Vilken elmateriel har Semko provat och godkänt? — Vi ha hitintills mest behandlat in- stallationsmateriel samt elvärmeappara- ter, såsom spisar, ugnar, värmeskåp, vattenvärmare, strålkaminer, lödkolvar, dammsugare och golvbonare, säger dir. Söderbaum. Ett annat, mycket viktigt område, som vi arbeta med, är den ma- teriel, som är avsedd för fuktiga lokaler, t. ex. källare och tvättstugor, jordbru- kets ekonomibyggnader, såsom stall och . ladugårdar, samt verkstäder och andra industrilokaler, där man ställer stora krav på materielens hållfasthet och där det ibland blir fråga om både kemisk och mekanisk åverkan. Vidare ha vi sä- kerhetsgranskningar av de många elek- triska småapparater av alla upptänk- liga slag, som numera förekomma, stryk- järn, värmefläktar, ete. Anstalten syss- lar f£. n. dock "endast med säkerhetsfrå- gan och åtar sig inte att bedöma t. ex. en dammsugares sugeffekt eller den ter- miska verkningsgraden hos plattorna på en elspis. S-märket och dess använd- ning — Då det visat sig, att mycken oklar- het alltjämt råder om S-märket och dess användning, vill jag påpeka ett par sa- ker i detta sammanhang. Principiellt har Materielkontrollanstaltens Nämnd beslutat, att S-märke skall finnas på så- dan av anstalten godkänd elmateriel, som normalt köpes av allmänheten, dvs. i regel bruksföremål. Annan godkänd materiel har rätt att föra S-märke, men detta är ej nödvändigt. I anstaltens provningsbestämmelser och förtecknin- gar över godkänd materiel finnes när- mare uppgift härom. Genom en ändring av provningsbe- stämmelserna kan det förekomma, att tidigare godkänd materiel ej längre upp- fyller bestämmelsernas fordringar men likväl fortfarande finns i marknaden. Då man alltid måst8 medge en skälig övergångstid, är det inte möjligt att omedelbart göra något häråt. Åtskilliga svenska firmor ange i sina prislistor vilken materiel som är S- märkt. Då sådana listor i regel utges med flera års mellanrum, kunna de ald- rig vara fullt tillförlitliga i detta hän- seende. Den enda säkra metoden för att få veta, om 'en sak är godkänd el- ler ej, är därför att ta del av Semkos förteckningar. — Det är givet, slutar dir. Söderbaum, att materieltyper, och apparater, som fylla de uppställda säkerhets- och kvali- tetsnormerna och blivit provade och god- kända, kunna ställa sig något dyrare i inköp än andra, icke godkända typer. ' Men detta är inget skäl att köpa den dåliga elektriska materielen. Tvärtom bör man tänka på, att den relativt obe- tydliga merkostnad, som den kontrolle- rade. och S-märkta materielen betingar, i längden betalar sig många gånger om, i det att reparationskostnaderna minskas eller försvinna. Dessutom med- Handlampor av förkastlig typ. De två vänstra äro hemgjorda och ha metall- hållare med låg, lös porslinsring. Den högra har träskaft, som blir ledande om lampan användes i fuktigt rum. SE Godkända handlampor med skaft av gummi och bakelit samt med skyddsglas. Dessa ge betryggande säkerhet. Så här skall ett modernt vägguttag med stickpropp se ut, fullständigt berörings- skyddat. för användningen av god materiel trygg- het mot eldsvådor och mot fara för liv och lem. Och endast då man använder sådan hållbar materiel, kan den elektris- ka anläggningen fungera oklanderligt, vilket ju är värt en hel del. Carl-Bertil Holmberg. Svenska Elektriska Materielkontrollan- staltens godkänningsmärke, S-märket.. Det vänstra användes för radio- apparater. HEMLIGHETEN med de hängande LODEN Om jorden är ett solitt klot, måste två bredvid varandra fritt upphängda lod närma sig varandra ju längre ned mot jordens medelpunkt de komma. Ifall jorden, som en del påstå, är ihålig, skul- le loden i stället avlägsna sig från var- andra, divergera. Märkvärdigt nog vi- sade sig sistnämnda divergens vid för- sök, som företogos i en koppargruva i USA. Detta har en tysk vetenskapsman begagnat som stöd för en teori, som går ut på att jorden är ett ihåligt klot, i vil- ket vi skulle befinna oss på insidan. Försöken i USA ägde rum under vin- tern 1901—02 under månaderna septem- ber, januari och februari i Tamarack- gruvan i Calumet i staten Michigan. Man använde metoden att medelst två hängande lod överflytta en azimut (= vinkel-storlek) från jordytan till en under jorden liggande basyta. Loden - hängde i samma schakt på ett avstånd av 3.6 till 5.3 meter från varandra. Det anmärkningsvärda vid dessa försök var att basen låg djupare och motsvarande längd på lodlinorna var större än vid något tidigare försök. Man träffade alla anstalter för att loden skulle hänga fritt och vara skyd- dade från störande inflytanden. Försö- ken utfördes vid skilda tillfällen i tre olika schakt. HLodlinornas längd var resp. 1259, 1295 och 1353 m. De utgjor- des omväxlande av pianotråd och fosfor- bronstråd och själva loden voro gjorda av bly och gjutjärn. Vikterna vägde 22.7 och 27.7 kg. De voro upphängda först i olja, sedan i vatten. Svängnin- garna avstannade aldrig fullständigt; av vilken anledning man bakom loden upp- ställt skalor vilka upprepade gånger av- lästes och gjorde mätningen noggrann. Till stor överraskning utvisade mät- ningarna en divergens mellan loden av c:a 2—4 cm. Offentliggörandet härav i ”Portage Lake Mining Gazette” tilldrog sig betyd- lig uppmärksamhet. Man försökte för- klara fenomenet på olika sätt, bl. a. att de omgivande massorna skulle dra till sig loden, och denna åsikt delades egen- domligt nog av ingenjörer och fackmän. Denna dragningskraft bevisades emel- lertid vara försvinnande liten och prak- tiskt taget utan inflytande. Den andra förklaringen var, att lika poler stötte bort varandra, vilket efter undersökning visade sig ohållbart. Man. syntes här stå inför en verklig gåta. Efter noggranna beräkningar fann emel- lertid professor MacNair lösningen vara att loden påverkades av luftströmmarna från ventilationstrummorna! Därmed blev teorien om ett ihåligt jordklot full- komligt ohållbar! TEKNIK för ALLA: 15