror på ångan och träets konsistens. Man måste prova sig fram för att komma underfund med detta. För varje spant, som uttages, inlägges ett nytt. På det- ta sätt har man alltid mjuka spant till TEKNIK för ALLA 25