Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S-märkt: SEMKO — kontrollanstalten för elmateriel S-märker och borgar för god kvalitet, av Carl-Bertil Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMKO =— kontroll-
anstalten för elmateriel
S-märker och borgar för |
god kvalitet
Visste Ni
vad som menas med
S-märkning?
J
De flesta av oss umgås dagligen och
stundligen med elektriciteten — vår tids
störste och mångsidigaste tjänare. Vi
belyser våra rum elektriskt, lagar ma-
ten elektriskt, stryker tvätten elektriskt,
klarar städningen elektriskt, syr elek-
triskt, diskar elektriskt. Utvecklingen
har sannerligen på detta område gått
i ett rasande tempo. Vi har blivit så
bortskämda med och vana vid att allt,
som är förknippat med elektriciteten,
skall gå smidigt, tyst, snabbt och effek-
tivt, att vi nästan glömt bort, att denna
osynliga tjänsteande även stundom kan
bli en farlig vän. Det kan också klicka
i maskineriet, och om man inte umgås
med den på rätt sätt, kan den ställa till
mycket trassel, extra utgifter och om
det vill sig illa, till och med olyckshän-
delser.
För att man skall kunna utnyttja
elektriciteten på bästa sätt och därtill
känna sig lugn, måste den elektriska in-
stallationen vara driftsäker och så be-
skaffad, att risken för ”kortslutning”
och ”stötar” är den minsta möjliga.
Detta kommer naturligtvis till stor del
an på, hur installatören utfört sitt ar-
bete, men ytterst beror det på beskaf-
fenheten av den materiel, som installe-
rats och använts. God installationsma-
teriel är med andra ord ett grundvill-
kor för säkerhet och trygghet vid elek-
tricitetens användning.
Till installationsmaterielen brukar
man räkna alla de detaljer, som sitter
på väggar och i tak, helt eller delvis
dolda av murbruk och tapeter, och som
tillsammans bildar den elektriska instal-
lationen. Det är ledningar av olika slag,
säkringar, strömbrytare, vägguttag,
lamphållare, belysningsarmaturer osv.
Besläktade med installationsmaterielen
är också våra vanliga elektriska bruks-
Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten inrättades 1928 och har
sedan dess gallrat bort mycket farligt skräp ur marknaden.
föremål, t. ex. strykjärn, kokplattor och
kokkärl.
Det var efter förra världskriget
behovet av en allmän kontroll av
elmaterielen = började starkt fram-
träda. HElektrifieringen hade i vårt
land tagit en förut oanad utbred-
ning, men tyvärr hade man i stor ut-
sträckning varit nödsakad att använda
installationsmateriel av mycket under-
haltig beskaffenhet. Resultatet blev
eldsvådor och olycksfall, som gjorde all-
mänheten skeptisk mot denna driftform,
och brandförsäkringsbolag, elverk och
andra betänksamma. Man insåg snart
S-MÅRKT
att det var nödvändigt att upprätta
föreskrifter om hur installationsmaterie-
len skulle vara beskaffad, och att kon-
trollera tillverkningen och försäljningen
av denna. En sådan kontrollverksam-
het kom också så småningom till stånd.
Med stöd av Svenska Elverksförenin-
gen och ett antal större brandförsäk-
ringsbolag inrättades i slutet av år 1928
en kontrollanstalt, som fick namnet
Svenska Elektriska Materielkontrollan-
stalten. I anstalten samarbetar nu
också tillverkarna av elektriskt ma-
teriel. I april 1935 utfärdade Kungl.
Maj:t en förordning, som bemyndigade
Kommerskollegium att föreskriva, att
viss materiel skall vara godkänd för att
få säljas eller användas, och samtidigt
auktoriserades anstalten att på vissa
villkor utfärda dessa godkännanden. År
1938 utfärdade Kommerskollegium den
första kungörelsen om besiktningstvång,
avseende radioapparater, nätantennkon-
densatorer och separata högtalare, den
1 januari 1940 belades gummiisolerade
ledningar med provningstvång och den
TEKNIK för ALLA 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>