(QQ) hn Ne == ) > 0 NDHOR a P amn 1 jur ae da TRA SOM FIBERMATERIAL SA ovandningen av trä som fibermate- rial förutsätter en förädlingsprocess, varigenom den naturliga trästrukturen, som bibehålles, rär det gäller sågade trävaror eller fanér, upplöses på så sätt, att de enskilda fibrerna friläggas. Detta kan ske genom att den kittsubstans — ligninet —, som gör fibrerna hårda och håller ihop dem, löses ut på kemisk väg, såsom sker i sulfit- och sulfatindustrien, eller genom att man upphettar veden så att kittsubstansen mjuknar och fibrerna kunna dragas isär (vid viss form av fi- berplattillverkning) eller också genom att fibrerna helt enkelt rivas isär genom slipning av veden (i slipmasseindu- strien). Ett särskilt förfarande ligger till grund för masonitframställning, där träfibrerna i veden sprängas isär. Alla dylika förfaranden syfta alltså till framställning av-träfibern, närmast barrvedsfibern, den s. k. trakeiden. Den- nas utseende, i c:a 15-faldig förstoring, framgår av figuren, som visar ett par trakeider av tallved, den ena bildad un- der våren, den andra under sommaren och hösten. Dylika fibrer utgöra huvud- produkten för vår stora massaindustri, som framställer ungefär 3 milj. ton där- av per år. Det är väl knappast allmänt bekant hur denna fiber, en svenskiindustris allra viktigaste produkter, ser ut. Den är ge- nomskinlig, c:a 2—4 mm lång och unge- fär en tjugondels mm bred och, som sy- nes av figuren, ihålig. Studiet av barr- vedstrakeidens fysikaliska byggnad, som ännu bjuder på många ouppklarade pro- blem, har vuxit ut till en hel vetenskap, fibermorfologien — en vetenskap, som tydligen är av grundläggande betydelse för såväl massa- som pappersframställ- ningstekniken. Utan att närmare ingå på fiberns egenskaper kan det konstateras, att barr- vedsfibern genom sin form, storlek, styr- FOTO-ABC Aga har nyligen utgivit en liten in- struktiv broschyr, Foto-ABC, som innehåller det mesta av vad en duktig fotoamatör behöver veta. Broschyren är skriven av dr H. G. Wandelt, som lyc- kats utomordentligt väl med att popu- larisera sitt ämne. Naturligtvis ha de tekniska förklaringarna till mångt och mycket måst uteslutas, men det är i detta sammanhang snarare till fördel än tvärtom. Läsaren får veta det mesta Dåligt ljus mulet: stor bländare (15,6) 10 TEKNIK för ALLA om kameran och mycket om hur ett objektiv ser ut ”inuti” och hur det ar- betar. ”Mysterierna” brännvidd, skärpe- djup, bildvinkel, perspektiv klarläggas med suverän skicklighet. Framkallnin- gen och kopieringen behandlas också, och i det kapitlet får den obevandrade många goda tips. Broschyren är illu- strerad med vackra bilder och enkla, instruktiva teckningar och tabeller. Den kan rekommenderas som en bra och be- händig handbok för varje fotoamatör. Priset är endast 50 öre. Ett par illustrationer ur broschyren. T. v. prov på olika bländare. Ovan: Schematisk fram- ställning av skärpedjupet vid olika bländare. ka och många andra egenskaper är bätt- re lämpad för framställning av de allra flesta slags papper än vad fallet är i fråga om fibrer av lövträd och gräs, som bl. a. äro betydligt kortare och svagare. DA jordens barrskogstillgångar äro gans- ka begränsade, åtminstone i industri- länderna — det är av dem i första hand Ryssland, Skandinavien och Kanada, som ha nämnvärt överskott av barrskogs- produkter — och det å andra sidan mänskligt att döma finns ett oerhört utrymme för ökad papperskonsumtion i världen, så kan man vara berättigad att påstå, att på lång sikt någon överpro- duktion av prima barrvedsfibrer inte är att befara. Man kan också räkna med att barr- vedsfiberns användning kommer att ut- Trakeider från tallved, cirka 15-faldig förstoring. Till väns- N ter trakeid från vårved, till höger från höstved. Barrveds- fibern är en av svensk industris allra viktigaste produkter. Mas- saindustrien framställer unge- fär 3 milj. ton därav per år, varav huvudparten exporteras. Genom varierande behandling av dessa fibrer kunna fram- IN ställas hundratals olika slag av papper, från grova kraftom- At00ETISTOIOISES Vs Dp slagspapper till de tunnaste silkespapper. sträckas till nya områden. Genom veten- skapernas och teknikens framsteg fin- ner man ständigt nya möjligheter att genom olika behandling variera fiberns egenskaper och utnyttja dem för nya ändamål. Detta framstegsarbete grun- dar sig inte blott på den tekniskt-indu- striella forskningen; även den skogliga forskningen kan här lämna viktiga bi- drag. Det är ju i skogen, dessa fibrer i första hand tillverkas, och man vet genom det rikliga erfarenhetsmaterial, som finns samlat vid våra massafabri- ker, att virke från olika delar av vårt land eller som i övrigt bildats under olika skogliga betingelser ger fibrer med avsevärt skilda egenskaper. Det är inga- lunda otroligt, att man i framtiden ge- nom skogsvårdande åtgärder skall lyc- kas få fram gran- och tallsorter, som in- nehålla fibrer med vissa bestämda och önskade egenskaper. Barrvedsfibern är en av de världsrå- varor, som naturen givit oss speciellt goda förutsättningar att producera, och den spelar också en så framträdande roll i vårt näringsliv, att studiet av dess egenskaper och möjligheterna att för- ändra dessa i skogen, massafabriken och pappersfabriken — hela denna speciella fibervetenskap — borde vara en i all- deles särskild grad svensk vetenskap, ty på den beror den framtida utvecklingen av många av våra allra viktigaste indu- strier. Det kan vara befogat att särskilt framhålla detta vid en översikt av vad våra skogar ge och kunna ge, ty av alla de produkter skogen ger oss är den vik- tigaste just barrvedsfibern; så är det nu, och kommer sannolikt att så förbli även i framtiden, i varje fall under en mycket lång framtid. (Civiling. Erland Waldenström, YMER)