Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotolaboratorium för amatörer, av K. O. Sjöström. IV. Kopiering - Min hobby..., av Schaf K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skål bara för sköljningen och kan löda
fast munstycket vid skålen så, att vatt-
net kommer in horisontellt nere i skålen.
Ju smalare munstycket är, ju bättre blir
rotationen. Om skålen är rund blir ju
rotationen kraftigast. Det är en enkel
sak att göra ett sådant munstycke ge-
nom att böja ett mässingsrör och förse
det med någon fastsättningsanordning.
Munstycket i fig 33 är gjort genom att
löda fast en s. k. batteriklämma på ett
litet vinkelrör av mässing, som finns
att köpa i varje rörfirma.
Efter sköljningen torkas bilderna.
Man kan lägga dem med skiktet uppåt
på en tidning eller hänga upp dem i
träklämmor. I båda fallen rulla de sig
hårt vid torkningen och måste sedan pla-
nas. Detta sker genom att på baksidan
fukta dem obetydligt med en fuktig
svamp eller bomullstuss och sedan gå
över -baksidan med ett måttligt varmt
strykjärn, varefter de läggas att kall-
na under en tjock glasskiva.
Högoalanstorkning
en bästa torkmetoden för blanka bil-
der är emellertid högglanstorkningen,
varvid de våta bilderna pressas fast
med skiktet mot en spegelglasskiva eller
s. k. högglansplåt av förkromad mäs-
sing. Den bästa högglansen erhålles,
om bilderna först badas någon minut i
en lösning av oxgalla, som har förmåga
att upphäva ytspänningen, så att bilder-
na komma i intim kontakt med den
blanka ytan. En hållbar glanslösning
beredes enligt nedanstående recept:
Glanslösning.
(0 pf Y NER DrSoArood dk AROS SOROS GEKKO JOG 20 gr
IK OT IOC GULLA SEE SNES SN ER Rel ole SS SUS ra ske sie blela a snegla 3 cc
IV: BL ULCIN Tf et rg a SS Noe ob ia sia a de bleje a dd vis Vena NES Ses 100 cc
Spädes: 1 del lösning + 50 delar vat-
ten. Den utspädda lösningen är ej håll-
bar, varför den hälles bort efter begag-
nandet.
Innan bilderna sättas upp, rengöres
glasskivan resp. högglansplåten noga.
Spegelglasskivan, t. ex. en kasserad men
repfri spegel, rengöres första gången
utom med tvål och borste genom skölj-
ning i 2 till 5 Zo natronlut (lösning av
etsnatron i kallt vatten). Vid använd-
ningen avtvättas den sedan alltid med
tvål och vatten samt borste, innan bil-
derna sättas upp. Den ömtåliga förkro-
made plåten gnides endast av med tvål
och vatten med tillhjälp av handflator-
na. Jag vill särskilt varna för att an-
vända sämskskinn eller svamp, som
mycket snart förstör plåten genom rep-
ning. $
De våta kopiorna tagas upp ur glans-
lösningen och läggas ut på plåten med
skiktet nedåt så, som fig 34 visar. Plå-
ten lägges på ett möjligast plant bord
eller bättre en marmordiskbänk. Där-
efter lägges en gummiduk över bilderna,
varpå man går över duken med en gum-
mivals och pressar undan allt vatten
med hårt tryck. Se fig 35. Nu läg-
ges plåten horisontellt och får torka i
vanlig rumstemperatur — ej i solen. Ef-
ter 4 å 6 timmar äro bilderna torra, var-
vid de lossna av sig själva. De uppvisa
nu en god högglans och äro även i det
närmaste plana. Bästa resultatet er-
hålles med spegelglasskiva. De förkro-
made plåtarna ha emellertid den förde-
len, att de kunna användas för torkning
i värmepress (se fig 36), som värmes
upp med värmematta eller koltrådslam-
por. I denna går torkningen på 5 till
10 min.
I nästa artikel behandlas förstoring.
MIN
HOBBY...
Her läsaren någon hobby, att fördriva
fritiden med, och koppla av från var-
dagens möda? Vilken fråga! Hobby, det
har ju var människa. Om jag då frågar,
vad hobbyn består av, så ger sig nog
också svaret av sig siälvt: ”Flygning
naturligtvis! Och om Er dag-
liga gärning har med flygning att skaf-
fa, så blir nog svaret lika fullt detsam-
ma. Ty med flygning är det som med sa-
gans jättar och troll. Den tar en med
hull och hår.
