- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 18. 1 maj 1942 /
12

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobilstommar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I AUTOMOBILSTOMMAR

A. Ursprungligen

användes en enkel,
rektangulär ram av
trä eller profiljärn,
ofta förbunden med

en s. k. hjälpram
för upphängning av
motorn. B. Till
följd av en medve-

ten strävan att för-
lägga tyngdpunkten
lågt uppstodo pro-

filramar med över

rien på denna artikel kräver först en

kort förklaring. Vi ha med avsikt icke
skrivit ”automobilramar”, då i moderna
automobilkonstruktioner den bärande
stommen endast i enstaka fall till sin
form överensstämmer med de ursprung-
liga ramarna. Visserligen finnas allt-
jämt riktiga ramkonstruktioner i detta
ords vanliga betydelse, men dessa be-
härska icke längre hela bilproduktionen.
En serie nya former har tillkommit ända
fram till den konstruktion, vid vilken
karosseriet självt utgör bilens bärande
stomme. Denna mångsidighet i nutida
biltillverkning tvingar oss att använda

12 TEKNIK för ALLA

bakaxeln på hög-
kant böjda längsbalkar. C. Ramen er-
höll så småningom en trapetsliknande
form, som passade bättre samman med
de vridbara framhjulen och gav bättre
uppläggning av karosseriet. D. För ök-
ning av böjhållfastheten infördes kors-
lagda (X-)strävor. E. från X-strävorna
utvecklades ytterligare andra komplice-
rade anordningar av tvärbalkar i K-
eller Y-form.

en beteckning, som kan omfatta alla
typer. Som sammanfattande begrepp
tala vi därför om automobilstommar,
ehuru nomenklaturen hittills fastställt
ordet automobilramar.
Automobilstommen har tre huvud-

Den ”delvisa” låd-
ramen känneteck-
nas därigenom, att
dess längsgående
balkar blott delvis
äro utförda låd-
formigt slutna. Mes-
tadels samman-
svetsas ändarna av
X-strävorna med de
längsgående rTam-
balkarna till låd-
formiga konstruk-
tioner.

Hos lådramen an-
vändes wuteslutan-
de helt slutna bal-
kar, som fram-
ställts genom svets-
ning. Det finnes
därvid en hel serie
olika former av
balksektioner.

Rörramen kan
beträffande <håll-
fasthet fullständigt
jämföras med låd-
ramen. Här kunna
antingen användas
genom svetsning
framställda rör el-
ler också heldragna
rör.

funktioner. Den uppbär motorn - och
samtliga delar av kraftöverföringen,
varför den tjänstgör som motorfunda-
ment. Vidare uppbär den karosseriet,
som ju innehåller platser för passage-
rare eller gods. Vid självbärande karos-
seri bildar emellertid detta samtidigt bil-
stommen. Slutligen äro vid bilstommen
upphängda axlar och hjul med tillhjälp
av fjädrar.

Det är tydligt, att var och en av dessa
tre uppgifter erfordrar en bilstomme,
som i möjligaste mån måste vara styv,
och som alltså icke får ändra form ge-
nom inverkan av någon kraft. Om på
grund av någon yttre kraftpåverkan,
exempelvis framkallad genom gatans
ojämnheter, det skulle uppstå brytnin-
gar i bilstommen, skulle också med tiden
motor och alla samhörande organ i bilen
erhålla motsvarande brytningar liksom
också själva karosseriet. Åtminstone
skulle så småningom en hel del bultar
kunna lossna. Klapprande och gnissel
hos karosseriet tyder exempelvis på, att
förbindelsen mellan karosseri och bil-
stomme ”arbetar” på grund av den se-
nares fjädringar och böjningar. Det är
då ganska klart, att en bils vägegenska-
per måste bli sämre, ju vekare bilstom-
men är (vek är därvid tagen som mot-
sats till styv), då hjulens inställning
genom fjädrarna icke längre blir exakt
rätt, eftersom hjulen i stället på grund
av bilstommens deformering erhålla en
ogynnsam rörelse. Dessutom åstadkom-
mer en för vek bilstomme att de avsedda
länkrörelserna till största delen bli fel-
aktiga.

Dee: äro orsakerna till att man vid

moderna bilkonstruktioner lägger den
allra största vikt vid åstadkommandet
av möjligast styva bilstommar med
stort motstånd mot böjningar. Vi skola
här icke ge oss in på någon historisk
återblick, utan vi nöja oss med att näm-
na, att den ursprungligaste bilstommen
utgjordes av en rektangulär träram,
försedd med plåtbeslag, vilken sedan
lämnade plats för en ram av profiljärn.
Strävan att förlägga bilens tyngdpunkt
så lågt som möjligt ledde till byggandet
av ramar med över axlarna på högkant
bockade längsgående järnbalkar, varvid
samtidigt ramens trapetsform utveckla-
des. Då man insåg, att den vanliga ra-
men icke var tillräckligt styv, konstrue-
rades de mest skilda anordningar för att
medelst särskilda tvärbalkar öka ramens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-18/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free