- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 19. 8 maj 1942 /
16

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tigerbron, av Warren Hastings Miller - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KA

(Forts. fr. föreg. nr.)

Comy följde med honom genom nat-
tens mörker till kuliernas förlägg-
ning. Djihani bar ett långt spjut eller
rättare sagt en treudd, eftersom det
hade två spetsar och mellan dem en
hemsk, lång järnpigg. Corny tyckte
mycket om detta annamitiska tiger-
spjut. Man borde kunna spetsa tigern
på det, om han gick till anfall. Spet-
sarna skulle hindra honom från att slå
med tassarna, och Djihanis jättestyr-
ka skulle göra resten.

Ljudlöst som skuggor smögo de
runt ett hörn av inhägnaden. Corny
hade sin ficklampa med sig, men den
vågade han inte tända, eftersom ljus
skulle vara ödesdigert för deras pla-
ner. Djihani förde honom försiktigt
längs en stig, tills de kommo fram
till en liten naturlig glänta, där de
hälsades av ett ängsligt ”mää!” från
en tjudrad get. Corny tyckte det var
synd om den, men här stodo männi-
skoliv på spel, och den måste offras.
Alldeles intill stod ett lummigt jak-
träd.

> ALMENTA —

j är en energigivande medicin, nä-
3 rande, god och lsosam, med
| fysiologiskt verksamma mineral-

ämnen.

Stärkande och kraftuppbyggande |
[ vid allmän klenhet och trötthet,
| vid neurasteni och konvalescens.

Brutssnv. 32 9 5 Tnperie i

| LINDHOLMS DROGHANDEL d
| Bildad 1902 Tel. 83 2547
Stockholm 21 |

a FR —-— FA EA
Nord MR Ek OA ena

FISEN

16 TEKNIK för ALLA

ig
V

NN, N

AV WARREN HASTINGS MILLER

TfA:s följetong

— Klättra upp, sahib! Se, pinnarna
är av gott järnträ, viskade Djihani.
Han stod på vakt med sitt spjut, me-
dan Corny trevade rätt på träpinnar-
na, som hade drivits in i stammen
och klättrade upp bland grenarna med
geväret i en rem över axeln. Den pri-
mitiva plattformen av bambustänger
och rotting såg ut att befinna sig högt
över marken, men ändå tyckte Corny,
den var otäckt nära geten. Skrapan-
det från Djihanis spjut, när han stack
upp det bland grenarna, lät som gniss-
let från en brobalk.

— T-s-s! väste Corny.

— Hai! En duktig stöt av din tjä-
nare med detta vapen, om han skulle
komma hit, och han faller död ner
som Shaitan den stenade! viskade
Djihani. Han lade spjutet så, att det
ögonblickligen skulle vara till hands.

De gjorde sig i ordning till sin
vakthållning. Allt var tyst. Uppifrån
dalen hördes svagt de ljud, som äro
typiska för djungeln. En rusahjort
gav till ett skällande ljud. Ett mycket
svagt eko av rytandet från en tiger,
som jagade i sitt eget revir. Deras
egen tiger gav inte ett ljud ifrån sig.
Inte ens en morrning. Men elefanter-
na visste, att han fanns i närheten.
Då och då hördes oroligt trumpetande
från Htoo Mai. Och geten visste det
också. Den ville inte äta eller lägga
sig ner, utan gick ideligen runt sin
tjuderpåle.

En timme gick. Två timmar. Corny
kämpade mot sömnen. Han började
tvivla på, att Håransiktet, när allt

SAMMANDRAG.

Ett amerikanskt bolag erhåller beställning
på utförandet av en järnvägsbro i Indo-Kina.
Det är upptakten till den äventyrsfyllda be-
rättelse, vars personer äro de amerikanska
ingenjörerna Brandt — vanligen endast kal-
lad Gidge — expeditionens chef, samt
George Griffin, kallad Griff, Red Buckley och
huvudpersonen Cornelius Menagére, vanligen
kallad Corny. Trots sin ungdom har Corhy
fått chefens tillstånd att medfölja expeditio-
nen till Indo-Kina. Han har nämligen yppat
för Mr Brandt, att han som ung pojke varit
i Indo-Kina och där förlorat sin far, som
spårlöst försvunnit i djunglerna och nu av
alla betraktas som död — utom av sonen.

Expeditionen blir fördröjd av en koleraepi-
demi, och Corny stannar frivilligt i karantän
i Vinh för att ordna transporterna av stålet
till bron.

Corny slipper sedan ut ur karantänen i
Vinh och har med ett lok anlänt till
brobyggnadsplatsen där han genast kastar sig
in i arbetet. En kväll söker han efter en för-
svunnen låda vid olycksplatsen, då Kung Tiger
låter höra sin rungande stämma i djungeln.
Corny är obeväpnad och anfalles av tigern
men får i sista stund oväntad hjälp av en vit
man, Mr. Wellington. Vid ett samtal med
honom vaknar på nytt Cornys hopp om att
träffa fadern i livet. Corny får av Welling-
ton höra, att i ett av klostren längre uppåt
landet sedan flera år tillbaka funnits en vit
S. k. bonze. Man överenskommer, att efter bro-
byggets fullbordande Corny och Wellington
skola besöka denne bonze. Kanske han kan
ge några ledtrådar vid sökandet av Cornys far.

En natt har tigern åter härjat i kuliför-
läggningen varför Corny lägger ut en fälla
för honom,

kom omkring, verkligen var ute på
jakt den kvällen. Eller hade han
kanske känt den färska vittringen av
människa och smugit sig bort till en
annan sida av förläggningen. Corny
bytte försiktigt om ställning och
tänkte just föreslå, att de skulle slu-
ta upp med vakthållningen för den
här gången. Han måste ju ha någon
sömn, om han skulle vara i form för
arbetet nästa dag. Det skulle bli ännu
en dag av strängt, pressande arbete,
eftersom chefen var så nervös för
byggnadsställningarna.

Pst! Djihani petade honom i sidan.
Geten bräkte en gång jämmerligt och
stod sedan dödsstilla. Det var full-
komligt tyst. Han kommer! viskade
Djihani i Cornys öra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-19/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free