SN /
ENLIGT PHYTAGORAS
PETTIS
ÅT
Mitt dagliga knog är att studera eng-
elska vid Stockholms Högskola. Chaucer
och Shakespeare och litteraturen om
språkets förändringar och ljudförskjut-
ningar, allt är verkligen synnerligen in-
tressant och beaktansvärt, men det kan
inte hjälpas, att man även under den
bästa föreläsning ibland börjar titta upp
i taket och halvhögt mumlar: 200 kg,
600 m, det blir 120.000 kilogrammeter,
hur många hästkrafter blir det? Männi-
skan kan utveckla låt oss säga 2....
vi få nog fart på flygcykeln vad det
lider.
Ty flygcykeln, det är min hobby, min
stora lidelse för närvarande. Det kan
hända, att man går omkring som en van-
lig människa flera veckor i ett sträck, så
får man plötsligt en lidnersk knäpp, då
man lägger en ny förbättring till de
övriga på sin kära ”cykel”. Under de
där ”knäpparna” är man f. ö. fullkom-
ligt förlorad för omgivningen. Man går
omkring i ett saligt rus och fantiserar
vilt om hur denna nya och utomordent-
liga idé skall kunna utnyttjas på bästa
möjliga sätt. Och sedan vakar man
svartsjukt över att ingen får reda på
ens — jag höll på att säga: ”ljuva” —
hemlighet på samma gång som man är
färdig att spricka av lust att skrika ut
den för världen.
Jag har ofta varit med och gjort hand-
räckningstjänst åt en uppfinnare, som
ägnar sig åt att underlätta fartygs
manövrering i dimma i trånga farleder.
En gång, när vi voro tillsammans, nämn-
de han gång på gång i olika vändningar
en ny uppfinning, som han gjort. ”Men
jag talade inte om den för experten, för
jag har inte patenterat den ännu”. Det
där lät ju mycket mystiskt och spän-
nande, och genom att avlägga sträng-
aste tysthetslöfte fick jag verkligen del
av hemligheten. Det var väl det, som
uppfinnaren hela tiden velat: att få pra-
ta om den stora hemligheten med en
förstående själ. Tyvärr glömde jag bort
alltsammans efter tio minuter och skul-
le nu inte kunna avslöja hemligheten
för pengar. Att manövrera i dimma, det
är inte mitt gebit.
Nej, mitt lilla dille är flygcykel. Det
var väl fem år sedan min värderade vän
tecknaren och jag tummade på att ”det
ta” mej sjuttsingen skulle gå att cykla i
luften”. Sedan dess ha vi läst och grubb-
lat och slagit våra kloka skallar ihop,
allt på jakt efter lösningen. Ibland har
hela saken fått ligga i träda i långliga
tider, så har plötsligt en knäpp satt ro-
tation på hela tankeapparaten. När man
har en hobby på det här sättet, vill man
helst veta allt om föremålet för den öm-
ma lågan.
Spännande var det att komma upp på
Patentverket och undersöka, om någon
luring dristat sig att ta patent på teck-
narens och min uppfinning. Det var det
nu inte, men fransmännen hade en mas-
sa patent på flygcyklar. En optimistisk
fransos med vackert snirklade mustasch-
er hade konstruerat en flygcykel, i vilken
cyklisten å det hopplösaste intar en ställ-
ning ä la insnärjd säl i apparatens vin-
gar och stag. Huruvida några flygturer
kunde företagas, förmäler inte patentet,
men nog får man hoppas för den arme
mannens egen skull att de inte blevo
långvariga.
En mycket vanlig och alldeles särskilt
spännande sysselsättning, som aldrig
förlorar sin eviga tjusning för en fattig
fil. stud., är att gå sta’n runt på jakt
efter donatorer, kreditorer, exploatörer
och rika släktingar. Ja, hobbyn är det
en särskild tjusning med, jag önskar lä-
saren god fortsättning med sin.
Schaf K.
SÅ TA MEJ
SJUTTSINGEN !
BIDR Lo
TEKNIK för ALLA = 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
