LÖDNING AV ALUMINIUM ödning av aluminium inskränker sig i regel till förbindning av tunt alu- miniumbleck eller smäckra stavar såväl som komplicerade aluminiumdelar, som man ej törs svetsa på grund av faran för eventuellt uppstående kastningar i godset. Vid alla andra alumniumför- bindningar användes antingen nit- eller svetsförfarandet. Aluminumloden uppdelas i aluminium- haltiga och aluminiumfria lod, som van- ligtvis "kunna erhållas i allmänna han- deln. Ett lod, som ej kräver något flussmedel, består av 170 delar rent aluminium, 23 delar rent magnesium, 7 delar nickel och 800 delar rent tenn. Denna lödmetall framställes på följande sätt: Först sammansmältes aluminium och magnesium vid möjligast låga tem- peratur, den smälta nickeln tillsättes och det hela blandas väl. Slutligen häl- les denna blandning i det smälta tennet, och det hela blandas ånyo väl, Smält- deglar av lera äro lämpliga. För sval- ningen, som måste ske långsamt, ut- nyttjar man till cirka 120 grader C uppvärmda järnformar. Till grund för ett engelskt patent lig- ger följande goda blandning: 5051 delar tenn, 1338 delar bly, 939 delar zink, 238 delar koppar, 50 delar aluminium, 32 delar fosfor och 22 delar silver. Dessa metaller hälls tillsammans och blandas omsorgsfullt. Ett enkelt aluminiumlod, som är fritt från aluminium, består av 100 delar zink och en del fosfortenn. Denna lödmetalls smältpunkt är låg, varigenom man ej behöver befara överhettning av alu- miniet. 5 Ett annat lod för aluminium, som emel- lertid också kan användas för andra metaller, i synnerhet lättmetaller, be- står av 47.5 2 bly och 47.5 & tenn. Dessa båda metaller blandas, varefter man tillsätter 5 Z kalcium. Sistnämnda ämne har den egenskapen, att ytorna renas vid påföring av lodet. MNaturligt- vis rekommenderas även här en förbe- handling av lödställena liksom vid alla andra lödförfaranden. Vidare må i detta sammanhang den av Monney angivna lödmetallen om- nämnas. Följande blandningsförhållan- den komma härvid i fråga: Aluminium och zink i förhållandena 30:50—4:94, vilka tillsättas 20—2 delar koppar och 6— delar mässing. Av detta stora antal möjliga samman- sättningar må följande angivas: 90 delar zink, 6 delar aluminium och 4 delar mässing. Denna lödmetall lämpar sig särskilt bra för lödning av mindre alu- miniumföremål, (Industritidningen Norden). MINIATYRAMBULANS 10 TEKNIK för ALLA Det här lilla be- händiga ekipaget kan man numera få se i Califor- nien, där det ta- gits i bruk vid en flottstation användes som am- bulans. Farten uppges till 45 km/ tim. och Vid arbeten på biltak är den här av- bildade stegen till stor hjälp. Den är utförd av stålrör, som i sina övre ändar äro försedda med sugskålar av gummi. Stegen hålles säkert kvar på sin plats under arbetet utan risk för att den skall halka omkull och skada bilens lac- kering. MOTORSURR mätes i ultramodern PROVANSTALT När flygmaskinsmotorer om upp till 2.000 hk sättas i gång inne i Kentuc- kyuniversitetets nya provningslaborato- rium i Lexington i USA, uppstår ett öronbedövande oväsen. Experter ha beräknat, att ljudet av sådana motorer tillsammans med surret från propell- rarna uppgår till 150 decibel eller ljud- enheter. Det mänskliga örat kan endast uppfatta c:a 120 decibel — att ett ljud är starkare, kan örat inte urskilja. Sådana intensiva ljud, 1 million gån- ger starkare än bullret i ett livligt gat- hörn, äro icke blott enerverande utan även direkt hälsofarliga. Om en person utan öronpluggar skulle komma in i ett rum, där en motor går för fullt, skulle han åtminstone för en stund bli döv, och många med öronpluggar försedda perso- ner illamående. Därför går man endast in i något av de fem motorprovningsrummen eller pro- pellerprovningsavdelningen vid ändan av laboratoriet för att göra justeringar vid början av provet. Sedan man stängt de ljudisolerade dörrarna efter sig, drar man sig därpå tillbaka till ett centralt beläget observationsrum, varifrån de olika spakarna på varje motor kan in- ställas medelst fjärrkontroll. Medan motorernas styrka mätes med dynamometrar, vilka helt enkelt äro ett slags väldiga bromsar, sitta observatö- rerna bakom tjocka glasrutor och av-