Fig 33. Ett mun- stycke som detta är mycket bra att fästa på skålens kont. Vattnet sprutar efter skålkanten och cirkulationen blir bättre. stud Kopieringsapparat g: småningom bör man skaffa sig en kopieringsapparat. Det finns ganska billiga sådana i handeln. Se fig 27. Tidigare har i denna tidning beskrivits, hur man själv kan bygga sig en prak- tisk kopieringsapparat (TfA nr 5, 1942). En provisorisk apparat är annars lätt att göra genom att sätta fast en kopie- ram med ställbar mask på en lämplig låda, i vilken inmonterats en elektrisk lampa. För att underlätta avmasknin- gen bör lådan helst även innehålla en lampa för orangefärgat eller gult ljus. Tändningen och släckningen- kan ju gö- ras för hand med strömbrytare eller med en kontakt, som automatiskt slutes, när locket tryckes ned. Med kopieringsap- parat går kopieringen betydligt fortare, och man slipper att få ut vitt ljus i mörkrummet, varför man kan låta det ljuskänsliga papperet ligga framme. Kopieringens utförande | gången man kopierar bör man endast välja ut möjligast normala ne- gativ, som man tror kan kopieras på normalt papper. För att få en god ko- pia måste ju inte endast belysningstiden vara den rätta; man skall ju också för- söka välja ett papper av lämplig hård- hetsgzrad. Och i båda fallen får man prova sig fram. För att inte förstöra för mycket papper till en början är del. klokt att göra prov med halva papper. Antag alltså, att vi skall kopiera ett normalt negativ i kopieram. Ramen laddas i gult ljus med negativ och pap- per, som redan beskrivits. Exponerin- gen sker på t. ex. 3 ä 5 dm avstånd från en 15 å 25 W glödlampa — alltid på exakt samma avstånd. Fig. 28 visar, hur man kan belysa bilden under en bordslampa. Gör till en början ett för- sök med t. ex. 4 sek. Lampan tändes så- ledes i 4 sek., medan tiden kontrolleras på ett fickur. Nu vidtar framkallningen. Härför behövs tre skålar, en mindre skål 10 'X 13 cm för framkallning, samt två större för avbrytningsbad och fixerbad. Skålarna ställas i en rad som fig. 29 vi- sar med framkallningsskålen till vänster och fixerskålen längst till höger. I fram- kallningsskålen blandas till 75 å 100 cc lösning — inte mer än som förbrukas, då den måste hällas bort efter slutat ar- bete. Avbrytningsbadet består av 2 cc konc. ättiksyra på 100 cc vatten och stoppar framkallningen genast, då ko- pian lägges ned där. Fixerskålen bör 24 TEENIK för ALLA vara rymlig och fylles helt med lösning, då fixerbadet kan användas upprepade gånger. Den belysta kopian lägges ned i fram- kallningsskålen, så att lösningen genast rinner över hela bilden. Är den valda exponeringstiden riktig, börjar bilden komma fram efter ungefär 15 sek. Nor- Fig 34. De våta kopiorna läggas upp på en glansplåt med skiktet mot plåten. Bakom synes en skål med glanslösnin samt en gummiduk. Fig 35. Kopiorna täckas över med en gummiduk och pressas fast med en gummivals. malt räknar man med, att bilden skall vara färdigframkallad på 1 å 1 1/2 min. Ar exponeringstiden riktig, skall bilden komma fram med lagom svärtning un- der denna tid samt så, att man tydligt ser, hur framkallningsprocessen stannar utan att bilden blir mörkare. Den ta- ges då upp och lägges direkt i ävbryt- ningsbadet. Efter 30 sek. kan den se- dan flyttas över till fixerbadet, där den Fig 36. Den för- kromade hög- glansplåten. med kopiorna lägges till tork i en hög- glanspress. får ligga i 10 å 15 min. Men man kan också låta bilden ligga längre i avbryt- ningsbadet, som då användes som upp- samlingsbad, tills samtliga bilder på en gång överflyttas till fixerbadet. Vik- tigt är, att bilden genast den lägges i av- brytningsbadet röres något t. ex. med fixerbadets glasstav, så att framkallnin- gen tvättas bort från skiktet. Annars kan framkallningen efterverka på en- staka ställen, så att bilden får färgade fläckar. När kopian kommit i fixerbadet, tän- des vitt ljus. Nu kan man avgöra, om den valda exponeringstiden varit riktig. Är kopian för ljus väljes längre tid, är den för mörk belyses den kortare. Sam- tidigt kan man bedöma, om papperet varit lämpligt. Om bildens ljusaste dag- rar varit rena och ljusa utan att vara kritiga och detaljlösa, kan man av skug- gorna bedöma hårdhetsgraden. Äro de grå och utan kraft, är papperet för mjukt, äro de svarta och sotiga, är pap- peret för hårt. Sedan man granskat bilden, göres ett nytt försök med kortare eller längre tid och ev. med papper av en annan hård- hetsgrad. Men tänk på att hålla fram- kallningstiden från 1 till 1 1/2 min. Andra framkallare fordra kanske endast 50 sek framkallning, vilket i så fall an- ges i receptet. Vid för lång framkall- ning blir kopian lätt förstörd genom gula fläckar. Genom att prova sig fram och till en början kopiera samma bild på olika papper (se fig. 30 till 32) lär man sig snart, hur en väl kopierad bild skall se ut. Försök bara undvika att göra för hårda bilder — en frestelse, som flertalet amatörer gärna faller för. Bildernas sköljning och torkning gyedan kopiorna fixerats, sköljas de helst i rinnande vatten under en halv timma. Effektivast sker sköljningen, om vattnet ledes ned i en skål, så att det får en kraftigt roterande rörelse, så att kopiorna följa med. Enklast göres detta genom att leda vattnet i en gum- mislang från vattenledningen till ett munstycke vid skålens kant. Skålen pla- ceras i en diskho eller ett tvättställ, så att vattnet kan rinna av över kan- terna. ; Munstycket fästes - så, att vattnet sprutar utmed kanten av skålen. Bäst är naturligtvis, om man har en särskild