- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 19. 8 maj 1942 /
24

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotolaboratorium för amatörer, av K. O. Sjöström. IV. Kopiering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig 33. Ett mun-
stycke som detta
är mycket bra att
fästa på skålens
kont. Vattnet
sprutar efter
skålkanten och
cirkulationen blir
bättre.

stud

Kopieringsapparat

g: småningom bör man skaffa sig en
kopieringsapparat. Det finns ganska
billiga sådana i handeln. Se fig 27.
Tidigare har i denna tidning beskrivits,
hur man själv kan bygga sig en prak-
tisk kopieringsapparat (TfA nr 5, 1942).
En provisorisk apparat är annars lätt
att göra genom att sätta fast en kopie-
ram med ställbar mask på en lämplig
låda, i vilken inmonterats en elektrisk
lampa. För att underlätta avmasknin-
gen bör lådan helst även innehålla en
lampa för orangefärgat eller gult ljus.
Tändningen och släckningen- kan ju gö-
ras för hand med strömbrytare eller med
en kontakt, som automatiskt slutes, när
locket tryckes ned. Med kopieringsap-
parat går kopieringen betydligt fortare,
och man slipper att få ut vitt ljus i
mörkrummet, varför man kan låta det
ljuskänsliga papperet ligga framme.

Kopieringens utförande

| gången man kopierar bör man
endast välja ut möjligast normala ne-
gativ, som man tror kan kopieras på
normalt papper. För att få en god ko-
pia måste ju inte endast belysningstiden
vara den rätta; man skall ju också för-
söka välja ett papper av lämplig hård-
hetsgzrad. Och i båda fallen får man
prova sig fram. För att inte förstöra
för mycket papper till en början är del.
klokt att göra prov med halva papper.
Antag alltså, att vi skall kopiera ett
normalt negativ i kopieram. Ramen
laddas i gult ljus med negativ och pap-
per, som redan beskrivits. Exponerin-
gen sker på t. ex. 3 ä 5 dm avstånd från
en 15 å 25 W glödlampa — alltid på
exakt samma avstånd. Fig. 28 visar,
hur man kan belysa bilden under en
bordslampa. Gör till en början ett för-
sök med t. ex. 4 sek. Lampan tändes så-
ledes i 4 sek., medan tiden kontrolleras
på ett fickur. Nu vidtar framkallningen.

Härför behövs tre skålar, en mindre skål

10 ’X 13 cm för framkallning, samt två
större för avbrytningsbad och fixerbad.
Skålarna ställas i en rad som fig. 29 vi-
sar med framkallningsskålen till vänster
och fixerskålen längst till höger. I fram-
kallningsskålen blandas till 75 å 100 cc
lösning — inte mer än som förbrukas,
då den måste hällas bort efter slutat ar-
bete. Avbrytningsbadet består av 2 cc
konc. ättiksyra på 100 cc vatten och
stoppar framkallningen genast, då ko-
pian lägges ned där. Fixerskålen bör

24 TEENIK för ALLA

vara rymlig och fylles helt med lösning,
då fixerbadet kan användas upprepade
gånger.

Den belysta kopian lägges ned i fram-
kallningsskålen, så att lösningen genast
rinner över hela bilden. Är den valda
exponeringstiden riktig, börjar bilden

komma fram efter ungefär 15 sek. Nor-

Fig 34. De våta kopiorna läggas upp
på en glansplåt med skiktet mot plåten.
Bakom synes en skål med glanslösnin

samt en gummiduk.

Fig 35. Kopiorna täckas över med en
gummiduk och pressas fast med en
gummivals.

malt räknar man med, att bilden skall
vara färdigframkallad på 1 å 1 1/2 min.
Ar exponeringstiden riktig, skall bilden
komma fram med lagom svärtning un-
der denna tid samt så, att man tydligt
ser, hur framkallningsprocessen stannar
utan att bilden blir mörkare. Den ta-
ges då upp och lägges direkt i ävbryt-
ningsbadet. Efter 30 sek. kan den se-
dan flyttas över till fixerbadet, där den

Fig 36. Den för-
kromade hög-
glansplåten. med
kopiorna lägges
till tork i en hög-
glanspress.

får ligga i 10 å 15 min. Men man kan
också låta bilden ligga längre i avbryt-
ningsbadet, som då användes som upp-
samlingsbad, tills samtliga bilder på en
gång överflyttas till fixerbadet. Vik-
tigt är, att bilden genast den lägges i av-
brytningsbadet röres något t. ex. med
fixerbadets glasstav, så att framkallnin-
gen tvättas bort från skiktet. Annars
kan framkallningen efterverka på en-
staka ställen, så att bilden får färgade
fläckar.

När kopian kommit i fixerbadet, tän-
des vitt ljus. Nu kan man avgöra, om
den valda exponeringstiden varit riktig.
Är kopian för ljus väljes längre tid, är
den för mörk belyses den kortare. Sam-
tidigt kan man bedöma, om papperet
varit lämpligt. Om bildens ljusaste dag-
rar varit rena och ljusa utan att vara
kritiga och detaljlösa, kan man av skug-
gorna bedöma hårdhetsgraden. Äro de
grå och utan kraft, är papperet för
mjukt, äro de svarta och sotiga, är pap-
peret för hårt.

Sedan man granskat bilden, göres ett
nytt försök med kortare eller längre tid
och ev. med papper av en annan hård-
hetsgrad. Men tänk på att hålla fram-
kallningstiden från 1 till 1 1/2 min.
Andra framkallare fordra kanske endast
50 sek framkallning, vilket i så fall an-
ges i receptet. Vid för lång framkall-
ning blir kopian lätt förstörd genom
gula fläckar. Genom att prova sig fram
och till en början kopiera samma bild
på olika papper (se fig. 30 till 32) lär
man sig snart, hur en väl kopierad bild
skall se ut. Försök bara undvika att
göra för hårda bilder — en frestelse,
som flertalet amatörer gärna faller för.

Bildernas sköljning och torkning

gyedan kopiorna fixerats, sköljas de
helst i rinnande vatten under en halv
timma. Effektivast sker sköljningen,
om vattnet ledes ned i en skål, så att
det får en kraftigt roterande rörelse, så
att kopiorna följa med. Enklast göres
detta genom att leda vattnet i en gum-
mislang från vattenledningen till ett
munstycke vid skålens kant. Skålen pla-
ceras i en diskho eller ett tvättställ,
så att vattnet kan rinna av över kan-
terna. ;

Munstycket fästes - så, att vattnet
sprutar utmed kanten av skålen. Bäst
är naturligtvis, om man har en särskild

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-19/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free