- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 18. 1 maj 1942 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Trä som fibermaterial, av Erland Waldenström i Ymer - Foto-ABC

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(QQ) hn
Ne

==
) > 0
NDHOR

a P amn 1

jur ae da

TRA SOM FIBERMATERIAL

SA ovandningen av trä som fibermate-
rial förutsätter en förädlingsprocess,
varigenom den naturliga trästrukturen,
som bibehålles, rär det gäller sågade
trävaror eller fanér, upplöses på så sätt,
att de enskilda fibrerna friläggas. Detta
kan ske genom att den kittsubstans —
ligninet —, som gör fibrerna hårda och
håller ihop dem, löses ut på kemisk väg,
såsom sker i sulfit- och sulfatindustrien,
eller genom att man upphettar veden så
att kittsubstansen mjuknar och fibrerna
kunna dragas isär (vid viss form av fi-
berplattillverkning) eller också genom
att fibrerna helt enkelt rivas isär genom
slipning av veden (i slipmasseindu-
strien). Ett särskilt förfarande ligger
till grund för masonitframställning, där
träfibrerna i veden sprängas isär.

Alla dylika förfaranden syfta alltså
till framställning av-träfibern, närmast
barrvedsfibern, den s. k. trakeiden. Den-
nas utseende, i c:a 15-faldig förstoring,

framgår av figuren, som visar ett par
trakeider av tallved, den ena bildad un-
der våren, den andra under sommaren
och hösten. Dylika fibrer utgöra huvud-
produkten för vår stora massaindustri,
som framställer ungefär 3 milj. ton där-
av per år.

Det är väl knappast allmänt bekant
hur denna fiber, en svenskiindustris allra
viktigaste produkter, ser ut. Den är ge-
nomskinlig, c:a 2—4 mm lång och unge-
fär en tjugondels mm bred och, som sy-
nes av figuren, ihålig. Studiet av barr-
vedstrakeidens fysikaliska byggnad, som
ännu bjuder på många ouppklarade pro-
blem, har vuxit ut till en hel vetenskap,
fibermorfologien — en vetenskap, som
tydligen är av grundläggande betydelse
för såväl massa- som pappersframställ-
ningstekniken.

Utan att närmare ingå på fiberns
egenskaper kan det konstateras, att barr-
vedsfibern genom sin form, storlek, styr-

FOTO-ABC

Aga har nyligen utgivit en liten in-

struktiv broschyr, Foto-ABC, som
innehåller det mesta av vad en duktig
fotoamatör behöver veta. Broschyren är
skriven av dr H. G. Wandelt, som lyc-
kats utomordentligt väl med att popu-
larisera sitt ämne. Naturligtvis ha de

tekniska förklaringarna till mångt och
mycket måst uteslutas, men det är i
detta sammanhang snarare till fördel än
tvärtom.

Läsaren får veta det mesta

Dåligt ljus mulet: stor bländare (15,6)

10 TEKNIK för ALLA

om kameran och mycket om hur ett
objektiv ser ut ”inuti” och hur det ar-
betar. ”Mysterierna” brännvidd, skärpe-
djup, bildvinkel, perspektiv klarläggas
med suverän skicklighet. Framkallnin-
gen och kopieringen behandlas också,
och i det kapitlet får den obevandrade
många goda tips. Broschyren är illu-
strerad med vackra bilder och enkla,
instruktiva teckningar och tabeller. Den
kan rekommenderas som en bra och be-
händig handbok för varje fotoamatör.
Priset är endast 50 öre.

Ett par illustrationer ur broschyren. T. v. prov
på olika bländare. Ovan: Schematisk fram-
ställning av skärpedjupet vid olika bländare.

ka och många andra egenskaper är bätt-
re lämpad för framställning av de allra
flesta slags papper än vad fallet är i
fråga om fibrer av lövträd och gräs, som
bl. a. äro betydligt kortare och svagare.

DA jordens barrskogstillgångar äro gans-

ka begränsade, åtminstone i industri-
länderna — det är av dem i första hand
Ryssland, Skandinavien och Kanada,
som ha nämnvärt överskott av barrskogs-
produkter — och det å andra sidan
mänskligt att döma finns ett oerhört
utrymme för ökad papperskonsumtion i
världen, så kan man vara berättigad att
påstå, att på lång sikt någon överpro-
duktion av prima barrvedsfibrer inte är
att befara.
Man kan också räkna med att barr-
vedsfiberns användning kommer att ut-
Trakeider från tallved, cirka
15-faldig förstoring. Till väns-
N ter trakeid från vårved, till
höger från höstved. Barrveds-
fibern är en av svensk industris
allra viktigaste produkter. Mas-
saindustrien framställer unge-
fär 3 milj. ton därav per år,
varav huvudparten exporteras.
Genom varierande behandling
av dessa fibrer kunna fram-
IN ställas hundratals olika slag
av papper, från grova kraftom-

At00ETISTOIOISES

Vs Dp

slagspapper till de tunnaste
silkespapper.

sträckas till nya områden. Genom veten-
skapernas och teknikens framsteg fin-
ner man ständigt nya möjligheter att
genom olika behandling variera fiberns
egenskaper och utnyttja dem för nya
ändamål. Detta framstegsarbete grun-
dar sig inte blott på den tekniskt-indu-
striella forskningen; även den skogliga
forskningen kan här lämna viktiga bi-
drag. Det är ju i skogen, dessa fibrer
i första hand tillverkas, och man vet
genom det rikliga erfarenhetsmaterial,
som finns samlat vid våra massafabri-
ker, att virke från olika delar av vårt
land eller som i övrigt bildats under
olika skogliga betingelser ger fibrer med
avsevärt skilda egenskaper. Det är inga-
lunda otroligt, att man i framtiden ge-
nom skogsvårdande åtgärder skall lyc-
kas få fram gran- och tallsorter, som in-
nehålla fibrer med vissa bestämda och
önskade egenskaper.

Barrvedsfibern är en av de världsrå-
varor, som naturen givit oss speciellt
goda förutsättningar att producera, och
den spelar också en så framträdande roll
i vårt näringsliv, att studiet av dess
egenskaper och möjligheterna att för-
ändra dessa i skogen, massafabriken och
pappersfabriken — hela denna speciella
fibervetenskap — borde vara en i all-
deles särskild grad svensk vetenskap, ty
på den beror den framtida utvecklingen
av många av våra allra viktigaste indu-
strier. Det kan vara befogat att särskilt
framhålla detta vid en översikt av vad
våra skogar ge och kunna ge, ty av alla
de produkter skogen ger oss är den vik-
tigaste just barrvedsfibern; så är det
nu, och kommer sannolikt att så förbli
även i framtiden, i varje fall under en
mycket lång framtid.

(Civiling. Erland Waldenström, YMER)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-18/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free