Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Sländan“ — TfA:s folkbåt. VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Sländan”
TfA:s FOLKBÄT
VII.
1 14 slutade vi med, att spanten
gjordes i ordning och eventuellt la-
des i vatten för att bättre kunna ba-
Sas.
Bästa sättet att basa spanten är att
använda bastrumma och ånga. En
bastrumma kan man slå ihop av 4 st
3/4” eller 1” bräder, 4 å 5” breda.
Fig. 1 visar, hur bastrumman göres.
Ena änden skall vara tät och den and-
ra försedd med en lucka, antingen på
gångjärn eller också konisk, så att den
kan tryckas fast i öppningen. Bas-
trumman invändigt måste vara minst
lika lång som längsta spantet. För att
spanten ej skola ligga på trummans
botten, fastsättas några runda pin-
nar i dess väggar. Dessa gå från ena
sidan till den andra. Trumman kan
lämpligen placeras på några ben,
så att man under densamma kan
placera ångpannan och eldhärden.
För ångkokningen passar bäst en 25-
liters bensinkanna, men även en mind-
re, t. ex. en 5- eller 10-liters, går att
använda. Ångan ledes från kannan
till trumman genom ett kort rör, men
man kan även göra ett så stort hål i
trummans botten, att halsen på kan-
nan går direkt upp i trumman. Fin-
nes ej spritkök tillgängligt, kan kan-
nan sättas direkt på en vedeldad spis.
Huvudsaken är ju, att vattnet i kan-
nan kokas och att vattenångan går upp
i trumman.
Innan basningen sker, måste man
märka ut i båten, var spanten skola
sitta. Som ritningen visar, skall det
vara 200 mm från mitt till mitt på
spanten. Det blir då 3 st spant mel-
lan varje gavel. Gavlarna skola sedan
tägas bort. På de ställen, där de sut-
tit, skola spant insättas, alltså I spant
vid varje gavel. Mät sedan av på
kölen tredje, sjätte och översta bordet
i fyra lika delar och sätt av märken
oc ni inte förrän just SÅ
kommit på den goda idén att |
bygga en båt, så är det ändå
inte för sent. Ingenjör Jac.
M. Iversens artiklar om Slän-
dan ha varit införda i TfÅ nr
4—6—8—10—12—14. Skaffa
eder dessa tidningar och sätt
igång bygget.
Komplett sats (7 blad )av de-
taljerade ritningar till ”Slän-
dan” kan rekvireras från
| Teknik för Alla, postbox 3137,
Stockholm 3.
12: — kronor, vari licensav-
Kostnaden är
giften ingår. Varje ritning är
numrerad och gäller såsom li-
cens för byggande av en båt. |
AA
sl
Basltrumma ov o
DB
RE le
på denna. Om man delar in trån gav-
larnas förkant till förkant, komma
märkena att visa, var spantens för-
kant skall ligga. Om man utgår från
gavlarnas akterkant, komma märkena
att markera spantens akterkant. Dela
ej upp avståndet mellan gavlarnas
för- och akterkanter i fyra lika delar.
Avståndet mellan spanten blir då ej
korrekt och det är givetvis alltid trev-
ligt att se en båt med riktigt liggande
spant. Nu är avståndet mellan gavlar-
nas mittlinjer 800 mm, mätt paral-
lellt med båtens mittlinje. Där båtens
sidor avsmalna (i aktern och fören),
blir avståndet mellan gavlarna mätt
längs bordläggningen givetvis större.
Man måste därför dela på så sätt,
att det blir jämnt avstånd mellan
spanten. Tag en rätvuxen furulist av
ca 2,2 MX20X3 å 4 mm, böj in den
och placera den vid spantmärkena.
Rikta in listen, så att den ligger
jämnt och märk av vid varje bords
överkant med en skarp blyerts. Gör ej
onödigt stora och fula märken. Är
man två om detta arbete, går det myc-
ket lättare. Är man däremot ensam,
kan listen fastsättas på ena sidan med
en skruvtving.
Innan spanten basas in, böra hål
för kopparspiken borras. Fig. 2 visar
fastsättningen av spantet till bordlägg-
ningen. Av stor vikt är, huru hålen
borras här. Det skall göras, som skis-
sen visar och ej, som angivits med de
streckade linjerna.
SS: snart ångpannan uppeldats och
trumman blivit varm, inlägges 3
—s5 spant i den sistnämnda, varpå loc-
ket tillslutes väl. Huru lång tid det
tager för spantet att bli mjukt, beror
på ångan och träets konsistens. Man
måste prova sig fram för att komma
underfund med detta. För varje spant,
som uttages, inlägges ett nytt. På det-
ta sätt har man alltid mjuka spant till
TEKNIK för ALLA 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>