Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S-märkt: SEMKO — kontrollanstalten för elmateriel S-märker och borgar för god kvalitet, av Carl-Bertil Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 jan. i år en lång rad av bruksföremål,
SpISen kokplattor, strykjärn, kaminer
etc.
S-märket borgen för goda
eldon
För att närmare ta del av anstaltens
verksamhet och framtida mål ha vi
vänt oss till Materietkontrollanstaltens
föreståndare och verkställande direktör,
civilingenjören C. Fr. Söderbaum.
— Till Materielkontrollanstalten eller
Semko som anstalten i dagligt tal kal-
las, berättar dir. Söderbaum, kan fabri-
kanter eller andra inlämna materiel för
provning och undersökning. Denna prov-
ning, som redan hunnit göra stor nytta,
sker enligt fastställda normer, som om-
fatta dels föreskrifter om hur olika slag
av materiel skall vara konstruerad och
utförd, dels bestämmelser om de prov,
den skall tåla. Materiel, som uppfyller
normernas fordringar, godkännas av oss
och får rättighet att bära ett visst
märke, ett ”S” av särskild form inom
en ring. S-märket är alltså en borgen
för att materielen är tillfredsställande
ur säkerhetssynpunkt och för övrigt av
god «kvalitet. Allmänheten kan med
fullt förtroende köpa denna godkända
och S-märkta materiel och bör även i
eget intresse göra det. Mycket skräp
har under de år, Materielkontrollanstal-
ten arbetat, blivit utgallrat, och fabri-
kanterna har uppmuntrats att försöka få
fram goda, slitstarka och säkra typer.
Den elekiriska materielkon-
trollens mål och medel
Materielkontrollanstaltens provningar
av installationsmateriel går ut på att
kontrollera, om materielen fyller rimliga
krav på säkerhet, hållbarhet och ända-
målsenlighet.
Med hänsyn till kravet på säkerhet
skall all materiel vara så beskaffad, att
den icke medför brandfara. Det finns
därför föreskrifter om isolermaterialets
En bordslampa med många fel. Staken är av metall och såle-
Bussningen a har lossnat, och det är bara en
tidsfråga, när sladden, som också är av olämpligt slag, nötes
sönder och staken blir spänningsförande.
b är av metall och kan därför bli spänningsförande.
hållaren hor låg, lös porslinsring, som inte ger beröringsskydd.
des ledande.
14 TEKNIK för ALLA
Så här får inte en sladd eller en stick-
propp se ut. Har ni en sådan hemma,
så byt genast ut den...
..» Mot sådana här grejor, som SEMKO
godkänt.
förmåga att tåla upphettning, t. ex. ge-
nom = gnistbildning mellan kontakter.
Materielen får ej heller ge anledning
till ”stötar”- och olycksfall. En viktig
princip är därför kravet på berörings-
skydd, vilket innebär, att alla spännings-
förande delar skall vara på tillförlitligt
sätt skyddade mot oavsiktlig beröring
vid materielens normala användning.
Materielen skall vidare ha. god håll-
fasthet. Detta är av stor vikt även ur
säkerhetssynpunkt, ty om spänningsfö-
rande delar bli blottlagda, t. ex. ge-
nom att en isolerande del går sönder,
är det inte mycket bevänt med berörings-
skyddet, och uppkommande gnistor kun-
RR EE
Strömbrytarvredet
Lamp-
Vrid-, tryck- och vippström-
brytare av godkänd typ.
T. h. strömbrytare och ut-
tag för fuktiga lokaler. Ned-
re bilden: Goarageuttag med
förregling. Proppen kan inte
införas eller urtagas under
spänning.
na vålla antändning. Slutligen måste
exempelvis stickproppar och annan rör-
lig materiel tåla att falla i golvet utan
att gå sönder, och kåpor och höljen på
strömbrytare och vägguttag måste kun-
na tåla slag och stötar. :
På säkringsmateriel, som ju har den
viktiga uppgiften att koppla av installa-
tionen, om det blir något fel inom den-
na, ställas. stora fordringar på tillför-
litlighet, dels med hänsyn till säkrin-
garnas förmåga att träda i funktion, då
strömmens styrka överstiger ett visst
värde, dels till faran för explosion av
själva apparaten vid kraftiga kortslut-
ningar.
Hur tillgår provningen och
vad fordras av godkänd el-
materiel?
Provningen av den elektriska materie-
len sker i så nära anslutning som möj-
ligt till fastställda internationella nor-
mer, som omfatta dels föreskrifter om
hur olika slag av materiel skola vara
konstruerade och utförda, dels bestäm-
melser om de prov som olika detaljer
skola kunna uthärda. Vid proven ut-
sättas föremålen för påfrestningar så
nära som möjligt svarande mot dem, som
uppkommer vid användningen i prakti-
ken. En stickpropp av bakelit t. ex.
lägger man i en avlång plåttrumma, som
ca 1.000 gånger vändes upp och ner. Då
trumman är något mer än halv meter
lång, blir påfrestningen vid dessa upp-
repade fall ganska stor. En strömbry-
tare skall tåla 10.000-tals vridningar
utan att gå sönder. Kåpor och lock på
strömbrytare och vägguttag undergå
mekanisk provning med en fallhammare.
För att kontrollera att isolationen är
tillräckligt god, provas all materiel vid
2.000 volts spänning.
Det är väl bekant, att Materielkon-
trollanstalten i flera år provat radio-
mottagare för nätanslutning. Provningen
avser dock endast apparaternas utfö-
rande ur säkerhetssynpunkt, dvs. den
utgör en kontroll av att apparaterna äro
konstruerade och byggda så, att de vid
normal användning inte kan förorsaka
eldsvådor eller olycksfall. Däremot avse
inte provningarna apparaternas kvalitet
ur mottagningssynpunkt.
SERA EE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
